Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Energisnålt med egen produktion

I Korpo har en ombyggd ladugård blivit ett energisnålt bostadshus där sol, vind och ved ger värme och el.

– Under renoveringen hittade vi årtalet 1922 inskrivet i cementen i ett av kobåsen, så efter några år får vi fira husets 100-årsdag, konstaterar Mattias Fellman.
Kobåsen fanns i ladugården som hörde till Österkalax Södergård i Korpo. Ladugården, som ännu på 1970-talet inhyste kor och får, är idag ett bostadshus som fyller alla behov en barnfamilj kan ha.  Mattias Fellman och hans familj använder huset
främst under lov och semestrar, men det är planerat och renoverat för att kunna användas året om.
Från vägen som leder ner till Korpoström ser man det 12
meter höga vindkraftverk som förser huset med en del av den el huset förbrukar. Men minivindkraftverket är faktisk ett mer senkommet tillägg.

– Redan när vi började med planeringen år 2010 var vår tanke att resultatet skulle bli ett mycket energisnålt hus, berättar Mattias. Vi gick in för en lösning där huset primärt värms med ved och solpaneler. Därtill värms golven med överlopps el, det vill säga den el som produceras efter att batterierna har blivit fulla.
När familjen Fellman år 2014 tog i bruk huset hade det en batteribank på 9,9 kilowattimmar och golvvärme med ett motstånd på en kilowatt. När batterierna är fulladdade används alltså elen för att värma upp golven istället. Men batteribanken kommer att fördubblas inom kort. 
– Största delen av året klarar vi oss bra med bara solpanelerna på taket. Solpaneler är också lätta att hantera, eftersom de ger en relativt jämn ström. Man behöver inte kunna lagra lika mycket, konstaterar Mattias. 


Problemmånaderna är egentligen november till februari, när solen inte lyser tillräckligt mycket. Därför har vi nu också satt upp ett eget vindkraftverk. 
Men för ett vindkraftverk är en batteribank på 9,9 kilowattimmar för litet. Vindkraftverket är mycket effektivt när det blåser, men eftersom det kommer dagar med stiltje behövs en större lagringsbuffert. Därför har Fellmans också satt in en varmvattenberedare, för att ta vara på överlopps el under blåsiga dagar.
– Tyvärr får man inte dra el över tomtgränser, annars kunde grannhusen dra nytta av vår överloppsel. I dagsläge är vi helt off grid – vi är alltså inte alls kopplade till elnätet. 

Mattias Fellman konstaterar att husets elsystem inte varit gratis, men ändå billigare än folk ofta tror. Långt innan Mattias generation flyttar från huset kommer investeringarna att ha betalat igen sig, inräknat det underhåll som systemet kräver. Startkostnaden blev naturligtvis större än om huset hade kopplats till elnätet, men idag är familjen istället självförsörjande på el. Medan grannhuset har elkostnader på flera tusen euro per år, kostar elförbrukningen i den gamla ladugården ingenting. Förutom att systemet är miljösmart, är det även ekonomiskt förnuftigt.


– Det är ofta lätt att förivra sig kring tekniken, men A och O är att man har ett hus som drar så litet el som möjligt och kräver så litet uppvärmning som möjligt, säger Mattias.
– Huset är väldigt välisolerat. Vi har också funderat på varenda teknisk pryl som vi tagit i användning. Vi har kylskåp, frys, diskmaskin med mera – allt vi behöver. Men till exempel kylskåpet med graderingen A+++ har vi placerat så svalt som möjligt. Det minskar förbrukningen.
– Vårt hus på 250 kvadratmeter har en medelförbrukning på 150 watt, så elsystemet drar i snitt lite mera än en gammaldags 100 watts glödlampa. Mitt i vintern har vi ibland snyltat litet på grannens el, det måste jag medge, säger Mattias, men det hoppas vi råda bot på med den förstorade batteribanken.
Rören i huset kan tappas på allt vatten, så huset står kallt när det inte används. Mattias berättar att innetemperaturen har varit 3–10 grader när de kommit ut till skärgården under vintermånaderna. 
Den första dagen krävs det två till tre stora brasor i nedre våningen för att få upp värmen, och familjen eldar också i eldstäderna i den andra våningen. Men när huset väl är uppvärmt kräver det inte mer än två brasor per dag. Golvvärmen hjälper till, men gör i dagsläget inte huset varmt. 

 

Elsystemet är beställt via en lokal elmontör, som importerat delarna från Kanada, USA och Europa. 
– Vi gjorde all planering tillsammans och han vet hur huset fungerar, vilket är en trygghet. 
Mattias är utbildad elektriker, men han påpekar att det inte är ett måste att vara tekniskt kunnig. När installationerna väl är gjorda, krävs det inte mer än att man kan bära in ved och byta nån säkring då och då. Det är inte mer avancerat än ett vanligt hus. Snarare tvärtom, jämfört med ett högteknologiskt nybygge.

Fellmans hus

- värms primärt med ved. 

- vind + solenergi leds till en batteribank för daglig elförbrukning.

- överloppsel från batteribanken värmer i första hand vattenburen golvvärme, i andra hand en varmvattenboiler för vanligt bruksvatten.

 

Pia Prost, Finlands Natur nr 3/2017
Kommentarer (0)
Skriv siffran 5 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Elbilar: batterierna inga stora miljöbovar

En ny studie visar att elbilarnas koldioxidutsläpp är klart mindre än dieselbilarnas, även då energiåtgången vid batteritillverkningen beaktas.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017

Bly fortfarande ett miljöhot

En färsk undersökning av svenska kungsörnar visar att bly från jaktammunition påverkar örnarnas beteende negativt. De nya rönen är högaktuella även i Svenskfinland. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2017

Torskens återkomst dröjer

Saltpulserna 2014–2015 såg först ut att blåsa nytt liv i Östersjöns torskstammar, men syrebristen stör fortfarande fortplantningen och torskarna lider av brist på föda. Vi lär få vänta länge innan torskfångsterna i våra vatten når upp till rekordåren under 1980-talet. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2017

Under Antarktis is

Antarktis är inte bara höga isberg, pingviner och sälar på iskanten. På havsbottnen under isen finns en enorm biologisk mångfald i form av marina djur anpassade till den iskalla miljön. Men även här börjar klimatförändringen göra sig påmind.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2017

Djupt i Birkalands skogar

Riktig urskog är en bristvara i Svenskfinland, ja i hela södra Finland. Men i Seitseminen nationalpark, inte långt från södra Österbotten, kunde ett gäng naturfotografer uppleva den skogliga höstnaturen när den är som bäst.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2017

Energisnålt med egen produktion

I Korpo har en ombyggd ladugård blivit ett energisnålt bostadshus där sol, vind och ved ger värme och el.Läs mera »
Pia Prost, Finlands Natur nr 3/2017

Skogsavfall ska göra kläderna vitare

Optiska vitmedel används i många produkter för att ge dem ett fräscht utseende, men de är inte biologiskt nedbrytbara och medför problem för både hälsa och miljö. Om forskare vid Åbo Akademi får som de vill, har vi snart ersatt de traditionella vitmedlen med miljövänliga sådana. Läs mera »
Nicklas Hägen, Finlands Natur nr 3/2017

Gråsparvarnas by

Välbevarad kulturhistoria, ett ålderdomligt landskap genomkorsat av gärdsgårdar och en sällan skådad mångfald av växter och insekter – det är Stensjö by i ett nötskal.Läs mera »
Hans Hästbacka, Finlands Natur nr 2/2017

Mot Finlands topp

Att vandra till Haldefjäll från Kilpisjärvi är populärt men inte så lite krävande. Det fick ett gäng nyländska killar erfara förra sommaren. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2017

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan? Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2017