Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan?

Det här gjorde Ralf Carlsson, biologilärare i Mariehamn, på sin villatomt för flera år sedan. Metoden var enkel: han lämnade en del av gräsmattan oklippt tills växternas blomning var över i slutet av juli. Sedan slog han gräset med lie eller trimmer och resultatet lät inte vänta på sig. Efter några år kunde Carlsson glädjas åt att ett antal nya örter, bland dem många vackert blommande, dök upp på den ”oskötta” delen av gräsmattan.
Vårväxter som svalört, nunneört, backskärvfrö och blåsippa inledde säsongen. På försommaren dök flera arter av veronika upp tillsammans med bland annat humlelusern (Medicago lupulina). Under högsommaren lyste en vacker röd fläck av backnejlika på den nybildade ängen. Här frodades också vitklöver, rölleka och grässtjärnblomma (Stellaria graminea). Genom att lämna fläckar där nya växter var på väg upp oklippta tillräckligt länge fick Carlsson daggkåpan att frodas och till slut dök till och med en orkidé, tvåbladet Listera ovata, upp.
Som den biolog Carlsson är gjorde han en inventering av alla växtarter, både örter och gräs, på sin cirka 1 200 kvadratmeter stora villatomt. Han kom upp till nästan hundra arter, något som inte skulle ha varit möjligt utan att låta gräsmattan delvis sköta sig själv.

 

I Carlssons trädgård blommade en massa nya växter tack vare att deras frön fanns färdigt i markens fröbank. Om man vill försäkra sig om att få äkta ängsväxter i större mängd på sin blivande äng kan man hjälpa naturen på traven och så frön av ängsväxter. Det gjorde Juho Paukkunen, entomolog vid Naturhistoriska centralmuseet, vid sitt föräldrahem i Lappträsk, östra Nyland.
Platsen var en del av en småhustomt där vegetationen fått sköta sig själv en längre tid. Det hade resulterat i att några få arter av gräs och näringsgynnade större växter tagit över. Platsen var varken särskilt estetiskt tilltalande eller artrik.
Paukkunen gick grundligt tillväga. Först skalade han bort det översta lagret jord på ett cirka 7 x 4 meter stort område för att få bort kvickroten som helt invaderat området. Sedan bredde han ut sandblandad mylla och sådde frön av över 20 ängsväxter och några gräs i början av hösten. Fröna hade han samlat in på ängar och åkerkanter i Lappträsk.
Redan under den första sommaren efter sådden frodades många av de arter han sått. Två år senare bjöd ängen på en veritabel blomsterprakt i form av täta bestånd av blommande färg-kulla (Anthemis tinctoria), ängsglim (Silene vulgaris) och prästkrage. Under den tredje sommaren dök den lilla blåklockan upp i stora mängder. 
Paukkunen slog ängsvegetationen efter att blomningen var över och avlägsnade växtmaterialet för att minska markens näringshalt. Trots detta tog flera gräsarter över ängen allt mer.
– Jag borde antagligen inte ha sått så mycket rödven (Agrostis capillaris) och andra gräs. De är fleråriga och tränger med tiden ut de ettåriga örterna, konstaterar Paukkunen.

En stor biologisk mångfald bland växterna gynnar också biodiversiteten bland insekter. Dels kan man glädja sig åt vackra fjärilar, humlor och bin som besöker nektarrika blommande växter och dels är många av de känsliga ängsväxterna värdväxter för insekternas larver.
Juho Paukkunen ger ett konkret exempel på detta från en större äng han skött sedan 2005 i Parikkala i södra
Karelen. 
– Här fick slåtter och fårbete storvuxna växter som duntrav och hundfloka att minska. Istället ökade klövern och åkervädden (Knautia arvensis) betydligt. Det senare gynnade väddsandbiet Andrena hattorfiana, som lever enbart på pollen av åkervädd. Väddsandbiet klassas som nära hotad i Finland (NT).
Och inte nog med det. Då väddsandbiet ökade i antal, dök också väddgökbiet (Nomada armata) upp. Det är en art som parasiterar på väddsandbiets larver. Väddgökbiet är sällsynt i Finland och klassas som starkt hotat (EN). Detta visar hur ängsvård inte bara gynnar vissa växter utan även hela eko-system och dess näringskedjor.

Gör din egen äng

- Små ängar kan anläggas på gräsmattor, kanten av gårdsplaner, åkerkanter, dikesrenar

- Om man avlägsnar det översta jordlagret som innehåller ogräsrötter sker omvandlingen till äng snabbare.

- Torra, solbelysta och näringsfattiga delar av en gräsmattan lämpar sig bäst att omvandla till äng.

- Så frön av inhemska ängsväxter från välförsedda trädgårdsaffärer eller samla själv in dem från ängar. Tag hela fröhus tillvara och peta ut fröna. 

- Undvik frön av utländska arter och sorter – det är vår naturliga flora som ska gynnas.

- Det är viktigt att slå ängens gräs och övriga växter efter att de blommat färdigt och fröat av sig. Växtmaterialet bör krattas ihop och avlägsnas från ängen för att minska markens innehåll av kväve och fosfor. 

- Slåttern ger mindre och känsligare ängsväxter en chans att klara sig i konkurrensen med storvuxna kvävegynnade arter. Då markens kvävehalt är liten gynnas ofta klöverarter och andra ärtväxter som kan utnyttja kväve från luften.

- Med en elektrisk trimmer kan man klippa gräs med större precision och lämna kvar tuvor med sent blommande växter, såsom klintar och höstfibbla.

Mer om ängskötsel (på finska) på Finlands naturskyddsförbunds webbplats.

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2017
Kommentarer (1)
Skriv siffran 7 med bokstäver:
Försöker återskapa de "ängsmarker" som en gång fanns på vår skärgårdstomt, försöker utarma jorden, och slår med lie.. Men vad gör jag med det envisa höga höga gräset, som återkommer...kan det hjälpa att man drar av axen...eller beror det höga gräset att jorden fortfarande är för näringsrik?
Skärgårdsbo Västkusten Sverige11.06.17 kl. 12:30
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Elbilar: batterierna inga stora miljöbovar

En ny studie visar att elbilarnas koldioxidutsläpp är klart mindre än dieselbilarnas, även då energiåtgången vid batteritillverkningen beaktas.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017

Bly fortfarande ett miljöhot

En färsk undersökning av svenska kungsörnar visar att bly från jaktammunition påverkar örnarnas beteende negativt. De nya rönen är högaktuella även i Svenskfinland. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2017

Torskens återkomst dröjer

Saltpulserna 2014–2015 såg först ut att blåsa nytt liv i Östersjöns torskstammar, men syrebristen stör fortfarande fortplantningen och torskarna lider av brist på föda. Vi lär få vänta länge innan torskfångsterna i våra vatten når upp till rekordåren under 1980-talet. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2017

Under Antarktis is

Antarktis är inte bara höga isberg, pingviner och sälar på iskanten. På havsbottnen under isen finns en enorm biologisk mångfald i form av marina djur anpassade till den iskalla miljön. Men även här börjar klimatförändringen göra sig påmind.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2017

Djupt i Birkalands skogar

Riktig urskog är en bristvara i Svenskfinland, ja i hela södra Finland. Men i Seitseminen nationalpark, inte långt från södra Österbotten, kunde ett gäng naturfotografer uppleva den skogliga höstnaturen när den är som bäst.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2017

Energisnålt med egen produktion

I Korpo har en ombyggd ladugård blivit ett energisnålt bostadshus där sol, vind och ved ger värme och el.Läs mera »
Pia Prost, Finlands Natur nr 3/2017

Skogsavfall ska göra kläderna vitare

Optiska vitmedel används i många produkter för att ge dem ett fräscht utseende, men de är inte biologiskt nedbrytbara och medför problem för både hälsa och miljö. Om forskare vid Åbo Akademi får som de vill, har vi snart ersatt de traditionella vitmedlen med miljövänliga sådana. Läs mera »
Nicklas Hägen, Finlands Natur nr 3/2017

Gråsparvarnas by

Välbevarad kulturhistoria, ett ålderdomligt landskap genomkorsat av gärdsgårdar och en sällan skådad mångfald av växter och insekter – det är Stensjö by i ett nötskal.Läs mera »
Hans Hästbacka, Finlands Natur nr 2/2017

Mot Finlands topp

Att vandra till Haldefjäll från Kilpisjärvi är populärt men inte så lite krävande. Det fick ett gäng nyländska killar erfara förra sommaren. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2017

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan? Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2017