Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Energisnålt med egen produktion

I Korpo har en ombyggd ladugård blivit ett energisnålt bostadshus där sol, vind och ved ger värme och el.

– Under renoveringen hittade vi årtalet 1922 inskrivet i cementen i ett av kobåsen, så efter några år får vi fira husets 100-årsdag, konstaterar Mattias Fellman.
Kobåsen fanns i ladugården som hörde till Österkalax Södergård i Korpo. Ladugården, som ännu på 1970-talet inhyste kor och får, är idag ett bostadshus som fyller alla behov en barnfamilj kan ha.  Mattias Fellman och hans familj använder huset
främst under lov och semestrar, men det är planerat och renoverat för att kunna användas året om.
Från vägen som leder ner till Korpoström ser man det 12
meter höga vindkraftverk som förser huset med en del av den el huset förbrukar. Men minivindkraftverket är faktisk ett mer senkommet tillägg.

– Redan när vi började med planeringen år 2010 var vår tanke att resultatet skulle bli ett mycket energisnålt hus, berättar Mattias. Vi gick in för en lösning där huset primärt värms med ved och solpaneler. Därtill värms golven med överlopps el, det vill säga den el som produceras efter att batterierna har blivit fulla.
När familjen Fellman år 2014 tog i bruk huset hade det en batteribank på 9,9 kilowattimmar och golvvärme med ett motstånd på en kilowatt. När batterierna är fulladdade används alltså elen för att värma upp golven istället. Men batteribanken kommer att fördubblas inom kort. 
– Största delen av året klarar vi oss bra med bara solpanelerna på taket. Solpaneler är också lätta att hantera, eftersom de ger en relativt jämn ström. Man behöver inte kunna lagra lika mycket, konstaterar Mattias. 


Problemmånaderna är egentligen november till februari, när solen inte lyser tillräckligt mycket. Därför har vi nu också satt upp ett eget vindkraftverk. 
Men för ett vindkraftverk är en batteribank på 9,9 kilowattimmar för litet. Vindkraftverket är mycket effektivt när det blåser, men eftersom det kommer dagar med stiltje behövs en större lagringsbuffert. Därför har Fellmans också satt in en varmvattenberedare, för att ta vara på överlopps el under blåsiga dagar.
– Tyvärr får man inte dra el över tomtgränser, annars kunde grannhusen dra nytta av vår överloppsel. I dagsläge är vi helt off grid – vi är alltså inte alls kopplade till elnätet. 

Mattias Fellman konstaterar att husets elsystem inte varit gratis, men ändå billigare än folk ofta tror. Långt innan Mattias generation flyttar från huset kommer investeringarna att ha betalat igen sig, inräknat det underhåll som systemet kräver. Startkostnaden blev naturligtvis större än om huset hade kopplats till elnätet, men idag är familjen istället självförsörjande på el. Medan grannhuset har elkostnader på flera tusen euro per år, kostar elförbrukningen i den gamla ladugården ingenting. Förutom att systemet är miljösmart, är det även ekonomiskt förnuftigt.


– Det är ofta lätt att förivra sig kring tekniken, men A och O är att man har ett hus som drar så litet el som möjligt och kräver så litet uppvärmning som möjligt, säger Mattias.
– Huset är väldigt välisolerat. Vi har också funderat på varenda teknisk pryl som vi tagit i användning. Vi har kylskåp, frys, diskmaskin med mera – allt vi behöver. Men till exempel kylskåpet med graderingen A+++ har vi placerat så svalt som möjligt. Det minskar förbrukningen.
– Vårt hus på 250 kvadratmeter har en medelförbrukning på 150 watt, så elsystemet drar i snitt lite mera än en gammaldags 100 watts glödlampa. Mitt i vintern har vi ibland snyltat litet på grannens el, det måste jag medge, säger Mattias, men det hoppas vi råda bot på med den förstorade batteribanken.
Rören i huset kan tappas på allt vatten, så huset står kallt när det inte används. Mattias berättar att innetemperaturen har varit 3–10 grader när de kommit ut till skärgården under vintermånaderna. 
Den första dagen krävs det två till tre stora brasor i nedre våningen för att få upp värmen, och familjen eldar också i eldstäderna i den andra våningen. Men när huset väl är uppvärmt kräver det inte mer än två brasor per dag. Golvvärmen hjälper till, men gör i dagsläget inte huset varmt. 

 

Elsystemet är beställt via en lokal elmontör, som importerat delarna från Kanada, USA och Europa. 
– Vi gjorde all planering tillsammans och han vet hur huset fungerar, vilket är en trygghet. 
Mattias är utbildad elektriker, men han påpekar att det inte är ett måste att vara tekniskt kunnig. När installationerna väl är gjorda, krävs det inte mer än att man kan bära in ved och byta nån säkring då och då. Det är inte mer avancerat än ett vanligt hus. Snarare tvärtom, jämfört med ett högteknologiskt nybygge.

Fellmans hus

- värms primärt med ved. 

- vind + solenergi leds till en batteribank för daglig elförbrukning.

- överloppsel från batteribanken värmer i första hand vattenburen golvvärme, i andra hand en varmvattenboiler för vanligt bruksvatten.

 

Pia Prost, Finlands Natur nr 3/2017
Kommentarer (0)
Skriv siffran 3 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Temperaturen stiger i Östersjön

Det blir allt tydligare att Östersjöns vatten sakta men säkert blir varmare. Marina värmeböljor förekommer under alla årstider. Havsforskarna satsar nu stort på att förstå hur klimatförändringen påverkar havets ekosystem.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Skördetid för frön

Hösten är mognadens och fröspridningens tid. Att ta tillvara frön och så dem nästa år ger tillfredställelse av att vara självförsörjande och av att följa med växternas hela livscykel. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Med muskelkraft i naturen

– Det mesta går att fixa om man som amputerad bara har en stark passion för det man vill göra. Det säger Kaisa Leka, som tillsammans med sin man Christoffer gjort långturer på cykel i över 20 länder – trots att Kaisas båda fötter är amputerade. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Påverka på riksnivå

I den här serien går vi igenom beslutsfattande på olika nivåer och hur olika samhällsaktörer påverkar beslutsfattandet. I tur står nu nationell lagstiftning och beslutsfattande på riksnivå. För inflytande i rikspolitiken är tidpunkten avgörande.Läs mera »
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 3/2021

Klimatkompensera eller inte?

Det blir allt vanligare att företag eller privatpersoner betalar för att någon annan ska minska sina utsläpp av koldioxid eller öka kolbindningen istället för att man åtgärdar sina egna utsläpp. Gröna energiprojekt eller beskogning är exempel på projekt som ofta understöds. Detta är i sig lovvärt, men systemet med frivilliga kompenseringar är inte problemfritt.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Vårdbiotoperna är artrika och vackra

Genom att restaurera vårdbiotoper slår man två flugor i en smäll: biodiversiteten i våra artrikaste naturmiljöer gynnas och vackra landskap skapas.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021

Även skogsfåglar utsatta för vindkraft

Inte bara måsar och rovfåglar, utan också en del skogslevande småfåglar visade sig vara sårbara för vindkraftverk enligt en ny omfattande studie.Läs mera »
Fabio Balotari-Chiebao, Finlands Natur nr 2/2021

Den eviga plasten

Kolumn med Marcus Rosenlund: "Den eviga plasten"Läs mera »
Marcus Rosenlund, Finlands Natur nr 2/2021

Påverka i landskapen

Vi bor alla i ett landskap och den vardagliga miljön runtomkring oss är långt förutbestämd av beslutsfattarna på landskapsnivå – ofta redan för åratal sedan. Hur mycket som egentligen styrs av kommunöverskridande landskap istället för en egens hemkommun kan vara överraskande. Läs mera »
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 2/2021

Placera grönt

Money makes the world go round. Det gäller också ekologiskt hållbar utveckling, även om alla kanske inte gärna förknippar pengar med gröna världen.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021