Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.
68205.jpg

Holkdags!

Nu är det är hög tid att se till att fågelholkarna är i gott skick. Här får du tips om skötsel, bygge och uppsättning av bostäder för vårens fåglar.

Helst ska det gamla bomaterialet i holken avlägsnas, även om stararna i viss mån städar holken innan de inleder sin häckning. Mesar och flugsnappare städar inte ut gammalt bomaterial och deras holkar kan med tiden fyllas upp till ingångshålet och bli odugliga som fågelbostad. Här får alltså du som holkägare göra en insats.
Det gäller också att se till att holkarna är hela. Om det finns springor i väggarna bör holken tas ned och ersättas med en ny, annars finns risk att fåglarnas fötter fastnar – med tragiska följder.

Ralf Wistbacka, hemma i Larsmo, har lång erfarenhet av holkbygge och holkuppsättning. 
Enligt honom gör många ivriga holkbyggare misstaget att spika fast holkens golv underifrån, vilket innebär en risk att bottnen med tiden sjunker ned och till slut faller ur holken. Det är därför klart bättre att fälla in bottnen mellan väggarna och spika fast den från sidorna. Använd galvaniserade spikar!
En del skator och andra rovfåglar har för vana att sätta sig på holken tak och där-ifrån sträcker in näbben i ingångshålet för att nappa åt sig av fågelungarna. För att förhindra detta rekommenderar Wistbacka en holk med mycket långt utskjutande och lutande tak. Den här holktypen har använts en del i Österbotten och visat sig vara ”skatsäker”.

 

Att förhindra hackspettar att ta småfågelungar ur holkar är inte helt lätt. En plåtbit eller en bit takfilt runt ingångshålet gör det svårt för hackspetten att förstora hålet och tränga in i holken. Takfiltens klibbiga material upplevs av hackspettar som mycket obehagligt, enligt holkbyggaren Urpo Koponen intervjuad i Lintumies nr 1/2018. Genom att fästa skivor av filmfaner på utsidan av holkens väggar förhindrar man att hackspetten hackar sig in från sidan. 
Det finns ändå tyvärr hackspettar som de här åtgärderna inte biter på. En del av dem har specialiserat sig på att ta fågelungar då dessa är så stora att de klättrat upp och sitter vid ingångshålet och tigger mat. Då nås de enkelt av hackspettsnäbben, till fågelföräldrarnas (och holkägarens) bestörtning.

I stora holkar avsedda för knipa, storskrake eller ugglor är det viktigt att lägga ett bomaterial i form av torv eller kutterspån på bottnen. De här fåglarna behöver ett mjukt underlag för sina ägg eftersom de inte bygger något egentligt bo. För att knipans och skrakens ungar säkert ska kunna ta sig ut ur de djupa holkarna är det bra att räffla upp innerväggen under ingångshålet. Man kan också spika fast några tunna tvärribbor som ”trappsteg” åt ungarna. 

Utförlig information om fågelholkar på svenska:
Holkar & fåglar (Birdlife Finland)

 

Skivor av filmfaner hindrar hackspetten från att hacka sig in genom holkens väggar. Foto: Ralf Wistbacka

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2019
Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 5 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerare på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 
68220_t.jpg

Att flyga är inte nödvändigt

För allt fler framstår flygresor som något det går att avstå från – med hänsyn till klimatet. Många gör sitt val i tysthet, men det blir allt vanligare att gå med i någon form av nätverk där man kollektivt går in för att sluta eller kraftigt minska sitt flygande. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2019
68214_t.jpg

Klimatångest – intressant nytt forskningsområde

Klimatångest har under de senaste åren bubblat upp som ett fenomen som de flesta känner till och som många säger sig lida av. Men hur många? Bred samhällsvetenskaplig forskning gjord i Finland är svår att finna, säger teologen Panu Pihkala.Läs mera »
Marcus Floman, Finlands Natur nr 1/2019
68212_t.jpg

Ta ut det sista av vintern

Vårvinterdagarna blir längre. Använd det tilltagande ljuset till naturupplevelser för stora och små! Syskonen Markus och Frida motiverar och inspirerar till turer ut i minusgraderna. Läs mera »
Maria Svens, Finlands Natur nr 1/2019
68205_t.jpg

Holkdags!

Nu är det är hög tid att se till att fågelholkarna är i gott skick. Här får du tips om skötsel, bygge och uppsättning av bostäder för vårens fåglar. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2019
68165_t.jpg

Långa sandstränder och orörda myrar

Norra Österbottens natur bjuder på allt från långa obebyggda sandstränder, till forsar och vidsträckta myrar. I skogarna kan man med lite tur stöta på björn, varg, järv och skogsvildren.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2019
66511_t.jpg

Vidgade vyer för naturfotografer

Viltkameror och drönare med kamera är moderna hjälp­medel för den som vill följa med och dokumentera naturen. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2018
66508_t.jpg

Fåglarna behöver energirik mat

Om vintern äter fåglarna främst för att få energi så att de klarar att hålla uppe sin kroppstemperatur i kylan. Ju kallare det är desto mer energi behöver fågelkroppen för att kompen­sera för värmeförlusten. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2018
66505_t.jpg

Natur i österled

Östra Nylands skärgård är inte lika känd som de västliga skärgårdsområdena, men även här finns öar av alla storlekar, stora fjärdar och idylliska sund väl lämpade för skid- eller skridskoåkning. I Sibbo storskogs nationalpark är skogsnaturen ännu väl bevarad. Åmynningar och myrar hyser ett rikt fågelliv.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2018
66496_t.jpg

Datorn som biolog

Datorn lär sig snabbt att känna igen växt- och djurarter. Frågan är om den kommer att bli en bättre naturinventerare än mänskan?Läs mera »
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 4/2018
65308_t.jpg

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2018