Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.
66511.jpg

Vidgade vyer för naturfotografer

Viltkameror och drönare med kamera är moderna hjälp­medel för den som vill följa med och dokumentera naturen.

Viltkameror används mest av jägare som vill få information om hur det jaktbara viltet rör sig. Men också andra naturintresserade har allt mer fått upp ögonen för den här möjligheten att oförmärkt studera och följa med djurlivet.
För tio år sedan började Paul Collander följa med djurlivet i skogen bredvid sitt sommarställe i Tenala med hjälp av fem kameror fästa vid trädstammar. Han fick snart besked om att det rörde sig inte bara vitsvanshjort, älg och räv i skogen, utan också bland annat lodjur.
– Till en början lade jag ut kamerorna främst vid de stigar som hjortarna trampat upp. Senare har jag försökt rikta kamerorna så att bakgrunden i filmsekvenserna ska vara så vacker som möjligt, säger Collander.


Ett ställe där Collander lyckats fånga speciellt intressanta händelser i djurens liv är vid en liten skogsbäck. Han visar en filmsnutt av en hjort som närmar sig bäcken och plötsligt tar ett enormt språng över det lilla vattendragen. En närmast hjärtskärande
videosekvens tagen på samma plats om vintern visar en älgkalv som halkar omkull på den frusna bäckens hala is. Kalven blir liggande på alla fyra och kämpar i fyra minuter innan den lyckas kravla sig upp och stå upprätt igen. Älgkalvens mamma tittar på och kan inget göra för att hjälpa sin avkomma.
Vid två grävlingsgryt har Collander fångat många intressanta episoder. Det har visat sig att grytet lockar till sig även hjortar, som gärna slickar i sig salt från grävlingarnas urin på marken. Collander har också med sina filmer visat att det är en feluppfattning att grävlingar sover i sitt gryt hela vintern – grävlingarna är de facto ute och rör på sig flera gånger under en vinter.
– Jag har aldrig sett ett lodjur i verkligheten utan bara på mina filmer, säger Collander och konstaterar att lon nog är det djur han är mest fascinerad av.
Han visar en videosekvens där en lodjurshona med två ungar håller till vid grävlingsgrytet. Honan är för stor för att rymmas in, men enligt Collander verkar det som om hon försökte få ungarna att krypa in i grytet och söka något ätbart.


Collander har skickat sina lodjursfilmer till forskare vid Naturresursinstitutet, men han skulle gärna dela med sig av materialet också till organisationer som vill sprida saklig information om däggdjurens liv. Om du är intresserad kan du kontakta Paul Collander (kontaktuppgifter fås från Finlands Naturs redaktion).
 

Henrik Lund är en erfaren och i flera sammanhang prisbelönt naturfotograf, vars bilder också synts i Finlands Natur. I år har han allt mer gått över till att fotografera naturen från ovan med en drönare, det vill säga en liten fjärrstyrd helikopter,.
– Det här är ett nytt sätt att framhäva naturens skönhet ur ett annat perspektiv. Drönaren är lätt att hantera, man ser hela tiden vad man gör och tröskeln att börja använda den är låg, säger Henrik Lund.
Han använder en modell som kan fällas ihop så att den blir så liten att den ryms i en större ficka. Lund styr den lilla helikoptern med en fjärrkontroll som har en liten skärm där man kontinuerligt ser den bild drönarens inbyggda kamera levererar. Drönaren kan också styras med en smarttelefon. Lunds utrustning, som han tar högkvalitativa foton med, kostade 1 350 euro. Här ingår fyra batterier som räcker för två timmars flygning.
Lund har hittills mest fotograferat naturen kring sitt hem i Lappträsk kyrkby i östra Nyland. Sedda från luften bildar grödorna på åkrarna grafiska mönster. Höstglödande träd kontrasterar effektfullt mot Lappträskets mörkblå vatten (se bild på sid. 13). Ute i skärgården har Lund fotograferat storskarvkolonier och algblomningar från luften.
– Mänskan i naturen, till exempel löpare på en skogsstig, blir också intressanta fotoobjekt från luften, säger Lund.
Med drönaren kan man panorera, det vill säga ta en serie bilder medan drönaren står på stället och vrider sig både horisontellt och vertikalt. Bilderna kan sedan slås ihop antingen i kameran eller i en dator till imponerande panoramor som kan täcka hela synfältet på 360 grader.
Lund har främst tagit stillbilder, men det går även att ta videosekvenser med drönarens kamera. Under de senaste åren har det blivit allt vanligare att professionellt gjorda naturfilmer innehåller sekvenser tagna från luften.
Drönarfotografering är betydligt resurssnålare än att ta motsvarande bilder från ett bränsleslukande bullrande flygplan eller fullstor helikopter. Det finns ny lagstiftning som reglerar var och hur man får flyga med en drönare. Alla militära skyddsområden måste undvikas, högsta tillåtna flyghöjd är 150 meter och man måste hela tiden ha synkontakt med sin drönare.

Henrik Lund fotar numera naturen mest från luften. 

 

 

 

 

 

Fakta/ VILTKAMEROR 

- en modern viltkamera av god kvalitet kostar kring 150 euro och uppåt
- kamerorna drivs av batterier eller laddningsbara ackumulatorer
- batteriernas laddning kan hålla upp till sex månader
- bildmaterialet (video eller stillbilder) lagras på minneskort
- nyare kameror kan kopplas till nätet så att bildmaterialet kan ses med en dator i realtid
-kamerans öga reagerar på den infraröda strålningen (IR) från ett varmt djur. På natten lyser en IR-lampa upp fotoobjektet och dess omgivning. 
- i dagsljus tar kameran färgbilder, i nattljus svartvita bilder 
- det krävs tillstånd av markägaren för att sätta upp viltkameror

 

 

 

 

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2018
Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 5 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerare på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 
66511_t.jpg

Vidgade vyer för naturfotografer

Viltkameror och drönare med kamera är moderna hjälp­medel för den som vill följa med och dokumentera naturen. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2018
66508_t.jpg

Fåglarna behöver energirik mat

Om vintern äter fåglarna främst för att få energi så att de klarar att hålla uppe sin kroppstemperatur i kylan. Ju kallare det är desto mer energi behöver fågelkroppen för att kompen­sera för värmeförlusten. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2018
66505_t.jpg

Natur i österled

Östra Nylands skärgård är inte lika känd som de västliga skärgårdsområdena, men även här finns öar av alla storlekar, stora fjärdar och idylliska sund väl lämpade för skid- eller skridskoåkning. I Sibbo storskogs nationalpark är skogsnaturen ännu väl bevarad. Åmynningar och myrar hyser ett rikt fågelliv.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2018
66496_t.jpg

Datorn som biolog

Datorn lär sig snabbt att känna igen växt- och djurarter. Frågan är om den kommer att bli en bättre naturinventerare än mänskan?Läs mera »
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 4/2018
65308_t.jpg

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/3018
65301_t.jpg

Stor skärgård, gamla skogar och lundar

Västra Nylands skärgård är vidsträckt och mångsidig. Hangö udds sandmarker har en speciell flora och insektsfauna. Lundar med hassel, ek och andra ädla lövträd finns på många håll. Inlandet bjuder på stora skogsområden och rikligt med sjöar och åar. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2018
65276_t.jpg

Gör rent utan kemikalier

Med enkla medel går det att minimera städandets negativa effekter på miljö och hälsa. Man kommer långt med biologiskt nedbrytbara rengöringsmedel och mikrofiberdukar. Läs mera »
Maéva Hachem, Finlands Natur nr 3/2018
65266_t.jpg

Dialog över Finska viken

Finland och Estland söker efter synergier i arbetet med att planera sina havsområden. Grannländerna gynnas av att känna till varandras planeringsprocesser och framtidsvisioner. Läs mera »
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 3/2018
64359_t.jpg

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.Läs mera »
Mats Bentmar, Finlands Natur nr 2/2018
64362_t.jpg

Gipsen stoppar näringsläckaget

Genom att sprida ut gips på åkrarna kan man minska näringsläckaget med hälften. Också andra sätt att råda bot på läckaget undersöks.Läs mera »
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 2/2018