Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Nu är de här: FSC-märkta julgranar

Utomlands har julgranar som odlats med hänsyn till miljön redan marknadsförts en tid. Nu är de på kommande även i Finland.

I Slätkulla på gränsen mellan Pojo och Tenala börjar Kåre Pihlström vara beredd inför årets julgransförsäljning. Det är inte vilka julgranar som helst han odlar på sina marker. Som första julgransodlare i Finland kan han erbjuda granar som fyller kriterierna för FSC-certifiering av plantageodlingar. FSC är den miljömärkning av skogsprodukter som många miljöorganisationer är med och stöder.
 

Då FSC-certifierade julgranar odlas är kemisk bekämpning av ogräs och skade-djur i praktiken bannlyst. Pihlström har istället gått in för att på mekanisk väg hålla efter gräset som växer mellan granplantorna.
– Först anlitade jag en fårfarmare i trakten som lät sina får gå på bete i granodlingen. Men det här upphörde då det visade sig att det inte gick att få EU-stöd för djur på naturbete med julgranar. En annan fårägare lät ändå sina får fortsätta betet, ända tills fåren plötsligt fick smak för barken på julgranarna. Då fick vi sluta helt med betet, säger Pihlström.
Han sköter numera gräsklippningen med lie och trimmer. Granbarrstekeln som kan förorsaka bruna toppar i julgransodlingar har han inte sett av i sin odling i någon större omfattning. Genom årlig klippning av toppskotten och kvistarna blir granarnas toppar tätare.
Inom julgransodlingen är det en allmän trend att intresset för mekanisk skötsel ökar, medan kemiska bekämpningsmedel inte längre marknadsförs lika ivrigt.
– Det här märker man på den årliga stora mässan för julgransodling i Danmark, berättar Pihlström

 

Ett annat FSC-krav är att enskilda odlingar inte får överstiga fem hektar. Pihlström har löst detta så att hans julgransareal på sammanlagt 20 hektar är fördelade på ett antal mindre odlingar, av vilka ingen överstiger fem hektar. Julgransodlingen är kopplad till det FSC-certifikat som Pihlström har för sina övriga skogar på sammanlagt 100 hektar.
Begränsningen av enskilda odlingars areal finns till för att monokulturerna inte ska bli för stora. I Pihlström fall är det ändå inte fråga om rena monokulturer. På odlingen vi besöker samsas ekar, sälgar och björkar med julgranarna. Det ger variation åt landskapet.

 

Pihlström var i många år chef för skötseln av Fiskars stora skogar, som även de under hans tid FSC-certifierades. Bolaget har också FSC-certifikat för sina julgransodlingar. Pihlström och Fiskars har fått sina certifikat som delaktiga i UPM:s gruppcertifiering, vilket minskar byråkratin och sänker tröskeln för enskilda skogsägare att gå med.
Pihlströms FSC-märkta julgranar säljs inte bara i västra Nyland utan också i huvudstadsområdet och i Borgå. Försäljningsställena framgår på hans företags, Forestal Ab:s, hemsidor.
Vid Finlands FSC-förening är generalsekreterare Anniina Kostilainen glad över att FSC-märkningen nu för första gången även omfattar julgranar.
– Det är viktigt att konsumenterna erbjuds ett alternativ som är hållbart ur ekologisk, ekonomisk och social synvinkel när det gäller användningen av skogen. 

 

FSC-logon garanterar att produkten följer reglerna för hållbart skogsbruk.

 

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2016
Kommentarer (0)
Skriv siffran 3 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Skogsavfall ska göra kläderna vitare

Optiska vitmedel används i många produkter för att ge dem ett fräscht utseende, men de är inte biologiskt nedbrytbara och medför problem för både hälsa och miljö. Om forskare vid Åbo Akademi får som de vill, har vi snart ersatt de traditionella vitmedlen med miljövänliga sådana. Läs mera »
Nicklas Hägen, Finlands Natur nr 3/2017

Gråsparvarnas by

Välbevarad kulturhistoria, ett ålderdomligt landskap genomkorsat av gärdsgårdar och en sällan skådad mångfald av växter och insekter – det är Stensjö by i ett nötskal.Läs mera »
Hans Hästbacka, Finlands Natur nr 2/2017

Mot Finlands topp

Att vandra till Haldefjäll från Kilpisjärvi är populärt men inte så lite krävande. Det fick ett gäng nyländska killar erfara förra sommaren. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2017

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan? Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2017

Små kraftverk – stor skada för fisken

Små vattenkraftverk har marginell betydelse för landets energiförsörjning, men deras inverkan på vattendragens funktion som vandringsleder för fiskar är desto större. Miljöorganisationer föreslår nu en lagändring som skulle göra det möjligt att förpliktiga kraftverksbolagen till att bygga fisktrappor där detta är motiverat.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2017

Klimatförändringen sätter spår i havet

Havet står i fokus för forskningen vid Husö biologiska station på Åland. – Klimatförändringen och övergödningen är nära sammankopplade, berättar stationsföreståndaren Martin Snickars. Läs mera »
Mia Henriksson, Finlands Natur nr 2/2017

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors. Läs mera »
Tina Nyfors, Finlands Natur nr 2/2017

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2017

Holkdags för fladdermöss

Fladdermössens bostadsbrist kan avhjälpas genom att sätta upp enkla holkar på en husvägg. Då hålls de bättre borta från husens vindar samtidigt som du får följa med de effektiva myggfångarna på nära håll.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2017

Det behövs bättre klimatundervisning

Många unga anser fortfarande att de inte påverkas av klimatförändringen. De är inte heller villiga att göra några uppoffringar. Därför behövs det ett mer tvärvetenskapligt och handlingsorienterat tillvägagångssätt i våra skolor. Läs mera »
Ari Nyqvist, Finlands Natur nr 1/2017