Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Holkdags!

Nu är det är hög tid att se till att fågelholkarna är i gott skick. Här får du tips om skötsel, bygge och uppsättning av bostäder för vårens fåglar.

Helst ska det gamla bomaterialet i holken avlägsnas, även om stararna i viss mån städar holken innan de inleder sin häckning. Mesar och flugsnappare städar inte ut gammalt bomaterial och deras holkar kan med tiden fyllas upp till ingångshålet och bli odugliga som fågelbostad. Här får alltså du som holkägare göra en insats.
Det gäller också att se till att holkarna är hela. Om det finns springor i väggarna bör holken tas ned och ersättas med en ny, annars finns risk att fåglarnas fötter fastnar – med tragiska följder.

Ralf Wistbacka, hemma i Larsmo, har lång erfarenhet av holkbygge och holkuppsättning. 
Enligt honom gör många ivriga holkbyggare misstaget att spika fast holkens golv underifrån, vilket innebär en risk att bottnen med tiden sjunker ned och till slut faller ur holken. Det är därför klart bättre att fälla in bottnen mellan väggarna och spika fast den från sidorna. Använd galvaniserade spikar!
En del skator och andra rovfåglar har för vana att sätta sig på holken tak och där-ifrån sträcker in näbben i ingångshålet för att nappa åt sig av fågelungarna. För att förhindra detta rekommenderar Wistbacka en holk med mycket långt utskjutande och lutande tak. Den här holktypen har använts en del i Österbotten och visat sig vara ”skatsäker”.

 

Att förhindra hackspettar att ta småfågelungar ur holkar är inte helt lätt. En plåtbit eller en bit takfilt runt ingångshålet gör det svårt för hackspetten att förstora hålet och tränga in i holken. Takfiltens klibbiga material upplevs av hackspettar som mycket obehagligt, enligt holkbyggaren Urpo Koponen intervjuad i Lintumies nr 1/2018. Genom att fästa skivor av filmfaner på utsidan av holkens väggar förhindrar man att hackspetten hackar sig in från sidan. 
Det finns ändå tyvärr hackspettar som de här åtgärderna inte biter på. En del av dem har specialiserat sig på att ta fågelungar då dessa är så stora att de klättrat upp och sitter vid ingångshålet och tigger mat. Då nås de enkelt av hackspettsnäbben, till fågelföräldrarnas (och holkägarens) bestörtning.

I stora holkar avsedda för knipa, storskrake eller ugglor är det viktigt att lägga ett bomaterial i form av torv eller kutterspån på bottnen. De här fåglarna behöver ett mjukt underlag för sina ägg eftersom de inte bygger något egentligt bo. För att knipans och skrakens ungar säkert ska kunna ta sig ut ur de djupa holkarna är det bra att räffla upp innerväggen under ingångshålet. Man kan också spika fast några tunna tvärribbor som ”trappsteg” åt ungarna. 

Utförlig information om fågelholkar på svenska:
Holkar & fåglar (Birdlife Finland)

 

Skivor av filmfaner hindrar hackspetten från att hacka sig in genom holkens väggar. Foto: Ralf Wistbacka

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2019
Kommentarer (0)
Skriv siffran 1 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

Över Skärgårdshavets isar

Många ser skärgården enbart under sommar­månaderna. Det är synd, för skärgårdsvintern har sin speciella charm. Vitheten och tystnaden ute på isvidderna ger fina upplevelser som långfärdsskridskoåkarna upptäckt.Läs mera »
Sanna-Mari Kunttu, Finlands Natur nr 4/2019

Fredade skogar, vassvikar och fågeltorn

Trots att urbana miljöer dominerar är Helsingforsregionen rikare på skyddade skogar mer eller mindre i natur­tillstånd än något annat område i Nyland. Här finns också ett antal fågeltorn vid fredade vassvikar.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

God stadsplanering minskar bilberoendet

Alla yrkesgrupper behöver verktyg, också stadsplanerarna. I Finland heter ett av verktygen BEMINE - en rapport där forskare i samarbete med tjänstemän synat statistiken med målet att göra planeringen av städerna mer hållbar och inkluderande i framtiden.Läs mera »
Marcus Floman, Finlands Natur nr 4/2019

Ge helgerna deras betydelse igen

Julen och nyåret närmar sig. Allt fler blir uppmärksamma på helgfirandets baksidor och söker alternativ. Listorna med tips om en hållbar jul är många. Tillsammans med John Björkman tar vi fram kärnan i helgfirandet.Läs mera »
Maria Svens, Finlands Natur nr 4/2019

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Bäckarna behöver dig

Att avlägsna grenar och andra hinder, att gräva fram gammalt lekgrus eller lägga till nytt – med enkla åtgärder har fiske- och naturvårdsintresserade fått öringar att igen fortplanta sig i bäckar där de varit helt eller nästan försvunna.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Höst i norra Karelen

Ruunaa rekreationsområde öster om Lieksa lämpar sig utmärkt för en höstlig veckoslutsvandring som även tonåringar uppskattar – trots nattkyla och snöslask.Läs mera »
Asko Ristolainen, Finlands Natur nr 3/2019

Mer strömming på matbordet hjälper Östersjön

Strömmingen har i dag degraderats till i första hand foder- och exportfisk. I medeltal äter vi idag bara 300 gram strömming per år. Kunde strömmingen i framtiden ersätta köttet och den importerade fisken på tallriken och därmed spela en positiv roll för Östersjön? Läs mera »
Marcus Floman, nr 3/2019

Fågelrik skärgård, orörda myrar och berg

Södra Österbottens skärgårdszon är smal men rik på både flyttande och häckande fåglar. Inne i landet finns vidsträckta myrar i naturtillstånd och några av Österbottens högsta berg.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019