Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.

Undersökningar har visat att igelkottarna helst själva bygger sina bon. De använder framförallt torra grässtrån, löv och kvistar för att konstruera en håla som är tillräckligt torr och varm för att de ska överleva vintern.
Du kan hjälpa igelkottarna genom att inte städa alltför pedantiskt i din trädgård inför vintern. Lämna kvar högar av löv och gräs på skyddade ställen, gärna invid husväggar. Beskär du lövträd och buskar kan du samla kvistarna i högar som blir potentiella vinterbon för igelkottarna.
 

Du kan dessutom underlätta igelkottens övervintring genom att snickra bon som placeras ut på en skyddad och torr plats. Anni Rautio, som doktorerat på igelkottarnas ekologi i östra Finland, rekommenderar att boet placeras på platser där mänskor rör sig så litet som möjlig, gärna i en skogskant. Hennes studier av igelkottarnas rörelser visade att de oftast söker sig till lugna platser i skogen där de bygger sina höst- och vinterbon.
Det finns ett antal olika modeller och rekommendationer på nätet för hur ett igelkottsbo ska vara konstruerat. Här följer en beskrivning som främst följer de råd och anvisningar som finns på den finska nätsajten siilikiikarissa.fi.
Det bästa materialet för ett igelkottsbo är ohyvlade omålade bräder, som gärna får vara gamla. Använder man färska bräder kan man minska den speciella lukt de avger genom att pensla dem med lervälling. Man kan förlänga livstiden för boet genom att måla det utvändigt med rödmylla.


Faner rekommenderas inte som material i väggarna eftersom den är så lufttät att det finns risk för mögelbildning. Vattenfast faner kan dock användas som takmaterial. Använder man bräder som tak är det bra att täcka dem med takfilt.
Boet har formen av en rektangulär låda med de inre måtten minst 40 x 40 centimeter. Takhöjden ska också vara minst 40 centimeter och taket får vara sluttande för att regnvattnet ska rinna av. Taket bör vara avtagbart för att man ska komma åt att lägga in bomaterial inför vintern och städa på våren.
I nedre kanten på en av väggarna bör det finnas ett hål som förses med en ingångstunnel med en diameter på 10–12 centimeter. Tunneln förhindrar katter, mårdhundar, rävar och andra rovdjur att komma åt igelkotten i boet. Den ger också ett visst vindskydd. Ingångstunneln kan vara ett plaströr eller en konstruktion av bräder. 
En viktig detalj är ventilationen. Man kan antingen borra ventilationshål i väggarnas övre kant eller lämna en ventilationsspringa mellan väggen och det överskjutande taket. 
Det rekommenderas inte att sätta in ett golv i igelkottsboet. Igelkottens urinerar flera gånger under vintern och ett golv samlar upp urinen som igelkotten i värsta fall kan frysa fast i. Urinen bör fritt få rinna ner i marken under boet genom ett tunt lager torv och grus som man placerar boet på. Boet bör fyllas med torra grässtrån och löv, som igelkotten själv inreder sin sovplats med. Man kan dessutom lägga lite löv utanför boet som igelkotten själv vid behov kan släpa in.

På våren efter att igelkotten flyttat ut är det viktigt att städa bort det gamla bomaterialet. Det innehåller sannolikt parasiter och det är därför viktigt att använda handskar då man avlägsnar bomaterialet. Ett andningsskydd kan också vara på sin plats, speciellt om skogssorkar huserat i boet. Då finns en viss risk att drabbas av sorkfeber som sprids med damm.

Igelkotten 
under vintern

-lever på underhudsfett
-kan förlora upp till 20–30 procent av sin kroppsvikt
-kroppstemperaturen sjunker till 4 grader
-kan hålla andan upp till 2,5 timmar, tar efter det flera korta andetag
-vaknar tidvis för att urinera

Olika typer av bon

Enligt Anni Rautios doktorsavhandling vid Östra Finlands universitet vistades igelkottarna i Joensuu 85 procent av tiden varje år i ett bo. Avhandlingen visade att igelkotten har fyra olika typer av bon. Förutom övervintringsboet har honorna ett bo där de föder upp ungarna och båda könen ett bo där de vistas dagtid. Det finns ytterligare en fjärde typ av bo som igelkottarna utnyttjar då de förbereder sig inför vinterdvalan.
Igelkottarna byter ofta bo. I Anni Rautios studie utnyttjade hanarna i medeltal 24 och honorna 17 olika bon under sin aktiva tid. Typiskt var att igelkottarna till vintern sökte sig bort från de områden där de vistats under sommaren. Under sin aktiva tid rörde sig hanarna i medeltal på ett 100 hektar stort område, medan honorna nöjde sig med 55 hektar.
Bomaterialet var i de flesta fall löv, grässtrån och kvistar. Ju mer löv- och rishögar det finns i en trädgård desto mer sannolikt är det att en igelkott bygger sig ett bo där.

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2018
Kommentarer (1)
Skriv siffran 7 med bokstäver:
gay
susse25.02.19 kl. 14:37
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerare på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Från broccoli till biobränsle

Biogas som alternativt, miljövänligt drivmedel i bilar är starkt på kommande. Anläggningarna där gasen framställs ur organiskt avfall blir allt fler, liksom också tankstationerna där gasbilarna kan fylla sina tankar.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2019

Karga klippor, djupa havsvikar och lövängar

Den åländska naturen bjuder på allt från kala klippor med rykande bränningar till lugna inomskärsvikar och klarvattensjöar. På land är frodiga lundar med rik flora på kalkmark vanligare än någon annanstans i Finland. Med landskapsfärjorna rör du dig enkelt i det åländska öriket. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2019

Lapplands himmelrike

Utanför turistorterna och de mest frekventerade vandrings-lederna gömmer sig många okända pärlor i den lappländska naturen. Oratunturi i Sodankylä är ett lättillgängligt exempel. Läs mera »
Jonna Saari, Finlands Natur nr 2/2019

Finländarna älskar sin natur – men inte utan förbehåll

En majoritet av finländarna anser att bevarande av naturens mångfald hör till samhällets viktiga uppgifter. Många vill se ett skogsbruk som bättre tar hänsyn till skogsnaturen. Hittills har detta ändå inte förverkligats genom politiska beslut.Läs mera »
Marcus Floman, Finlands Natur nr 2/2019

Det ska börjas i tid

Eva och Thomas Ramstedt startar planeringen av sommaren tidigt. Som friluftsföretagare finns mycket att tänka på. De hoppas på en sommar full av upplevelser, också för den egna familjen.Läs mera »
Maria Svens, Finlands Natur nr 2/2019

Att flyga är inte nödvändigt

För allt fler framstår flygresor som något det går att avstå från – med hänsyn till klimatet. Många gör sitt val i tysthet, men det blir allt vanligare att gå med i någon form av nätverk där man kollektivt går in för att sluta eller kraftigt minska sitt flygande. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2019

Klimatångest – intressant nytt forskningsområde

Klimatångest har under de senaste åren bubblat upp som ett fenomen som de flesta känner till och som många säger sig lida av. Men hur många? Bred samhällsvetenskaplig forskning gjord i Finland är svår att finna, säger teologen Panu Pihkala.Läs mera »
Marcus Floman, Finlands Natur nr 1/2019

Ta ut det sista av vintern

Vårvinterdagarna blir längre. Använd det tilltagande ljuset till naturupplevelser för stora och små! Syskonen Markus och Frida motiverar och inspirerar till turer ut i minusgraderna. Läs mera »
Maria Svens, Finlands Natur nr 1/2019

Holkdags!

Nu är det är hög tid att se till att fågelholkarna är i gott skick. Här får du tips om skötsel, bygge och uppsättning av bostäder för vårens fåglar. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2019

Långa sandstränder och orörda myrar

Norra Österbottens natur bjuder på allt från långa obebyggda sandstränder, till forsar och vidsträckta myrar. I skogarna kan man med lite tur stöta på björn, varg, järv och skogsvildren.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2019