Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Natur i österled

Östra Nylands skärgård är inte lika känd som de västliga skärgårdsområdena, men även här finns öar av alla storlekar, stora fjärdar och idylliska sund väl lämpade för skid- eller skridskoåkning. I Sibbo storskogs nationalpark är skogsnaturen ännu väl
bevarad. Åmynningar och myrar hyser ett rikt fågelliv.

Åtta smultronställen i den östnyländska naturen.

Sibbo storskog
Nationalpark sedan 2011 på gränsen mellan Sibbo och Vanda. Tillgänglig med lokalbussar från Helsingfors, parkeringsplatser på Håkansbölesidan i Vanda och i Hindsby i Sibbo. Gammal granskog, lummiga bäckdalar, klippstup och små sjöar där man får fiska med tillstånd. Värdefulla kulturbiotoper i Hindsby. Tätt nätverk av naturstigar och vandringsleder. På vintern skötta skidspår. Cykling och ridning tillåtet. Fåglar: tjäder, tretåig hackspett, mindre flugsnappare, lundsångare, trädlärka, berguv m.fl.
​Foto Magnus Östman.

 

Varlaxudd
Nylands rekreationsområdesförenings område på Emsalös sydspets, på gränsen till ytterskärgården. Nås enkelt med bil eller cykel. Rastplats med eldstad. Stort område med vackra strandklippor. Populär tillhåll för fågelskådare, naturfotografer, surfare, dykare m.fl. Mäktiga bränningar vid storm.
​Foto Magnus Östman.

 

Ruskis
Vidsträckt fågelskyddsområde utan-för Borgå ås mynning. Våtmark med stora vassar och rik häckfågelfauna. Stora mängder sjöfågel rastar vid islossningen och senare under våren på strandängarna nedanför Borgå sjukhus. Specialitet på vintern: flockar av orädda skäggmesar i vassen längs vägen ut till Svinö.
​Foto Magnus Östman.

 

Hasselholmen
Naturskyddsområde vid sjön Veckjärvi. Ägs av Borgå stad. Östra Nylands största hasselbestånd, skogslindar, uråldriga granar. På våren blommande lungört (Pulmonaria obscura). Naturstig, simstrand och lägerområde. På vintern är Veckjärvi populärt tillhåll för långfärdsskridskoåkare. 
​Foto Magnus Östman.

Ålhusbäcken
Liten oas vid hårt trafikerade riksväg 6 i Liljendal. Lummig bäckdal mellan Hopom träsk och Sävträsket. Östra Nylands säkraste plats att få se övervintrande strömstare.
​Foto Magnus Östman. 

 

Ebbo stormosse
Vidsträckt myrområde sydost om Borgå stad. Är en del av Stensböleskogarnas stora naturskyddsområde. Skidspår på vintern från Humla skidstuga. Orrspel och tjäderspel under våren. Gott om svamp i Stensböleskogarna på hösten.
​Foto Magnus Östman.

 

Kasaberget
Högt berg på Gäddbergsö nära Lovisa kärnkraftverk. Storståtlig utsikt mot havet i söder och väster och mot norr, där kylvattnet från kraftverket håller vattnet isfritt. Den stora vaken lockar mängder av sjöfågel under isvintrar.
​Foto Magnus Östman.

Klovharun
Tove Janssons ö i Borgå ytterskärgård, sydväst om Pellinge. Tillgänglig under isvintrar och populärt utflyktsmål bland långfärdsskridskoåkare. Stugan hålls numera låst men är öppen för allmänheten under en vecka i juli. Sommarspecialitet: rikligt med blommande klibbglim (Silene viscosa).
Foto Magnus Östman.

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2018
Kommentarer (0)
Skriv siffran 6 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

Över Skärgårdshavets isar

Många ser skärgården enbart under sommar­månaderna. Det är synd, för skärgårdsvintern har sin speciella charm. Vitheten och tystnaden ute på isvidderna ger fina upplevelser som långfärdsskridskoåkarna upptäckt.Läs mera »
Sanna-Mari Kunttu, Finlands Natur nr 4/2019

Fredade skogar, vassvikar och fågeltorn

Trots att urbana miljöer dominerar är Helsingforsregionen rikare på skyddade skogar mer eller mindre i natur­tillstånd än något annat område i Nyland. Här finns också ett antal fågeltorn vid fredade vassvikar.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

God stadsplanering minskar bilberoendet

Alla yrkesgrupper behöver verktyg, också stadsplanerarna. I Finland heter ett av verktygen BEMINE - en rapport där forskare i samarbete med tjänstemän synat statistiken med målet att göra planeringen av städerna mer hållbar och inkluderande i framtiden.Läs mera »
Marcus Floman, Finlands Natur nr 4/2019

Ge helgerna deras betydelse igen

Julen och nyåret närmar sig. Allt fler blir uppmärksamma på helgfirandets baksidor och söker alternativ. Listorna med tips om en hållbar jul är många. Tillsammans med John Björkman tar vi fram kärnan i helgfirandet.Läs mera »
Maria Svens, Finlands Natur nr 4/2019

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Bäckarna behöver dig

Att avlägsna grenar och andra hinder, att gräva fram gammalt lekgrus eller lägga till nytt – med enkla åtgärder har fiske- och naturvårdsintresserade fått öringar att igen fortplanta sig i bäckar där de varit helt eller nästan försvunna.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Höst i norra Karelen

Ruunaa rekreationsområde öster om Lieksa lämpar sig utmärkt för en höstlig veckoslutsvandring som även tonåringar uppskattar – trots nattkyla och snöslask.Läs mera »
Asko Ristolainen, Finlands Natur nr 3/2019

Mer strömming på matbordet hjälper Östersjön

Strömmingen har i dag degraderats till i första hand foder- och exportfisk. I medeltal äter vi idag bara 300 gram strömming per år. Kunde strömmingen i framtiden ersätta köttet och den importerade fisken på tallriken och därmed spela en positiv roll för Östersjön? Läs mera »
Marcus Floman, nr 3/2019

Fågelrik skärgård, orörda myrar och berg

Södra Österbottens skärgårdszon är smal men rik på både flyttande och häckande fåglar. Inne i landet finns vidsträckta myrar i naturtillstånd och några av Österbottens högsta berg.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019