Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.
65276.jpg

Gör rent utan kemikalier

Med enkla medel går det att minimera städandets negativa effekter på miljö och hälsa. Man kommer långt med biologiskt nedbrytbara rengöringsmedel och mikrofiberdukar.

Ett hushålls städskrubb innehåller ofta ett antal olika rengöringsmedel, som var och en är avsedd för rengöring och luktbekämpning på olika platser, såsom WC, kök, golv, fönster, spis, bildskärmar och möbler och luktbekämpning. De flesta konventionella ren-göringsmedlen är oljebaserade och innehåller mängder av kemikalier som är skadliga och för miljön. När du städar med konventionella tvättmedel sköljs kemikalierna ner i avloppet tillsammans med smutsen och hamnar i reningsverken. Här passerar en del kemikalier opåverkade ut i våra vattendrag. Detta är ett problem dels för att kemikalierna påverkar vattenkvaliteten, växter och djur i sjöar och hav. I värsta fall återfinns de också i vårt dricksvatten. 
 

Feja Ab är ett åländskt företag som varit verksamt i städbranschen sedan 1983. 
– Redan då var företagets miljöpolicy en viktig del av företagets anda, berättar företagets grundare Kyösti ”Ky” Saine. 
Idag har Feja kommit långt i sitt miljöarbete och använder sig av många tekniker för att minimera både påverkan på miljön och kundernas och personalens hälsa. En sådan teknik är rengöring med hjälp av ett partikelfritt, så kallat ultrarent vatten. Det framställs av vanligt kranvatten, som filtreras och avjoniseras i ett hartsgranulatfilter. Resultatet är ett extremt rent vatten utan kalk, klor, salter, mineraler, tungmetaller och andra föroreningar. 
– Metoden har använts länge för att tvätta fönstren på skyskrapor dit maskiner inte når. Vattnet behöver bara spolas på ytorna som blir rena utan några som helst ränder, berättar Ky. 
Städning med denna teknik innebär en minskad miljöpåverkan eftersom den är kemikaliefri och inte kräver några tvättmedel. Användaren exponeras dessutom inte för några gifter vid inandning och kontakt med huden. Just nu är detta en lösning för företag som vill bli mer miljösmarta och kemikaliefria. Metoden utvecklas som bäst för att även kunna användas av enskilda hushåll. 
 

Du kan själv skona miljön och våra vattendrag från skadliga ämnen genom att byta ut konventionella rengöringsmedel mot biologiska medel, Ky förklarar att biologiska medel är att föredra då de är gjorda av naturliga bakterieodlingar. Ett biologiskt medel innehåller bakterier som löser upp smutsen och lämnar en neutral lukt efter sig. 
– Man klarar sig långt på mikrofiberdukar och ett enda biologiskt rengöringsmedel. Man behöver inte använda andra kemikalier till städningen av hushållet. Det är inte heller nödvändigt att använda sig av olika rengöringsmedel för olika delar av hushållet utan ett enda medel kan användas till att rengöra alla ytor, menar Ky. 
Biologiska rengöringsmedel är generellt något dyrare än konventionella medel, men med de biologiska medlen klarar man sig med en lägre dosering och de räcker därför längre än konventionella medel. Det är viktigt att följa doseringsanvisningarna eftersom det inte blir renare med extra mycket medel. Det kan snarare bli rester och fläckar av överflödigt medel istället. Detsamma gäller tvätt av kläder. 
– Det är viktigt att dosera efter smutsighetsgrad. Ofta använder vi för mycket medel trots att kläderna inte är så smutsiga. Vi har även tendens att tvätta för ofta. Viktigt är att tvätta lagom, med ett miljömärkt tvättmedel (se till exempel joutsenmerkki.fi) och dosering anpassad efter smutsighetsgrad.
Att dammsuga ytor innan de torkas är också att föredra. Dammet som fångas upp av golvtrasor och liknande åker ner i avloppen när trasan vrids ur och belastar våra vattendrag i onödan. Istället tipsar Ky om att dammsuga med hjälp av en liten borste så att det värsta dammet samlas i dammsugarpåsen. På så sätt samlas dammet på ett ställe och kan sorteras på rätt ställe istället för att sköljas ner i avloppen. 

Detta behöver du i din städskrubb

- Dammsugare med liten borste
- En microfiberduk
- En microfibermopp
- Ett biologiskt tvättmedel

Ultrarent vatten

Det ultrarena vattnet fungerar (sannolikt) så att de elektriskt polära vattenmolekylerna, som normalt sitter bundna till polära salter och joner, istället snabbt kan bindas till salter i smutsen. Vattnet bryter därmed bindningarna mellan smuts och underlag och fungerar således som ett lösningsmedel. 
Intressant nog tar det ultrarena vattnet också kol på bakterier och andra mikroorganismer. Deras celler suger snabbt i sig de fria vatten-molekylerna på grund av osmosfenomenet. Det leder till att cellerna sprängs och dör. Det ultrarena vattnet har studerats närmare bland annat vid Linköpings universitet.

 

Maéva Hachem, Finlands Natur nr 3/2018
Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 5 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerare på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 
66511_t.jpg

Vidgade vyer för naturfotografer

Viltkameror och drönare med kamera är moderna hjälp­medel för den som vill följa med och dokumentera naturen. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2018
66508_t.jpg

Fåglarna behöver energirik mat

Om vintern äter fåglarna främst för att få energi så att de klarar att hålla uppe sin kroppstemperatur i kylan. Ju kallare det är desto mer energi behöver fågelkroppen för att kompen­sera för värmeförlusten. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2018
66505_t.jpg

Natur i österled

Östra Nylands skärgård är inte lika känd som de västliga skärgårdsområdena, men även här finns öar av alla storlekar, stora fjärdar och idylliska sund väl lämpade för skid- eller skridskoåkning. I Sibbo storskogs nationalpark är skogsnaturen ännu väl bevarad. Åmynningar och myrar hyser ett rikt fågelliv.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2018
66496_t.jpg

Datorn som biolog

Datorn lär sig snabbt att känna igen växt- och djurarter. Frågan är om den kommer att bli en bättre naturinventerare än mänskan?Läs mera »
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 4/2018
65308_t.jpg

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/3018
65301_t.jpg

Stor skärgård, gamla skogar och lundar

Västra Nylands skärgård är vidsträckt och mångsidig. Hangö udds sandmarker har en speciell flora och insektsfauna. Lundar med hassel, ek och andra ädla lövträd finns på många håll. Inlandet bjuder på stora skogsområden och rikligt med sjöar och åar. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2018
65276_t.jpg

Gör rent utan kemikalier

Med enkla medel går det att minimera städandets negativa effekter på miljö och hälsa. Man kommer långt med biologiskt nedbrytbara rengöringsmedel och mikrofiberdukar. Läs mera »
Maéva Hachem, Finlands Natur nr 3/2018
65266_t.jpg

Dialog över Finska viken

Finland och Estland söker efter synergier i arbetet med att planera sina havsområden. Grannländerna gynnas av att känna till varandras planeringsprocesser och framtidsvisioner. Läs mera »
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 3/2018
64359_t.jpg

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.Läs mera »
Mats Bentmar, Finlands Natur nr 2/2018
64362_t.jpg

Gipsen stoppar näringsläckaget

Genom att sprida ut gips på åkrarna kan man minska näringsläckaget med hälften. Också andra sätt att råda bot på läckaget undersöks.Läs mera »
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 2/2018