Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Det behövs bättre klimatundervisning

Många unga anser fortfarande att de inte påverkas av klimatförändringen. De är inte heller villiga att göra några uppoffringar. Därför behövs det ett mer tvärvetenskapligt och handlingsorienterat tillvägagångssätt i våra skolor.

Det finns forskning som visar att ungdomar i västerländska samhällen inte berörs värst mycket av klimatfrågan. De menar att deras livsvillkor inte påverkas och de tänker fortsätta leva som tidigare.
– Min avhandling visar att det här i hög grad också gäller för ungdomar i Svenskfinland, säger Mikaela Hermans, färsk doktor i pedagogik vid Åbo Akademi.
I sin avhandling undersökte Hermans hur niondeklassare och geografilärare i finlandssvenska skolor ser på klimatförändringen och undervisningen om den. Resultaten visar att undervisningen i finlandssvenska skolor inte hjälper eleverna att agera för att minska klimatpåverkan, utan främst är inriktad på att öka elevernas naturvetenskapligt förankrade förståelse för klimatförändringen. 
Elever som är intresserade av miljöfrågor och som har en positiv inställning till åtgärder mot klimatförändringen och till undervisningen om den, har ändå en högre handlingsvillighet än andra elever.
Linda Degerman, också hon nybliven doktor i pedagogik vid Åbo Akademi, har kommit fram till liknande resultat. Degerman visar att rikssvenska elever har bättre kunskaper om klimatförändringen än finlandssvenska, och att majoriteten av eleverna ansåg att klimatförändringen är ett skadligt fenomen med oroväckande följder.
– En liten andel elever, speciellt finlandssvenska pojkar, ansåg att klimathotet är överdrivet och att de själva inte kommer att påverkas. Handlingsberedskapen var lika låg i båda länderna, men flickorna var tydligt mer beredda att agera än pojkarna, säger Degerman.
– Ju mer intresserade eleverna var av miljöfrågor och/eller ju mer de upplevde klimatförändringen som ett hot, desto mer var de beredda att vidta åtgärder.

 

Avvikelser från det vetenskapliga perspektivet på klimatförändringen är framträdande bland niondeklassarna, men förekommer också – kanske mera överraskande – bland de geografilärare som Hermans undersökt. En tydlig handlingsvillighet är inte så vanlig.
– Visst kan lärarna tänka sig att till exempel släcka lampor och sina datorer, men de är i regel inte beredda att göra större uppoffringar eller ansträngningar för att ta ett personligt ansvar i klimatfrågan. Det gäller å andra sidan också gemene man i Finland, har undersökningar visat, säger Hermans.
Bland lärarna återspeglas personliga prioriteringar och den egna synen på klimatförändringen tydligt i undervisningen. Lärare med en personlig stark inställning och känsla satsar ofta på att engagera sina elever i klimatfrågan.
Den grupp lärare som inte har en personlig övertygelse i klimatfrågan stannar ofta vid att försöka få eleverna att förstå den som ett naturvetenskapligt fenomen utan att på riktigt engagera eleverna. Den här gruppen lärare tenderar dessutom att delegera ansvaret för konkreta åtgärder och beslut kring klimatförändring åt andra.

Både bland elever och lärare finns det ofta en tendens att förringa och förneka problemet och att på så sätt göra sig av med negativa känslor eller skuldkänslor. Men det finns också mer konstruktiva, positiva sätt att på en personlig nivå klara av hoten kring klimatförändringen:
– En skuldkänsla över att man själv gör för lite för att rädda världen kan leda till en ökad medvetenhet och till aktiva val för att motverka problemet. Upplevelsen av att man befinner sig i en svår och komplicerad situation såsom klimatfrågan kan också leda till att man försöker se möjligheter och utvägar och inte bara hot och mörka moln – att man litar på den kollektiva viljan, säger Hermans.
För att förstärka det här synsättet bland elever och lärare, behövs en helhetsskapande, det vill säga en ämnesövergripande tvärvetenskaplig undervisning. Den nya läroplanen öppnar upp för en sådan.
– Här passar klimatförändringen som hand i handske som tema. Genom helhetsskapande och handlingsorienterad undervisning kan elever och lärare utveckla handlingskompetens, som innefattar förståelse, engagemang, visioner och egna personliga erfarenheter, säger Hermans.
Hon betonar också behovet av så kallat transformativt lärande. Att man i lärandet främjar en övergång till nya synsätt och beteendemönster.
– Skolan borde kunna leva som den lär. Avfallssortering och minimering, släckta lampor, solpaneler, LED-lampor och liknande borde i skolan fungera som konkreta vardagliga exempel för eleverna. Alla skolämnen borde involveras i klimatundervisningen. 
För att lärarna ska kunna utforma en engagerande undervisning som främjar elevers agerande i klimatfrågan behövs utbildning och fortbildning av lärarstuderande och yrkesverksamma lärare. Linda Degerman säger att resultaten av avhandlingarna utgör en grund i det fortsatta utvecklingsarbetet. 
– Det är mycket viktigt att utveckla undervisningen om klimatförändringen på alla utbildningsnivåer så att dagens ungdom, morgondagens beslutsfattare, får chansen att växa till handlingskompetenta medborgare med vilja och kunskaper att agera för en hållbar framtid, säger Degerman.
Mikaela Hermans avhandling heter Från förståelse till agerande. Niondeklassares och geografilärares syn på klimatförändringen och undervisningen om klimatförändringen. Linda Degermans avhandling heter Elever och klimatförändringen. En enkätundersökning bland finlandssvenska och svenska niondeklassare. Avhandlingarna går att läsa på webbsidan doria.fi.
 

Alla skolämnen borde involveras i klimatundervisningen, säger nyblivna doktorn Mikaela Hermans. Foto: Ari Nyqvist.

 

Ari Nyqvist, Finlands Natur nr 1/2017
Kommentarer (0)
Skriv siffran 6 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Skogsavfall ska göra kläderna vitare

Optiska vitmedel används i många produkter för att ge dem ett fräscht utseende, men de är inte biologiskt nedbrytbara och medför problem för både hälsa och miljö. Om forskare vid Åbo Akademi får som de vill, har vi snart ersatt de traditionella vitmedlen med miljövänliga sådana. Läs mera »
Nicklas Hägen, Finlands Natur nr 3/2017

Gråsparvarnas by

Välbevarad kulturhistoria, ett ålderdomligt landskap genomkorsat av gärdsgårdar och en sällan skådad mångfald av växter och insekter – det är Stensjö by i ett nötskal.Läs mera »
Hans Hästbacka, Finlands Natur nr 2/2017

Mot Finlands topp

Att vandra till Haldefjäll från Kilpisjärvi är populärt men inte så lite krävande. Det fick ett gäng nyländska killar erfara förra sommaren. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2017

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan? Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2017

Små kraftverk – stor skada för fisken

Små vattenkraftverk har marginell betydelse för landets energiförsörjning, men deras inverkan på vattendragens funktion som vandringsleder för fiskar är desto större. Miljöorganisationer föreslår nu en lagändring som skulle göra det möjligt att förpliktiga kraftverksbolagen till att bygga fisktrappor där detta är motiverat.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2017

Klimatförändringen sätter spår i havet

Havet står i fokus för forskningen vid Husö biologiska station på Åland. – Klimatförändringen och övergödningen är nära sammankopplade, berättar stationsföreståndaren Martin Snickars. Läs mera »
Mia Henriksson, Finlands Natur nr 2/2017

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors. Läs mera »
Tina Nyfors, Finlands Natur nr 2/2017

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2017

Holkdags för fladdermöss

Fladdermössens bostadsbrist kan avhjälpas genom att sätta upp enkla holkar på en husvägg. Då hålls de bättre borta från husens vindar samtidigt som du får följa med de effektiva myggfångarna på nära håll.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2017

Det behövs bättre klimatundervisning

Många unga anser fortfarande att de inte påverkas av klimatförändringen. De är inte heller villiga att göra några uppoffringar. Därför behövs det ett mer tvärvetenskapligt och handlingsorienterat tillvägagångssätt i våra skolor. Läs mera »
Ari Nyqvist, Finlands Natur nr 1/2017