Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Finländarna älskar sin natur – men inte utan förbehåll

En majoritet av finländarna anser att bevarande av naturens mångfald hör till samhällets viktiga uppgifter. Många vill se ett skogsbruk som bättre tar hänsyn till skogsnaturen. Hittills har detta ändå inte förverkligats genom politiska beslut.

Många undersökningar, bland annat miljöministeriets enkät från juni 2018 och WWF:s enkät från oktober 2018, pekar på att fyra av fem finländare värdesätter naturens mångfald och att de är bekymrade över utarmningen av denna mångfald.
78 procent av de tillfrågade i miljömin­isteriets enkät anser att bevarandet av naturens mångfald hör till en av samhällets viktigaste uppgifter. Men om man ställer andra miljöproblem, såsom nedskräpningen av naturen och klimatförändringen mot hotet mot naturens mångfald, så anser bara 24 procent av de tillfrågade i enkäten att
detta är ett betydande problem. Nedskräpningen syns konkret i naturen och klimatförändringen syns mycket i medierna.
Forskaren Annukka Valkeapää, som skrivit sin doktorsavhandling om beslutsfattandet i finländsk skogspolitik och finländarnas inställning till skogen och skogsvård, pekar på ett uppenbart dilemma.
– Trots att så många i Finland värdesätter skogen och livet i skogen, så kanaliseras denna åsikt inte i beslutsfattandet. I skogs- och naturvårdspolitiken är det de ekonomiska intressena som går före allt annat.

Annukka Valkeapää påminner om att det finns exempel på synlig reducering av nat­urens mångfald i Finland till exempel i form av den effektiva avverkningen av skogen.
– Kalavverkningar är väldigt många fin­ländare mycket ilskna över!
Eftersom skogen täcker 70 procent av Finlands yta är skogen en stark symbol för naturen bland finländarna.
– Jag har undersökt folks attityder till skogsvård och hela 70 procent av finländarna motsätter sig kalavverkning, som trots allt är det vanligaste sättet att sköta skog i vårt land. Men alla som motsätter sig kal­hyggen är kanske inte helt och hållet på det klara med hur starkt avverkningen av skog är kopplat till att biodiversiteten i naturen försvagas.
Efter doktorsavhandlingen ville hon gå vidare med en frågeställning som kommit fram i den enkätundersökning hon gjort 2008. Hon var nyfiken att veta mera om varför finländare värdesätter naturens mångfald i så hög grad.
– Innan jag skrev min avhandling utgick jag från att människor säkert mest tänker i själviska banor, att skogens viktigaste funktion är att finnas till för friluftsliv och vara en del av ett vackert landskap.
Men det visade sig att de som svarat på enkäten lyfte fram naturens mångfald som det viktigaste – också viktigare än att skogen ger staten och skogsägarna inkomster. För att förstå mer om detta gjorde Valkeapää en ny undersökning med två fokusgrupper av frågor om varför skogen och naturens mångfald uppfattas som viktiga. De intervjuade hade ingen professionell koppling till skogs- eller miljöfrågor.
– Tankarna hos dem som deltog i fokusgrupperna kunde sammanfattas så här: Naturens mångfald är ett villkor för vår existens – vi är alla en del av livets stora väv; om
naturens mångfald trasas sönder så är det ett hot också mot oss människor.

Valkeapää ser det som ett stort problem att finländarnas allmänt mycket positiva inställning till skogs- och miljöskydd inte i tillräckligt hög grad syns i de skogspolitiska besluten.
– Också på den här punkten är Finland ett väldigt korporativistisk samhälle – skogs­industrins starka intressegrupper får sin vilja igenom. Medborgarnas åsikt faller i skymundan eftersom det inte finns någon intresse­grupp som skulle föra medborgarnas talan i frågor om naturens mångfald eller skogarnas framtid.
Enligt Valkeapää lyckas inte miljöorgan­isationerna väga upp skogsindustrins övertag i de kabinett där besluten fattas.
– Det är också väldigt sällan som riks­dagen får möjlighet att grundligt debattera och behandla skogspolitiken.
Vart tionde år publiceras i Finland en förteckning över hur arterna i Finlands natur mår. Den senaste så kallade Rödlistan pub­licerades i mars i år och visar bland annat att vart tredje ryggradsdjur är utrotningshotat.
Annukka Valkeapää tror att en popularisering av rödlistan är ett av de bästa sätten att förklara vad naturens mångfald och utarmningen av den handlar om.
När FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald i början av maj 2019 publicerade sin rapport om naturens mångfald fick den ett enormt medialt genomslag både i Finland och globalt. Uppgifterna om att en miljon växter och djurarter hotas av utrotning fick åtminstone tillfälligt stor uppmärksamhet. Den viktiga frågan är nu hur mänskligheten förvaltar denna nya kunskap. 

 

Motstridigt om stora rovdjur

De stora rovdjuren utgör en viktig del av den finländska naturens mångfald. Två av vår faunas fyra stora rovdjur, järven och vargen, klassas som hotade med jakt som främsta orsak. Även björnen finns med på den senaste
rödlistan, där den klassas som nära hotad (NT).
Enligt en enkätundersökning från hösten 2018 som Taloustutkimus gjort på uppdrag av Finlands vilt-central, tycker fyra av fem finländare att det ska vara tillåtet att ”begränsa”, det vill säga jaga, rovdjuren i Finland.
Universitetslektor Outi Ratamäki från Östra Finlands universitet, som doktorerat om Finlands vargpolitik, säger att det är viktigt att förhålla sig kritiskt till enkätundersökningar eftersom folk lätt förskönar sina värd-eringar så att de passar det omgivande samhällets förväntningar.
Ratamäki tror också att många av de finländare som säger sig vilja värna om naturens mångfald har anammat denna i offentligheten uttryckta oro.
– I enkätundersökningar söker folk ofta efter konsensus. Många har snappat upp både oron i samhället över
naturens mångfald och oron kring rovdjur. Många kanske inte ens reflekt-erar över att det kan finns en konflikt i hur de svarar. Det är fullt möjligt att det finns kunskapsluckor kring vad naturens mångfald rent konkret betyder.
I Outi Ratamäkis avhandling om Finlands vargpolitik lyfts bland annat fram hur både naturskydds-organisationer och den lokalbefolkning som lever i vargarnas närhet upplever att de är förlorare i dagens vargpolitik. Naturskyddsfolket på grund av att vargen fortfarande är hotad och hotet kommer från jakten – och lokalbefolkningen som upp-lever att deras rädsla inte tas på allvar och att de lider av de lokalt förekommande vargskadorna på bland annat renar, får och jakthundar.
– Majoriteten av medborgarna i Finland avgör inte i praktiken att vargen skyddas på ett effektivt sätt. Lösningen finns i händerna på de människor som har en praktisk koppling till regleringen av viltstammarna. Finlands vargpolitik behöver för att bli framgångsrik och fungerande både ett deltagande från den lokala befolkningen, arbete och information. Det här är ett villkor för att vargen ska kunna skyddas på ett effektivt sätt, säger Rajamäki. 

Artiklarna är producerade i samarbete med nättidningen Versus och med finansiering från Maj och Tor Nesslings stiftelse. Den kan läsas i finsk översättning Versus webbplats.

Marcus Floman, Finlands Natur nr 2/2019
Kommentarer (0)
Skriv siffran 5 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Lappa tält och sovsäck

Markus Weckman, vildmarksguide och försäljare av utelivsutrustning, ger tips om hur man enkelt kan laga sin utrustning om skador uppstår. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Automatik sparar energi i fastigheter

Nu görs allt större ansträngningar för att minska stora byggnaders energikonsumtion. Med modern digitalteknik går det att minska husbolagens energiåtgången betydligt, utan att det krävs aktiva insatser av invånarna. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Vi är alla beroende av biodiversiteten

Varför är det viktigt att be­vara den naturliga mångfalden? Spelar det någon roll om en mask eller en mygga försvinner? Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Konsumenten villig – men samhället måste skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi

Finlands utveckling mot en cirkulär ekonomi har börjat. Vetenskaplig forskning, innovationer och samarbete står i fokus, och med konsu­menternas hjälp kan den nödvändiga systemförändringen genomföras.Läs mera »
Lina Laurent, Finlands Natur nr 2/2020

Över öde vatten

Kasariselkä ligger spegelblank så långt ögat når. Fjärden är så vidsträckt att det är med nöd och näppe man ser en skogsrand resa sig över horisonten längst borta i söder. Kasariselkä är en av de stora fjärdarna i Enare träsk, Finlands tredje största sjö.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Mat ur naturen: kirskål och duntrav

De späda skotten av kirskål är användbara i matlagningen på en mängd olika sätt. Duntravens unga skott kan med fördel ersätta sparris eller bondböna.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2020

Biodiversitetens diversa betydelse

Vid sidan av klimatförändringen är förlusten av biologisk mångfald ett av de allra största hoten mot naturen globalt. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2020

Vegetarisk mat: Smak och placering viktigast

Genom att ändra våra kostvanor kan vi minska på utsläppen. Enligt en undersökning kan vägen till klimatsmarta mattjänster gå via stora satsningar på tillgänglighet och att storköken lär sig laga smaklig vegetarisk mat.Läs mera »
Marcus Floman, Finlands Natur nr 1/2020

Terrängcykling i folkpark

Saari folkpark i Tammela, sydvästra Tavastland, och omgivande skogar lämpar sig utmärkt för en veckoslutstur med cykel. I maj bjuder folkparken på hav av blommande vitsippor, koltrastsång och skuttande hjortar. Är man rätt utrustad störs man inte av lite regn.Läs mera »
Jaska Halttunen. Finlands Natur nr 1/2020

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019