Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Att flyga är inte nödvändigt

För allt fler framstår flygresor som något det går att avstå från – med hänsyn till klimatet. Många gör sitt val i tysthet, men det blir allt vanligare att gå med i någon form av nätverk där man kollektivt går in för att sluta eller kraftigt minska sitt flygande.

Ett exempel är Lentolakko.fi (”Flygstrejk”), en webbsajt där man kan ge ett offentligt löfte om att flygstrejka. Laura Nurminen är aktiv på Lentolakko.fi och i en motsvarande grupp på Facebook. Hon säger att det finns klara fördelar med att flygstrejka kollektivt.
– Gör man det i grupp på nätet får möjligheten att sluta flyga större synlighet. Man kan få andra att reagera, även de som överhuvudtaget inte tänkt på saken.
Hanna Haapanen var med och startade flygstrejkrörelsen. Hon kände inte Laura Nurminen från tidigare – viljan att personligen göra något för klimatet förenade dem.
– Jag gillar att flyga men ville gärna göra en insats för att bromsa klimatförändringen. Jag insåg att det går lättare att avstå från flygande om man inte är ensam. I en grupp är jag inte den enda som avstår, säger Haapanen.
 

I Sverige har flygstrejker varit ett hett debattämne redan länge, speciellt då en rad kända personer gått ut i offentligheten med att de inte flyger längre. En av dem är
operasångaren Malena Ernman som avstått från att flyga i snart tre år. Till beslutet bidrog hennes dotter Greta Thunberg, som numera är världskänd klimataktivist trots sina unga år.
Enligt Jens Forsmark, sakkunnig på håll­bara transporter vid Svenska Naturskyddsföreningen, är en insiktsförändring på gång. 
– Antalet flygpassagerare ökar fortfarande men ökningen har avtagit den sista tiden. Många företag har infört en policy om att begränsa antalet tjänsteresor med flyg. Naturskyddsföreningen har många internationella kontakter, vilket kräver resor till utlandet, men vi försöker också minimera flygandet, säger Forsmark.
I Tyskland visar en undersökning att affärsmän i medeltal är beredda att ta flyget först då deras arbetsresa räcker längre än tre och en halv timme. Är resan kortare än så är tåg ett fullgott alternativ.
 

Laura Nurminen berättar att Lentolakko.fi grundades utan inspiration från utlandet. Det var först i ett senare skede hon blev medveten om att det finns en hel del liknande grupper och nätverk utomlands. Nu har hon en tid varit med i en svensk flygstrejkgrupp, mest för att hämta idéer som kunde tillämpas även i Finland. 
– Det är tydligt att personliga flygstrejker är en trend som ligger i tiden även internationellt.
Haapanen jämför flygstrejker med hur populär vegetarisk och vegansk mat blivit, speciellt hos unga. 
– Det här har handeln reagerat på och nu har till och med köttproducenterna börjat ta fram vegetariska alternativ. Jag hoppas att vi skulle få se en motsvarande utveckling även när det gäller alternativ till flygresor. Att avstå från flygresor borde bli det nya normala.
 

Mycket tyder på att intresset för att ta tåg eller buss istället för att flyga utomlands håller på att öka. Det framgick inte minst under den alternativa resemässan Maata pitkin (”Längs markytan”) som en lördag i januari lockade hundratals besökare i Helsingfors, betydligt fler än arrangörerna räknat med.
Här deltog flera researrangörer som specialiserat sig på hållbart resande. En av mässans föredragshållare var språkforskaren Santeri Junttila, som enligt egen ut­sago inte flugit en enda gång sedan 1992. Detta trots att han rest flitigt i Europa och även varit anställd en tid vid ett universitet i Kroatien. Mest har han rest med tåg.
– Under tågresorna har min lokalkännedom ökat betydligt och jag har lärt mig språk på ett helt annat sätt än om jag flugit, säger Junttila, vars Facebookgrupp Maata pitkin samlat över 500 medlemmar. Att gå med i gruppen är ett bra sätt att få tips om hållbart resande.
I flera andra anföranden lyftes möjligheterna fram att åka tåg ned till Mellan- och Sydeuropa. Interrail är fortfarande ett bra alternativ för både gammal och ung och på många nationella järnvägsbolags webbsidor (till exempel bahn.de) kan man enkelt köpa tågresor i förväg. Ett alleuropeiskt system för biljettbokningar saknas dock fortfarande.
 

Trots att flygresornas popularitet kanske på sikt minskar på grund av ökad klimatmed­vetenhet är det klart att det dessutom krävs politiska styrmedel för att begränsa flygandet. Flygets befrielse från beskattning har debatterats flitigt under det senaste åren. I Sverige infördes en klimatrelaterad flygskatt i april 2018. Den väckte motstånd närmast bland de berörda flygbolagen.
– Bland allmänheten hördes inte mycket protester. Ingen folkrörelse uppstod i stil med den som protesterade då trängselavgifter infördes i Stockholm, säger Jens Forsmark.
Flygskatten slopades ändå i statsbudgeten för 2019, men nu finns ett löfte av den nya svenska regeringen om att trots allt hålla kvar skatten. I Finland kommer frågan om att införa flygskatt sannolikt att bli aktuell i regeringsförhandlingarna efter riksdagsvalet. 
På Lentolakko.fi skriver Santeri Junttila att flygresorna snart kommer att börja begränsas genom skärpt beskattning eller andra åtgärder.
– Då har vi som redan lärt oss att leva utan flyg en klar fördel!  

Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2019
Kommentarer (0)
Skriv siffran 9 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

Över Skärgårdshavets isar

Många ser skärgården enbart under sommar­månaderna. Det är synd, för skärgårdsvintern har sin speciella charm. Vitheten och tystnaden ute på isvidderna ger fina upplevelser som långfärdsskridskoåkarna upptäckt.Läs mera »
Sanna-Mari Kunttu, Finlands Natur nr 4/2019

Fredade skogar, vassvikar och fågeltorn

Trots att urbana miljöer dominerar är Helsingforsregionen rikare på skyddade skogar mer eller mindre i natur­tillstånd än något annat område i Nyland. Här finns också ett antal fågeltorn vid fredade vassvikar.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

God stadsplanering minskar bilberoendet

Alla yrkesgrupper behöver verktyg, också stadsplanerarna. I Finland heter ett av verktygen BEMINE - en rapport där forskare i samarbete med tjänstemän synat statistiken med målet att göra planeringen av städerna mer hållbar och inkluderande i framtiden.Läs mera »
Marcus Floman, Finlands Natur nr 4/2019

Ge helgerna deras betydelse igen

Julen och nyåret närmar sig. Allt fler blir uppmärksamma på helgfirandets baksidor och söker alternativ. Listorna med tips om en hållbar jul är många. Tillsammans med John Björkman tar vi fram kärnan i helgfirandet.Läs mera »
Maria Svens, Finlands Natur nr 4/2019

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Bäckarna behöver dig

Att avlägsna grenar och andra hinder, att gräva fram gammalt lekgrus eller lägga till nytt – med enkla åtgärder har fiske- och naturvårdsintresserade fått öringar att igen fortplanta sig i bäckar där de varit helt eller nästan försvunna.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Höst i norra Karelen

Ruunaa rekreationsområde öster om Lieksa lämpar sig utmärkt för en höstlig veckoslutsvandring som även tonåringar uppskattar – trots nattkyla och snöslask.Läs mera »
Asko Ristolainen, Finlands Natur nr 3/2019

Mer strömming på matbordet hjälper Östersjön

Strömmingen har i dag degraderats till i första hand foder- och exportfisk. I medeltal äter vi idag bara 300 gram strömming per år. Kunde strömmingen i framtiden ersätta köttet och den importerade fisken på tallriken och därmed spela en positiv roll för Östersjön? Läs mera »
Marcus Floman, nr 3/2019

Fågelrik skärgård, orörda myrar och berg

Södra Österbottens skärgårdszon är smal men rik på både flyttande och häckande fåglar. Inne i landet finns vidsträckta myrar i naturtillstånd och några av Österbottens högsta berg.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019