Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Jorden värmer

På ett år sparade Villa Elfvik 57 megawattimmar elström jämfört med föregående år. Det motsvarar elförbrukningen i ett egnahemshus med fyra invånare under tre år. Omräknat i koldioxid motsvarar inbesparingen utsläppen från en personbil som kör 75 000 kilometer.

Orsaken till Villa Elfviks dramatiskt sänkta elförbrukning ligger gömd under marken i kanten av den lummiga lundskog som omger natur-huset vid Bredviken i Esbo. Vårvintern 2014 borrades här fyra hål till mellan 210 och 240 meters djup. Rörslingor sänktes ned i hålen, en värmepump och en del annan apparatur installerades i källaren och sedan hösten 2014 bidrar värmen från jorden till att värma upp den stora jugendvillan med en total golvyta på 530 kvadratmeter. Även bruksvattnet får sin värme från jorden. 
Tidigare värmdes både bruksvattnet och vattnet i batterierna med elström. Det är den här elförbrukningen som nu till stor del fallit bort. Värmepumpen förbrukar en del elström, men dess värmefaktor (COP) är 4,2, vilket innebär att systemet producerar 4,2 gånger mera värmeenergi än det förbrukar.

Både chefen för Villa Elfvik, Riitta Pulkkinen, och miljövårdaren Antti Mikala är nöjda med investeringen.
– I början krävdes en del finjusteringar, men de sköttes av jordvärmesystemets leverantör, säger Mikala.
Riitta Pulkkinen är speciellt nöjd med hur lite den stora anläggningen syns. I den vackra, lummiga trädgården utanför huset är den enda förändringen en servicebrunn. De djupa borrhålen är intäckta och övervuxna. Bara små skyltar på väggarna visar var de finns.
– De enda förändringarna inomhus är att en del av de gamla varmvattenbatterierna har förlängts. Istället för att ha korta brännheta batterier har vi nu längre batterier som ger en jämnare värme. Tidigare kunde vattnet i batterierna vara 72 grader, nu är det kring 50, säger Pulkkinen.
För ett anrikt hus som Villa Elfvik, som staden låtit renovera stilenligt, hade solpaneler eller vindkraft inte varit ett alternativ. 
Pulkkinen och Mikala är båda nöjda med att värmepumpen är mycket tystgående och knappt hörs alls inne i husets stora rum, med välbevarad inredning.

Initiativet till jordvärmesatsningen togs av Esbo stads fastighetsverk. På Villa Elfvik var man genast med på idén, inte minst på grund av husets funktion som miljöinformationscenter. Tanken var genast från början att jordvärmeanläggningen skulle kunna demonstreras för besökare.
– Jordvärmen blev också Villa Elfviks bidrag till de samhälleliga åtagandena för hållbar utveckling, berättar Pulkkinen.
Den här kampanjen startades i slutet av 2013 av kommissionen för hållbar utveckling. Hittills har kring 150 organisationer, företag och andra samhällsaktörer avgett löften om att gynna hållbar utveckling i sin verksamhet.
Installeringen av jordvärmen är även ett led i Esbos strävan att på sikt bli en kolneutral stad.

 

Villa Elfvik ordnar en gång i månaden guidade demonstrationer för dem som vill bekanta sig närmare med jordvärmesystemet. De följande guidningarna hålls 25.9 kl. 14, 11.10 kl. 18 och 16.10 kl. 14. 
Riitta Pulkkinen berättar att den vanligaste frågan som besökarna ställer är hur dyr investeringen i jordvärme har varit.
– Vi svarar att den betalar tillbaka sig på mindre än tio år i form av sänkta kostnader för inköpt el. 
För egnahemshus är återbetalningstiden kortare och investeringskostnaderna lägre. Det beror bland annat på att det räcker med ett borrhål i marken istället för fyra.
Jordvärmepumpen och övrig apparatur är placerade i ett litet utrymme i Villa Elfviks källare. Att allting ryms på några kvadratmeter brukar väcka förvåning bland besökarna. I ett egnahemshus krävs ännu mindre utrymme.


Värmen i jorden... 

...härstammar från solen (ned till ca 15 meters djup), från radioaktiv strålning i jorden och geotermisk energi längst ned. I en jordvärmeanläggning överförs värmen till vätskan i rörsystemet, transporteras till ytan och förmedlas vidare till husets vattenburna uppvärmningssystem. 


Jordvärme 2015
i Finland

– 115 000 jordvärmepumpar var i bruk 
– jordvärme installerades i omkring hälften av alla nybyggda egnahemshus
– 6 000 jordvärmepumpar ersatte olje- och eluppvärmning
– större jordvärmesystem installeras allt oftare i radhus och våningshus

Källa: Finlands värmepumpförening SULPU

 

 

 

 

 

 

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2016
Kommentarer (0)
Skriv siffran 4 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Energismart i Syslilax

Då kylan börjar knäppa i knutarna ökar energiför­brukningen, vilket syns i plånboken för dem som har direkt elvärme. Stigande elöverföringspriser är ytterligare en orsak till att minska sitt beroende av elström. En modern vedpanna är ett miljövänligt alternativ.Läs mera »
Marjo Paavola, Finlands Natur nr 4/2016

Njut av skogen om hösten

En höstpromenad i skogen är aldrig fel. Både soliga dagar med hög klarblå himmel efter nattens frost och mulna dagar med milda sydliga vindar har sin charm. Lite duggregn är inte hela världen, det finns klädsel som skyddar mot väta.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur Nr 3/2016

Nya tag mot fosforläckaget

Traktorn lämnar ett vitt moln efter sig då den rullar fram över åkern. Men det är inte sedvanlig åkerkalkning som pågår utan spridning av gips. Den här lovande metoden kan bli ännu ett vapen i kampen mot fosforläckaget från åkrarna. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2016.

Bävern gynnar skogsnaturen

Den europeiska bävern klassas som nära hotad i Finland och finns upptagna i EU:s habitatdirektiv som strikt skyddad art. Ändå får den skjutas inom en kvot som fastställs av jord- och skogsbruksministeriet. För jaktåret 2016–2017 är kvoten 275 djur.Läs mera »
Magnus Östm. Finlands Natur nr 3/2016.

Planktonmatchning i Östersjön

Stigande havstemperatur ser ut att föra växtplanktonets och djurplanktonets säsonger närmare varandra i Östersjön. Forskare tror att det kan leda till minskad intern belastning i det övergödda innanhavet. Läs mera »
Vera Schoultz, Finlands Natur nr 3/2016

Jorden värmer

På ett år sparade Villa Elfvik 57 megawattimmar elström jämfört med föregående år. Det motsvarar elförbrukningen i ett egnahemshus med fyra invånare under tre år. Omräknat i koldioxid motsvarar inbesparingen utsläppen från en personbil som kör 75 000 kilometer.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2016

Sandtagsidyll

Övergivna sandtag där naturen igen fått ta över har blivit små oaser för häckande fåglar.Läs mera »
Hans Hästbacka, Finlands Natur nr 2/2016

Bakom galler

Runda små äppel eller ärter, kottar eller konstiga färgfläckar på bladen. De kallas galler och förorsakas av diverse insekter och andra småkryp som mat åt organismernas larvstadier.Läs mera »
Tore Lindholm, Finlands Natur nr 2/2016

Att paddla är nödvändigt

Om du vill uppleva skärgården, naturen och djurlivet från första parkett finns det inget som går upp mot en kajak. Du kan praktiskt taget ljudlöst paddla nästan var som helst bara det finns minst tio centimeter vatten. Läs mera »
Camilla Ekblad, Finlands Natur Nr 2/2016

Återvinn mer, bränn mindre

Återvinning av textilier är ett hett ämne just nu. Nya lösningar för återvinning och återanvändning sökes eftersom man har insett hurudant slöseri det är att låta textilfibrer slinka utanför kretsloppet. Läs mera »
Erika Weckström, Finlands Natur nr 2/2016