Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Enkelt pelletssystem värmer hela huset

Emilia Söderlund och Henri Heikkinen köpte ett hus på landet utanför Karis år 2009. Det första de gjorde var att slänga ut oljepannan och ersätta den med ett miljövänligt alternativ. Deras val är pellets.

Vi står i källaren vid pelletspannan, och man hör hur pelletarna rasslar in i pannan med jämna mellanrum. För åtta år sedan stod här en gammal oljepanna och en vedpanna som använts för att värma vatten. Under de sista åren i huset använde den tidigare ägaren inte oljepannan och värmeelementen som den var kopplad till, i stället värmdes huset med mindre flyttbara värmeelement som gick på direktel.
Olje- eller eluppvärmning var aldrig ett alternativ för Henri och Emilia. Bland de mer miljövänliga lösningarna de funderade på fanns jordvärme, luftvärmepumpar och pellets, eventuellt i kombination med solpaneler.
– Att installera jordvärme innebär stora investeringskostnader. Dessutom har vi egen brunn och ville helst inte borra i närheten eftersom vi var rädda för att det kunde påverka vattenkvaliteten. Luftvärmepumpar funderade vi också på men vi var tveksamma till om de räcker för att värma huset, berättar Henri.
Valet föll på ett enklare pellets-system med installeringskostnader på omkring 6 000–7 000 euro. De vattenburna värmeelementen i huset kunde enkelt kopplas till pelletspannan, vilket höll kostnaderna nere. 

Pelletspannan har nu värmt det 150 kvadratmeter stora huset och bruksvattnet i över sju år, och Henri och Emilia har varit nöjda. Systemet sattes på prov under några kalla vintrar i början av 2010-talet då temperaturen sjönk till minus 20 grader. Huset hölls varmt också då, trots att pannan även vid så låga temperaturer behöver vila emellanåt.
Pelletspannan sköter sig själv mycket långt. Då ett starkt surr hörs från den vet man att den automatiska putsningen gått igång.
I övrigt består underhållet av att fylla på pellets, att tömma askan en gång i månaden och att putsa matarskruven som leder pelletarna till brännaren en gång per år. Matningen av pellets in i brännaren har justerats ett par gånger av företaget som installerade pannan, i övrigt har pannan varit rätt underhållsfri. 
På marknaden finns en mängd olika pelletlösningar med varierande automatik och storlek på silon. Emilia och Henri valde ett enkelt pelletssystem med statisk förbränning och automatisk rengöring och sotning av värmeväxlaren. På grund av den låga takhöjden i källaren och brist på större förvaringsutrymmen valde paret en mindre silo – behållaren därifrån pelletarna matas in i brännaren rymmer pellets för en vecka. En annan orsak till att de valde en liten silo var att den smala grusvägen upp till huset begränsar hur stora fordon som kan köra ända fram. 
I stället för att beställa stora pelletleveranser några gånger per år köper Henri och Emilia 16 kilograms säckar som de hämtar med bil och släpvagn från Ekenäs. Resor för pelletsuppköp blir det minst en gång i månaden under perioden oktober–mars då pannan används för uppvärmning av huset. 

Det blir också en hel del bärande – under ett år använder de 5 000 kilogram pellets – så just en sådan här lösning rekommenderas kanske inte om man är lite lat, ler Henri.
– Som tidigare idrottsman tycker jag själv det är bra med lite sysselsättning och aktivitet, att allt inte är automatiskt. Mänskan är byggd för att göra också fysiskt arbete.
Paret har inte gjort upp någon detaljerad statistik över pelletsförbrukningen, men kostnaderna landar på 1 400–1 800 euro per år, beroende på hur kall vintern är. Under en normal vinterdag går det åt en säck pellets, om det är minus 20 grader behövs det dubbla.
– Huset är inte så välisolerat, det är ett av våra kommande projekt, konstaterar Emilia och Henri.
På frågan vad de tycker är det bästa med pellets säger paret att det är en naturprodukt, ett rent bränsle, det enda man behöver göra är att fylla på silon och tömma askan en gång i månaden.
– I ett egnahemshus är uppvärmningen ett av de största besluten då det gäller miljöpåverkan. Då känns det bättre att ha ett hållbart alternativ, säger Henri.

Emilias och Henris pelletsuppvärmda hus är ett av drygt 27 000 i Finland. Småskalig pelletsuppvärmning har inte i dagsläget slagit igenom i Finland på bred front, av energianvändningen för boende utgör pellets endast 0,4 procent.
Foto: Magnus Östman

Klimatvänligt

Om hela livscykeln (tillverkning, leverans, slutanvändning) beaktas är pellet en klimatvänligare energiform än värmepumpar, direkt el och eldning med olja.


Figuren visar typiska livscykelemissioner (gram CO2-ekvivalenter per kWh värme) för svensk pellets jämfört med värmepump, direkt el och olja. Vid beräkningarna har hänsyn tagits till emissioner av CO2, CH4 och N2O. Värdet för pellets är ett genomsnitt för småskalig användning. Källa: "Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion", Svenska miljöinstitutet. Motsvarande siffror för pellets i Finland torde vara något högre eftersom torv används om bränsle i tillverkningsprocessen.

Plus och minus
med pellets

+ Förnybart inhemskt biobränsle
+ Stabil prisutvecklingen 
+ Kan ersätta ett tidigare energisystem
+ Investeringskostnaderna kan minskas genom att själv tillverka förvaringssilon
– Systemet behöver ett särskilt utrymme (pannrum) och ett skorstensrör, samt förvaringsutrymme för pelletarna
– Systemet kräver regelbundet underhåll, som att tömma askan, om det inte sker automatiskt

Källa: Motiva

 

 

Tina Nyfors, Finlands Natur nr 1/2017
Kommentarer (0)
Skriv siffran 2 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Skogsavfall ska göra kläderna vitare

Optiska vitmedel används i många produkter för att ge dem ett fräscht utseende, men de är inte biologiskt nedbrytbara och medför problem för både hälsa och miljö. Om forskare vid Åbo Akademi får som de vill, har vi snart ersatt de traditionella vitmedlen med miljövänliga sådana. Läs mera »
Nicklas Hägen, Finlands Natur nr 3/2017

Gråsparvarnas by

Välbevarad kulturhistoria, ett ålderdomligt landskap genomkorsat av gärdsgårdar och en sällan skådad mångfald av växter och insekter – det är Stensjö by i ett nötskal.Läs mera »
Hans Hästbacka, Finlands Natur nr 2/2017

Mot Finlands topp

Att vandra till Haldefjäll från Kilpisjärvi är populärt men inte så lite krävande. Det fick ett gäng nyländska killar erfara förra sommaren. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2017

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan? Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2017

Små kraftverk – stor skada för fisken

Små vattenkraftverk har marginell betydelse för landets energiförsörjning, men deras inverkan på vattendragens funktion som vandringsleder för fiskar är desto större. Miljöorganisationer föreslår nu en lagändring som skulle göra det möjligt att förpliktiga kraftverksbolagen till att bygga fisktrappor där detta är motiverat.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2017

Klimatförändringen sätter spår i havet

Havet står i fokus för forskningen vid Husö biologiska station på Åland. – Klimatförändringen och övergödningen är nära sammankopplade, berättar stationsföreståndaren Martin Snickars. Läs mera »
Mia Henriksson, Finlands Natur nr 2/2017

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors. Läs mera »
Tina Nyfors, Finlands Natur nr 2/2017

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2017

Holkdags för fladdermöss

Fladdermössens bostadsbrist kan avhjälpas genom att sätta upp enkla holkar på en husvägg. Då hålls de bättre borta från husens vindar samtidigt som du får följa med de effektiva myggfångarna på nära håll.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2017

Det behövs bättre klimatundervisning

Många unga anser fortfarande att de inte påverkas av klimatförändringen. De är inte heller villiga att göra några uppoffringar. Därför behövs det ett mer tvärvetenskapligt och handlingsorienterat tillvägagångssätt i våra skolor. Läs mera »
Ari Nyqvist, Finlands Natur nr 1/2017