Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Dialog över Finska viken

Finland och Estland söker efter synergier i arbetet med att planera sina havsområden. Grannländerna gynnas av att känna till varandras planeringsprocesser och framtidsvisioner.

Finland och Estland håller på att utveckla samarbete inom havsområdesplaneringen av Finska viken och Skärgårdshavet.
– Vi granskar även metoder som stöder planeringen av hållbar utveckling. Det görs till exempel genom framtidsstudier, berättar gruppchef Riku Varjopuro vid Finlands miljöcentral. Han leder projektet PLAN4BLUE.
– Vi gör upp alternativa framtidsscenarier för till exempel energiproduktion, sjöfart och fiske. Ett genomgående tema är miljö-vård och naturskydd. Vi gör också bedömningar av hur scenarierna påverkar ekonomi och mänskor.
I projektet deltar forskningsinstanser och myndigheter från båda länderna. Samarbetet görs också med många organisationer och företag.
 

Avsikten med att ta fram alternativa utvecklingsförlopp är inte direkt att förutspå framtiden.
– Utvecklingsförloppen visar hur användningen av havsområdena kan komma att förändras då olika synsätt får ökad tyngd, berättar Riku Varjopuro. I ett av förloppen utgår man från den hållbara utvecklingens ideal, i ett annat är det den obegränsade ekonomiska tillväxten som dominerar. I ett tredje betonas kraftig teknologisk utveckling.
I en framtid som baserar sig på hållbar utveckling fokuserar man starkt på naturskydd och miljövård. För fiskets del innebär det begränsningar, men trots detta gynnas näringsgrenen av att fiskstammar skyddas. Närmat, som ofta är just fisk, gynnas. Fisken odlas på land i slutna system där vattnet cirkulerar. Klimatförändringen bekämpas effektivt. I den andra ytterligheten blir klimatförändringen verklighet enligt det värsta scenariot och fiskstammarna överfiskas svårt.
– I projektets workshoppar dryftade man till exempel ett alternativ, som utgår från kraftig teknologisk utveckling och digitalisering. Detta kunde leda till att fisk kunde marknadsföras mer målinriktat än idag. Automatiseringen skulle också påverka sjöfartens utveckling. Även fiskodlingen skulle gå mot ökad automatisering, säger Varjopuro.
Resultaten presenteras i form av framtidsberättelser och kartor. 
– Speciellt intressanta är de kartor som visar till vilka områden mänskans aktiviteter sannolikt koncentreras fram till år 2050. De här områdena visade sig vara desamma vid alla alternativa utvecklingsförlopp. Planeringen och planläggningen av dessa områden borde därför speciellt uppmärksammas. Här kommer man sannolikt att vara tvungen att anpassa olika aktiviteter till varandra.
 

En målsättning med projektet är att Finland och Estland bättre ska lära känna varandras havsområdesplanering. 
– Varje land gör givetvis upp sina planer självständigt, men situationen kan vara den att plankartorna bara sträcker sig till landets gräns och utanför finns bara ett vitt område, berättar Riku Varjopuro.
Om samarbetet ska kunna utvecklas måste man känna till grannens planeringsprocesser. 
– Då vet man vem man kan ringa till och i vilket skede det lönar sig att göra det.
I Estland görs all havsområdesplanering inom finansministeriet. I Finland utförs planeringen inom tre havsplaneringsområden, på landskapsnivå och i kommunerna. Åland gör därtill upp en egen plan för sina havsområden.
– Fastän det finns officiella processer för hörande mellan länderna, är det viktigt att de som utför planeringen träffas regelbundet. Annars glöms samarbetet lätt bort.
– Inom det här projektet träffas ländernas myndigheter som ansvarar för havsområdesplaneringen och bekantar sig med grannlandets system. Projektet erbjuder dem också möjlighet att testa hur nya idéer fungerar i planeringsarbetet. En del av planerarna har tyckt att det varit rena lyxen att kunna testa idéer tillsammans. Till exempel överväger nu planerare från Egentliga Finlands förbund och estniska planerare tillsammans hur Natura 2000-områden borde beaktas inom planeringen.
Det fyraåriga PLAN4BLUE-projektet avslutas nästa höst. 
– Havsområdesplaneringen och dess utveckling är ständigt pågående processer. I fortsättningen vore det bra att få med också Ryssland i samarbetet, säger Varjopuro.

I PLAN4BLUE-projektets samtliga alternativa utvecklingsförlopp verkar de mänskliga aktiviteterna år 2050 vara koncentrerade till vissa områden (intensivt blå färg). Planläggningen av dessa bör därför få speciell uppmärksamhet. 

 

 

Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 3/2018
Kommentarer (0)
Skriv siffran 1 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerare på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Från broccoli till biobränsle

Biogas som alternativt, miljövänligt drivmedel i bilar är starkt på kommande. Anläggningarna där gasen framställs ur organiskt avfall blir allt fler, liksom också tankstationerna där gasbilarna kan fylla sina tankar.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2019

Karga klippor, djupa havsvikar och lövängar

Den åländska naturen bjuder på allt från kala klippor med rykande bränningar till lugna inomskärsvikar och klarvattensjöar. På land är frodiga lundar med rik flora på kalkmark vanligare än någon annanstans i Finland. Med landskapsfärjorna rör du dig enkelt i det åländska öriket. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2019

Lapplands himmelrike

Utanför turistorterna och de mest frekventerade vandrings-lederna gömmer sig många okända pärlor i den lappländska naturen. Oratunturi i Sodankylä är ett lättillgängligt exempel. Läs mera »
Jonna Saari, Finlands Natur nr 2/2019

Finländarna älskar sin natur – men inte utan förbehåll

En majoritet av finländarna anser att bevarande av naturens mångfald hör till samhällets viktiga uppgifter. Många vill se ett skogsbruk som bättre tar hänsyn till skogsnaturen. Hittills har detta ändå inte förverkligats genom politiska beslut.Läs mera »
Marcus Floman, Finlands Natur nr 2/2019

Det ska börjas i tid

Eva och Thomas Ramstedt startar planeringen av sommaren tidigt. Som friluftsföretagare finns mycket att tänka på. De hoppas på en sommar full av upplevelser, också för den egna familjen.Läs mera »
Maria Svens, Finlands Natur nr 2/2019

Att flyga är inte nödvändigt

För allt fler framstår flygresor som något det går att avstå från – med hänsyn till klimatet. Många gör sitt val i tysthet, men det blir allt vanligare att gå med i någon form av nätverk där man kollektivt går in för att sluta eller kraftigt minska sitt flygande. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2019

Klimatångest – intressant nytt forskningsområde

Klimatångest har under de senaste åren bubblat upp som ett fenomen som de flesta känner till och som många säger sig lida av. Men hur många? Bred samhällsvetenskaplig forskning gjord i Finland är svår att finna, säger teologen Panu Pihkala.Läs mera »
Marcus Floman, Finlands Natur nr 1/2019

Ta ut det sista av vintern

Vårvinterdagarna blir längre. Använd det tilltagande ljuset till naturupplevelser för stora och små! Syskonen Markus och Frida motiverar och inspirerar till turer ut i minusgraderna. Läs mera »
Maria Svens, Finlands Natur nr 1/2019

Holkdags!

Nu är det är hög tid att se till att fågelholkarna är i gott skick. Här får du tips om skötsel, bygge och uppsättning av bostäder för vårens fåglar. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2019

Långa sandstränder och orörda myrar

Norra Österbottens natur bjuder på allt från långa obebyggda sandstränder, till forsar och vidsträckta myrar. I skogarna kan man med lite tur stöta på björn, varg, järv och skogsvildren.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2019