Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Holkdags för fladdermöss

Fladdermössens bostadsbrist kan avhjälpas genom att sätta upp enkla holkar på en husvägg. Då hålls de bättre borta från husens vindar samtidigt som du får följa med de effektiva myggfångarna på nära håll.

Ännu är nätterna för kalla, men om en månad är det fullt möjligt att de första fladdermössen vaknar ur sin vinterdvala och beger sig ut i vårnatten på jakt efter tidiga insekter. Fladdermössen övervintrar på platser där temperaturen konstant hålls något över noll och där luftfuktigheten är hög. Sådana är till exempel gamla jordkällare. Äger du en sådan kan du hjälpa fladdermössen att klara vintern genom att se till att det finns en springa på åtminstone en centimeter som fladdermössen kommer in i källaren genom.
Nu under våren är det aktuellt att hjälpa fladdermössen med bostäder som de kan utnyttja under sommaren. Det finns flera goda orsaker till att gynna fladdermössen i din närmaste omgivning. Alla 13 arter som påträffats i Finland är fridlysta och flera är rödlistade, bland annat på grund av att de lider av bostadsbrist då gamla och döda träd med håligheter blivit en bristvara i våra skogar. 
Bristen på naturliga bostäder är också en orsak till att fladdermöss väljer att under dagen gömma sig på vindar, under tak eller inne i springor i väggar. Oftast är det här inget större problem för husets invånare och det är förbjudet i lag att avliva fladdermöss. Om fladdermöss är bofasta på en vind eller liknande är det inte tillåtet att stänga dem ute genom att täppa till deras ingångshål. I nödfall, till exempel då fladdermössen sprider vägglöss som hittar in i huset, kan den lokala NTM-centralen bevilja tillstånd för åtgärder som stänger fladdermössen ute.
Vill man försöka hålla fladdermössen utanför sitt hus är ett alternativ att erbjuda dem bostäder i närheten i form av speciella fladdermusholkar. Förutom att det är intressant att följa med fladdermössen liv på nära håll kring holkarna finns också en praktisk fördel med att ha fladdermöss i sin trädgård: de är extremt effektiva insektsfångare. Studier har visat att en fladdermus under en natt kan sätta i sig mellan 2 000 och 3 000 myggor.


Biologen Nina Hagner-Wahlsten har lång erfarenhet av fladdermusinventeringar i södra Finland. Hon tipsar om en speciell holktyp som man kan bygga själv av ohyvlade bräder och vattenfast faner. Liksom övriga fladdermusholkar skiljer den sig från fågelholkar genom att den saknar botten. Fladdermössen flyger in i holken underifrån och fäster sig med klorna vid mellanväggarna som delar upp holken i smala, knappt 2 centimeter breda spalter. Själva holken är inte mer än ca 10 centimeter djup.
Noggranna ritningar till en fladdermusholk av denna typ finns på Naturhistoriska centralmuseet Luomus hemsida.


– Fladdermöss är inte speciellt kinkiga när det gäller de exakta måtten för sitt tillhåll om dagen. Det viktiga är att holken hålls torr och varm invändigt. Man kan måla den utvändigt med mörk, giftfri målfärg, till exempel rödmylla, för att få den att uppta solvärme effektivare, säger Hagner-Wahlsten.
Holken sätts gärna upp på en husvägg på minst tre meters höjd. Den bör vara solexponerad 6–8 timmar om dagen. Hagner-Wahlsten rekommenderat att man förser holken med ett smalt bräde ett stycke under öppningen-
– Små mörka exkrementer på ”spionbrädan” avslöjar att man haft gäster i holken. 

 

Hagner-Wahlsten säger att fladdermusholkar inte lockar till sig invånare lika snabbt som småfågelholkar. 
– Man kan få vänta i ett år på att den första fladdermusen tar holken i besittning. Om inget hänt på två år bör man överväga att flytta holken.
Fladdermössen är i behov av bostäder på platser där de hittar mat om natten – i regel mindre än en halv kilometer från närmaste vatten – och där det saknas naturliga gömställen.
– I en skog med gamla lövträd som har gott om potentiella bohål får man sällan fladdermöss i sina holkar. Då lönar det sig istället att försöka i en ekonomiskog där naturliga bohål saknas.
Det är framförallt honor med små ungar man kan hjälpa genom att sätta upp speciella holkar. I en välgjord holk uppsatt på en lämplig plats kan många honor med ungar samsas om utrymmet. Ensamma hanar och små grupper av honor utnyttjar också specialholkarna, men de kan även hålla till godo med vanliga fågelholkar.
– Jag brukar hitta speciellt brunlångörat (tidigare långörad fladdermus) i mesholkar, berättar Rasmus Karlsson, som har ett stort antal holkar både för fåglar och fladdermöss uppsatta i Pernå skärgård. Han har med fördel tillverkat sina holkar av äldre bräder och andra återvinningsmaterial.
– Använder man faner bör man komma ihåg att räffla ytan på tvären så att fladdermössen får fäste med sina klor, påpekar Karlsson.
Enligt Niclas Fritzén, som studerar fladdermöss i Kvarkenområdet, hittar ensamma fladdermöss ofta viloplatser utan mänskans hjälp. Det kan räcka med en lös barkflaga på en trädstam eller en liten springa i en husvägg. Men honor med ungar behöver större och säkrare gömställen och här kan holkbyggaren göra en insats.

Foto: Rasmus Karlsson

 

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2017
Kommentarer (0)
Skriv siffran 8 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Skogsavfall ska göra kläderna vitare

Optiska vitmedel används i många produkter för att ge dem ett fräscht utseende, men de är inte biologiskt nedbrytbara och medför problem för både hälsa och miljö. Om forskare vid Åbo Akademi får som de vill, har vi snart ersatt de traditionella vitmedlen med miljövänliga sådana. Läs mera »
Nicklas Hägen, Finlands Natur nr 3/2017

Gråsparvarnas by

Välbevarad kulturhistoria, ett ålderdomligt landskap genomkorsat av gärdsgårdar och en sällan skådad mångfald av växter och insekter – det är Stensjö by i ett nötskal.Läs mera »
Hans Hästbacka, Finlands Natur nr 2/2017

Mot Finlands topp

Att vandra till Haldefjäll från Kilpisjärvi är populärt men inte så lite krävande. Det fick ett gäng nyländska killar erfara förra sommaren. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2017

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan? Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2017

Små kraftverk – stor skada för fisken

Små vattenkraftverk har marginell betydelse för landets energiförsörjning, men deras inverkan på vattendragens funktion som vandringsleder för fiskar är desto större. Miljöorganisationer föreslår nu en lagändring som skulle göra det möjligt att förpliktiga kraftverksbolagen till att bygga fisktrappor där detta är motiverat.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2017

Klimatförändringen sätter spår i havet

Havet står i fokus för forskningen vid Husö biologiska station på Åland. – Klimatförändringen och övergödningen är nära sammankopplade, berättar stationsföreståndaren Martin Snickars. Läs mera »
Mia Henriksson, Finlands Natur nr 2/2017

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors. Läs mera »
Tina Nyfors, Finlands Natur nr 2/2017

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2017

Holkdags för fladdermöss

Fladdermössens bostadsbrist kan avhjälpas genom att sätta upp enkla holkar på en husvägg. Då hålls de bättre borta från husens vindar samtidigt som du får följa med de effektiva myggfångarna på nära håll.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2017

Det behövs bättre klimatundervisning

Många unga anser fortfarande att de inte påverkas av klimatförändringen. De är inte heller villiga att göra några uppoffringar. Därför behövs det ett mer tvärvetenskapligt och handlingsorienterat tillvägagångssätt i våra skolor. Läs mera »
Ari Nyqvist, Finlands Natur nr 1/2017