Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Bävern gynnar skogsnaturen

Den europeiska bävern klassas som nära hotad i Finland och finns upptagna i EU:s habitatdirektiv som strikt skyddad art. Ändå får den skjutas inom en kvot som fastställs av jord- och skogsbruksministeriet. För jaktåret 2016–2017 är kvoten 275 djur.

Grunden för att Finlands viltcentral skall bevilja dispens för jakt är att det inte finns något annat tillfredställande sätt att förhindra skador som djuren åstadkommer på skog eller odlingar som översvämmas. 
Skador som drabbar mänskan ekonomiskt är dock bara en sida av problematiken. Då bävern får skogsmark att översvämmas och träd dör uppstår miljöer som är sällsynta i dagens rationellt skötta skogar. Död ved och tillgången till vatten ökar förekomsten av insekter, hotade svampar och hålbyggande fåglar. Bävern bidrar i högsta grad till att öka den biologiska mångfalden i skogen.
Årligen satsar miljömyndigheterna en hel del skattepengar på att på konstgjord väg öka mängden död ved och restaurera våtmarker som en naturvårdsåtgärd. Kunde man inte låta bävern, som är en del av skogens ekosystem, göra jobbet istället?

 

Överinspektör Jussi Laanikari på jord- och skogsbruksministeriet tänder inte på idén, utan ser på bäverdammarna ur strikt ekonomiskt perspektiv.
– För markägaren blir en skog som drabbats av översvämningar snabbt värdelös.
Kunde man tänka sig att istället för att skjuta bort djuren betala ersättning till skogsägare?
– Det är nog inte ett alternativ. Om man jämför med älgskador på skog så betalas ersättning för dessa från de pengar som fås in då älgjägarna betalar för sina jakttillstånd. Bäverjakt ger alltför små motsvarande intäkter. Och ersättningarna från skattemedel, av den typ som utbetalas för rovdjursskador, kommer knappast att utvidgas till att omfatta nya typer av skador.

 

Jakten på bäver kompliceras av att det i Finland förekommer två arter av bäver, den europeiska bävern med utbredning främst i Satakunda och Sydösterbotten och den kanadensiska bävern, som förekommer i mellersta och östra Finland. Den kanadensiska bävern är en för vår natur främmande art som inplanterats som jaktbart vilt på 1930-talet. Den får jagas fritt under jakttid utan några kvoter. Det finns en allmän uppfattning – som ändå inte är slutligt verifierad – om att den kanadensiska arten kan tränga undan den ursprungliga europeiska bävern där de förekommer på samma område. En orsak är att kanadensaren i medeltal får fler ungar än europén. 
Om den europeiska arten är den svagare så borde det väl vara motiverat att åtminstone inte decimera dess antal på områden där arterna möts, såsom i södra Österbotten?
– Här har den europeiska arten ökat så mycket och spritt sig norrut att det är befogat att decimera stammen där skador uppstår. Att helt freda ett område från bäverjakt leder bara till problem. Det är också svårt att utgående från skador på skogen avgöra om det är den kanadensiska eller euopeiska bävern som varit framme, säger Jussi Laanikari.

 

Stefan Pellas, jaktchef vid Finlands viltcentral, Kust-Österbotten, bedömer att de fem dispenser för jakt på europeisk bäver som nu tilldelats Kristinestadsområdet i Sydösterbotten är lämpligt. 
– Ifjol hade vi lika många och tre utnyttjades. Då var det fråga om bäverdammar belägna i skogskanter och där översvämningar på flera hektar stora potatisåkrar förorsakade betydande ekonomiska förluster. För skogsskador har vi inte ännu beviljat dispens för bäverjakt, säger Pellas.
Skadornas omfattning är i högsta grad beroende av topografin. Pellas berättar att bäverdammar i många fall inte ger upphov till mer än en halv meters förhöjning av vattennivån på ett begränsat område. 
– De skjutna bävrarna tas om hand och undersöks så att vi får reda på vilken art det är frågan om. Vi vill värna om den europeiska bävern som ursprunglig art, och därför har vi inte gått in för ett större antal dispenser. Men det bör finnas en möjlighet att avlägsna individer i det fall att skadorna är betydande.
Till skillnad från Laanikari ser Pellas klara fördelar med bäverförekomsterna med tanke på naturen som helhet. 
– I många fall främjar bävrarna och de miljöer de skapar den biologiska mångfalden. Också skogshönsen, vars livsmiljöer försämrats på grund av alla skogsdikningar, gynnas av de insektrika miljöerna ovanför bäverdammarna. 
Skogsdikningarna är sannolikt en bidragande orsak till att regnvattnet numera så snabbt rinner ut ur skogen och översvämmar åkerjord, vilket varit fallet speciellt i Sydösterbotten. Bäverdammarna i skogen motverkar detta genom att de bromsar upp avrinningen och jämnar ut flödes-topparna.


Fredad med undantag

Den europeiska bävern är fredad men kan enligt EU:s habitatdirektiv och Finlands jaktlag jagas med dispens om inga andra åtgärder finns för att förebygga skada. Jakttiden är från 20 augusti till slutet av april för båda arterna. År 2015 fångades 181 europeiska bävrar. 


Utrotad och återinförd

Bävern utrotades genom jakt i Finland på 1800-talet. Det sista exemplaret torde ha skjutits 1868. Under 1930-talet återskapades en inhemsk bäverstam genom inplanteringar både av europeisk och kanadensisk bäver, som man på den tiden uppfattade som en enda art. Först på 1970-talet blev det klart att det är frågan om två olika arter, som till det yttre är mycket lika varandra och svåra att skilja i fält.
Enligt Naturresursinstitutets uppskattningar uppgår stammen av europeisk bäver idag till 2 400–3 000 individer. Antalet har ökat något under senare år. Den kanadensiska bävern uppskattas ha en stam på mellan 3 900 och 7 200 individer.


 

 

 

 

 

 

Magnus Östm. Finlands Natur nr 3/2016.
Kommentarer (0)
Skriv siffran 1 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Energismart i Syslilax

Då kylan börjar knäppa i knutarna ökar energiför­brukningen, vilket syns i plånboken för dem som har direkt elvärme. Stigande elöverföringspriser är ytterligare en orsak till att minska sitt beroende av elström. En modern vedpanna är ett miljövänligt alternativ.Läs mera »
Marjo Paavola, Finlands Natur nr 4/2016

Njut av skogen om hösten

En höstpromenad i skogen är aldrig fel. Både soliga dagar med hög klarblå himmel efter nattens frost och mulna dagar med milda sydliga vindar har sin charm. Lite duggregn är inte hela världen, det finns klädsel som skyddar mot väta.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur Nr 3/2016

Nya tag mot fosforläckaget

Traktorn lämnar ett vitt moln efter sig då den rullar fram över åkern. Men det är inte sedvanlig åkerkalkning som pågår utan spridning av gips. Den här lovande metoden kan bli ännu ett vapen i kampen mot fosforläckaget från åkrarna. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2016.

Bävern gynnar skogsnaturen

Den europeiska bävern klassas som nära hotad i Finland och finns upptagna i EU:s habitatdirektiv som strikt skyddad art. Ändå får den skjutas inom en kvot som fastställs av jord- och skogsbruksministeriet. För jaktåret 2016–2017 är kvoten 275 djur.Läs mera »
Magnus Östm. Finlands Natur nr 3/2016.

Planktonmatchning i Östersjön

Stigande havstemperatur ser ut att föra växtplanktonets och djurplanktonets säsonger närmare varandra i Östersjön. Forskare tror att det kan leda till minskad intern belastning i det övergödda innanhavet. Läs mera »
Vera Schoultz, Finlands Natur nr 3/2016

Jorden värmer

På ett år sparade Villa Elfvik 57 megawattimmar elström jämfört med föregående år. Det motsvarar elförbrukningen i ett egnahemshus med fyra invånare under tre år. Omräknat i koldioxid motsvarar inbesparingen utsläppen från en personbil som kör 75 000 kilometer.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2016

Sandtagsidyll

Övergivna sandtag där naturen igen fått ta över har blivit små oaser för häckande fåglar.Läs mera »
Hans Hästbacka, Finlands Natur nr 2/2016

Bakom galler

Runda små äppel eller ärter, kottar eller konstiga färgfläckar på bladen. De kallas galler och förorsakas av diverse insekter och andra småkryp som mat åt organismernas larvstadier.Läs mera »
Tore Lindholm, Finlands Natur nr 2/2016

Att paddla är nödvändigt

Om du vill uppleva skärgården, naturen och djurlivet från första parkett finns det inget som går upp mot en kajak. Du kan praktiskt taget ljudlöst paddla nästan var som helst bara det finns minst tio centimeter vatten. Läs mera »
Camilla Ekblad, Finlands Natur Nr 2/2016

Återvinn mer, bränn mindre

Återvinning av textilier är ett hett ämne just nu. Nya lösningar för återvinning och återanvändning sökes eftersom man har insett hurudant slöseri det är att låta textilfibrer slinka utanför kretsloppet. Läs mera »
Erika Weckström, Finlands Natur nr 2/2016