Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Vidgade vyer för naturfotografer

Viltkameror och drönare med kamera är moderna hjälp­medel för den som vill följa med och dokumentera naturen.

Viltkameror används mest av jägare som vill få information om hur det jaktbara viltet rör sig. Men också andra naturintresserade har allt mer fått upp ögonen för den här möjligheten att oförmärkt studera och följa med djurlivet.
För tio år sedan började Paul Collander följa med djurlivet i skogen bredvid sitt sommarställe i Tenala med hjälp av fem kameror fästa vid trädstammar. Han fick snart besked om att det rörde sig inte bara vitsvanshjort, älg och räv i skogen, utan också bland annat lodjur.
– Till en början lade jag ut kamerorna främst vid de stigar som hjortarna trampat upp. Senare har jag försökt rikta kamerorna så att bakgrunden i filmsekvenserna ska vara så vacker som möjligt, säger Collander.


Ett ställe där Collander lyckats fånga speciellt intressanta händelser i djurens liv är vid en liten skogsbäck. Han visar en filmsnutt av en hjort som närmar sig bäcken och plötsligt tar ett enormt språng över det lilla vattendragen. En närmast hjärtskärande
videosekvens tagen på samma plats om vintern visar en älgkalv som halkar omkull på den frusna bäckens hala is. Kalven blir liggande på alla fyra och kämpar i fyra minuter innan den lyckas kravla sig upp och stå upprätt igen. Älgkalvens mamma tittar på och kan inget göra för att hjälpa sin avkomma.
Vid två grävlingsgryt har Collander fångat många intressanta episoder. Det har visat sig att grytet lockar till sig även hjortar, som gärna slickar i sig salt från grävlingarnas urin på marken. Collander har också med sina filmer visat att det är en feluppfattning att grävlingar sover i sitt gryt hela vintern – grävlingarna är de facto ute och rör på sig flera gånger under en vinter.
– Jag har aldrig sett ett lodjur i verkligheten utan bara på mina filmer, säger Collander och konstaterar att lon nog är det djur han är mest fascinerad av.
Han visar en videosekvens där en lodjurshona med två ungar håller till vid grävlingsgrytet. Honan är för stor för att rymmas in, men enligt Collander verkar det som om hon försökte få ungarna att krypa in i grytet och söka något ätbart.


Collander har skickat sina lodjursfilmer till forskare vid Naturresursinstitutet, men han skulle gärna dela med sig av materialet också till organisationer som vill sprida saklig information om däggdjurens liv. Om du är intresserad kan du kontakta Paul Collander (kontaktuppgifter fås från Finlands Naturs redaktion).
 

Henrik Lund är en erfaren och i flera sammanhang prisbelönt naturfotograf, vars bilder också synts i Finlands Natur. I år har han allt mer gått över till att fotografera naturen från ovan med en drönare, det vill säga en liten fjärrstyrd helikopter,.
– Det här är ett nytt sätt att framhäva naturens skönhet ur ett annat perspektiv. Drönaren är lätt att hantera, man ser hela tiden vad man gör och tröskeln att börja använda den är låg, säger Henrik Lund.
Han använder en modell som kan fällas ihop så att den blir så liten att den ryms i en större ficka. Lund styr den lilla helikoptern med en fjärrkontroll som har en liten skärm där man kontinuerligt ser den bild drönarens inbyggda kamera levererar. Drönaren kan också styras med en smarttelefon. Lunds utrustning, som han tar högkvalitativa foton med, kostade 1 350 euro. Här ingår fyra batterier som räcker för två timmars flygning.
Lund har hittills mest fotograferat naturen kring sitt hem i Lappträsk kyrkby i östra Nyland. Sedda från luften bildar grödorna på åkrarna grafiska mönster. Höstglödande träd kontrasterar effektfullt mot Lappträskets mörkblå vatten (se bild på sid. 13). Ute i skärgården har Lund fotograferat storskarvkolonier och algblomningar från luften.
– Mänskan i naturen, till exempel löpare på en skogsstig, blir också intressanta fotoobjekt från luften, säger Lund.
Med drönaren kan man panorera, det vill säga ta en serie bilder medan drönaren står på stället och vrider sig både horisontellt och vertikalt. Bilderna kan sedan slås ihop antingen i kameran eller i en dator till imponerande panoramor som kan täcka hela synfältet på 360 grader.
Lund har främst tagit stillbilder, men det går även att ta videosekvenser med drönarens kamera. Under de senaste åren har det blivit allt vanligare att professionellt gjorda naturfilmer innehåller sekvenser tagna från luften.
Drönarfotografering är betydligt resurssnålare än att ta motsvarande bilder från ett bränsleslukande bullrande flygplan eller fullstor helikopter. Det finns ny lagstiftning som reglerar var och hur man får flyga med en drönare. Alla militära skyddsområden måste undvikas, högsta tillåtna flyghöjd är 150 meter och man måste hela tiden ha synkontakt med sin drönare.

Henrik Lund fotar numera naturen mest från luften. 

 

 

 

 

 

Fakta/ VILTKAMEROR 

- en modern viltkamera av god kvalitet kostar kring 150 euro och uppåt
- kamerorna drivs av batterier eller laddningsbara ackumulatorer
- batteriernas laddning kan hålla upp till sex månader
- bildmaterialet (video eller stillbilder) lagras på minneskort
- nyare kameror kan kopplas till nätet så att bildmaterialet kan ses med en dator i realtid
-kamerans öga reagerar på den infraröda strålningen (IR) från ett varmt djur. På natten lyser en IR-lampa upp fotoobjektet och dess omgivning. 
- i dagsljus tar kameran färgbilder, i nattljus svartvita bilder 
- det krävs tillstånd av markägaren för att sätta upp viltkameror

 

 

 

 

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2018
Kommentarer (0)
Skriv siffran 10 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

Över Skärgårdshavets isar

Många ser skärgården enbart under sommar­månaderna. Det är synd, för skärgårdsvintern har sin speciella charm. Vitheten och tystnaden ute på isvidderna ger fina upplevelser som långfärdsskridskoåkarna upptäckt.Läs mera »
Sanna-Mari Kunttu, Finlands Natur nr 4/2019

Fredade skogar, vassvikar och fågeltorn

Trots att urbana miljöer dominerar är Helsingforsregionen rikare på skyddade skogar mer eller mindre i natur­tillstånd än något annat område i Nyland. Här finns också ett antal fågeltorn vid fredade vassvikar.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

God stadsplanering minskar bilberoendet

Alla yrkesgrupper behöver verktyg, också stadsplanerarna. I Finland heter ett av verktygen BEMINE - en rapport där forskare i samarbete med tjänstemän synat statistiken med målet att göra planeringen av städerna mer hållbar och inkluderande i framtiden.Läs mera »
Marcus Floman, Finlands Natur nr 4/2019

Ge helgerna deras betydelse igen

Julen och nyåret närmar sig. Allt fler blir uppmärksamma på helgfirandets baksidor och söker alternativ. Listorna med tips om en hållbar jul är många. Tillsammans med John Björkman tar vi fram kärnan i helgfirandet.Läs mera »
Maria Svens, Finlands Natur nr 4/2019

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Bäckarna behöver dig

Att avlägsna grenar och andra hinder, att gräva fram gammalt lekgrus eller lägga till nytt – med enkla åtgärder har fiske- och naturvårdsintresserade fått öringar att igen fortplanta sig i bäckar där de varit helt eller nästan försvunna.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Höst i norra Karelen

Ruunaa rekreationsområde öster om Lieksa lämpar sig utmärkt för en höstlig veckoslutsvandring som även tonåringar uppskattar – trots nattkyla och snöslask.Läs mera »
Asko Ristolainen, Finlands Natur nr 3/2019

Mer strömming på matbordet hjälper Östersjön

Strömmingen har i dag degraderats till i första hand foder- och exportfisk. I medeltal äter vi idag bara 300 gram strömming per år. Kunde strömmingen i framtiden ersätta köttet och den importerade fisken på tallriken och därmed spela en positiv roll för Östersjön? Läs mera »
Marcus Floman, nr 3/2019

Fågelrik skärgård, orörda myrar och berg

Södra Österbottens skärgårdszon är smal men rik på både flyttande och häckande fåglar. Inne i landet finns vidsträckta myrar i naturtillstånd och några av Österbottens högsta berg.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019