Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Finländarna älskar sin natur – men inte utan förbehåll

En majoritet av finländarna anser att bevarande av naturens mångfald hör till samhällets viktiga uppgifter. Många vill se ett skogsbruk som bättre tar hänsyn till skogsnaturen. Hittills har detta ändå inte förverkligats genom politiska beslut.

Många undersökningar, bland annat miljöministeriets enkät från juni 2018 och WWF:s enkät från oktober 2018, pekar på att fyra av fem finländare värdesätter naturens mångfald och att de är bekymrade över utarmningen av denna mångfald.
78 procent av de tillfrågade i miljömin­isteriets enkät anser att bevarandet av naturens mångfald hör till en av samhällets viktigaste uppgifter. Men om man ställer andra miljöproblem, såsom nedskräpningen av naturen och klimatförändringen mot hotet mot naturens mångfald, så anser bara 24 procent av de tillfrågade i enkäten att
detta är ett betydande problem. Nedskräpningen syns konkret i naturen och klimatförändringen syns mycket i medierna.
Forskaren Annukka Valkeapää, som skrivit sin doktorsavhandling om beslutsfattandet i finländsk skogspolitik och finländarnas inställning till skogen och skogsvård, pekar på ett uppenbart dilemma.
– Trots att så många i Finland värdesätter skogen och livet i skogen, så kanaliseras denna åsikt inte i beslutsfattandet. I skogs- och naturvårdspolitiken är det de ekonomiska intressena som går före allt annat.

Annukka Valkeapää påminner om att det finns exempel på synlig reducering av nat­urens mångfald i Finland till exempel i form av den effektiva avverkningen av skogen.
– Kalavverkningar är väldigt många fin­ländare mycket ilskna över!
Eftersom skogen täcker 70 procent av Finlands yta är skogen en stark symbol för naturen bland finländarna.
– Jag har undersökt folks attityder till skogsvård och hela 70 procent av finländarna motsätter sig kalavverkning, som trots allt är det vanligaste sättet att sköta skog i vårt land. Men alla som motsätter sig kal­hyggen är kanske inte helt och hållet på det klara med hur starkt avverkningen av skog är kopplat till att biodiversiteten i naturen försvagas.
Efter doktorsavhandlingen ville hon gå vidare med en frågeställning som kommit fram i den enkätundersökning hon gjort 2008. Hon var nyfiken att veta mera om varför finländare värdesätter naturens mångfald i så hög grad.
– Innan jag skrev min avhandling utgick jag från att människor säkert mest tänker i själviska banor, att skogens viktigaste funktion är att finnas till för friluftsliv och vara en del av ett vackert landskap.
Men det visade sig att de som svarat på enkäten lyfte fram naturens mångfald som det viktigaste – också viktigare än att skogen ger staten och skogsägarna inkomster. För att förstå mer om detta gjorde Valkeapää en ny undersökning med två fokusgrupper av frågor om varför skogen och naturens mångfald uppfattas som viktiga. De intervjuade hade ingen professionell koppling till skogs- eller miljöfrågor.
– Tankarna hos dem som deltog i fokusgrupperna kunde sammanfattas så här: Naturens mångfald är ett villkor för vår existens – vi är alla en del av livets stora väv; om
naturens mångfald trasas sönder så är det ett hot också mot oss människor.

Valkeapää ser det som ett stort problem att finländarnas allmänt mycket positiva inställning till skogs- och miljöskydd inte i tillräckligt hög grad syns i de skogspolitiska besluten.
– Också på den här punkten är Finland ett väldigt korporativistisk samhälle – skogs­industrins starka intressegrupper får sin vilja igenom. Medborgarnas åsikt faller i skymundan eftersom det inte finns någon intresse­grupp som skulle föra medborgarnas talan i frågor om naturens mångfald eller skogarnas framtid.
Enligt Valkeapää lyckas inte miljöorgan­isationerna väga upp skogsindustrins övertag i de kabinett där besluten fattas.
– Det är också väldigt sällan som riks­dagen får möjlighet att grundligt debattera och behandla skogspolitiken.
Vart tionde år publiceras i Finland en förteckning över hur arterna i Finlands natur mår. Den senaste så kallade Rödlistan pub­licerades i mars i år och visar bland annat att vart tredje ryggradsdjur är utrotningshotat.
Annukka Valkeapää tror att en popularisering av rödlistan är ett av de bästa sätten att förklara vad naturens mångfald och utarmningen av den handlar om.
När FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald i början av maj 2019 publicerade sin rapport om naturens mångfald fick den ett enormt medialt genomslag både i Finland och globalt. Uppgifterna om att en miljon växter och djurarter hotas av utrotning fick åtminstone tillfälligt stor uppmärksamhet. Den viktiga frågan är nu hur mänskligheten förvaltar denna nya kunskap. 

 

Motstridigt om stora rovdjur

De stora rovdjuren utgör en viktig del av den finländska naturens mångfald. Två av vår faunas fyra stora rovdjur, järven och vargen, klassas som hotade med jakt som främsta orsak. Även björnen finns med på den senaste
rödlistan, där den klassas som nära hotad (NT).
Enligt en enkätundersökning från hösten 2018 som Taloustutkimus gjort på uppdrag av Finlands vilt-central, tycker fyra av fem finländare att det ska vara tillåtet att ”begränsa”, det vill säga jaga, rovdjuren i Finland.
Universitetslektor Outi Ratamäki från Östra Finlands universitet, som doktorerat om Finlands vargpolitik, säger att det är viktigt att förhålla sig kritiskt till enkätundersökningar eftersom folk lätt förskönar sina värd-eringar så att de passar det omgivande samhällets förväntningar.
Ratamäki tror också att många av de finländare som säger sig vilja värna om naturens mångfald har anammat denna i offentligheten uttryckta oro.
– I enkätundersökningar söker folk ofta efter konsensus. Många har snappat upp både oron i samhället över
naturens mångfald och oron kring rovdjur. Många kanske inte ens reflekt-erar över att det kan finns en konflikt i hur de svarar. Det är fullt möjligt att det finns kunskapsluckor kring vad naturens mångfald rent konkret betyder.
I Outi Ratamäkis avhandling om Finlands vargpolitik lyfts bland annat fram hur både naturskydds-organisationer och den lokalbefolkning som lever i vargarnas närhet upplever att de är förlorare i dagens vargpolitik. Naturskyddsfolket på grund av att vargen fortfarande är hotad och hotet kommer från jakten – och lokalbefolkningen som upp-lever att deras rädsla inte tas på allvar och att de lider av de lokalt förekommande vargskadorna på bland annat renar, får och jakthundar.
– Majoriteten av medborgarna i Finland avgör inte i praktiken att vargen skyddas på ett effektivt sätt. Lösningen finns i händerna på de människor som har en praktisk koppling till regleringen av viltstammarna. Finlands vargpolitik behöver för att bli framgångsrik och fungerande både ett deltagande från den lokala befolkningen, arbete och information. Det här är ett villkor för att vargen ska kunna skyddas på ett effektivt sätt, säger Rajamäki. 

Artiklarna är producerade i samarbete med nättidningen Versus och med finansiering från Maj och Tor Nesslings stiftelse.

Marcus Floman, Finlands Natur nr 2/2019
Kommentarer (0)
Skriv siffran 7 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Bäckarna behöver dig

Att avlägsna grenar och andra hinder, att gräva fram gammalt lekgrus eller lägga till nytt – med enkla åtgärder har fiske- och naturvårdsintresserade fått öringar att igen fortplanta sig i bäckar där de varit helt eller nästan försvunna.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Höst i norra Karelen

Ruunaa rekreationsområde öster om Lieksa lämpar sig utmärkt för en höstlig veckoslutsvandring som även tonåringar uppskattar – trots nattkyla och snöslask.Läs mera »
Asko Ristolainen, Finlands Natur nr 3/2019

Mer strömming på matbordet hjälper Östersjön

Strömmingen har i dag degraderats till i första hand foder- och exportfisk. I medeltal äter vi idag bara 300 gram strömming per år. Kunde strömmingen i framtiden ersätta köttet och den importerade fisken på tallriken och därmed spela en positiv roll för Östersjön? Läs mera »
Marcus Floman, nr 3/2019

Fågelrik skärgård, orörda myrar och berg

Södra Österbottens skärgårdszon är smal men rik på både flyttande och häckande fåglar. Inne i landet finns vidsträckta myrar i naturtillstånd och några av Österbottens högsta berg.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Från broccoli till biobränsle

Biogas som alternativt, miljövänligt drivmedel i bilar är starkt på kommande. Anläggningarna där gasen framställs ur organiskt avfall blir allt fler, liksom också tankstationerna där gasbilarna kan fylla sina tankar.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2019

Karga klippor, djupa havsvikar och lövängar

Den åländska naturen bjuder på allt från kala klippor med rykande bränningar till lugna inomskärsvikar och klarvattensjöar. På land är frodiga lundar med rik flora på kalkmark vanligare än någon annanstans i Finland. Med landskapsfärjorna rör du dig enkelt i det åländska öriket. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2019

Lapplands himmelrike

Utanför turistorterna och de mest frekventerade vandringslederna gömmer sig många okända pärlor i den lappländska naturen. Oratunturi i Sodankylä är ett lättillgängligt exempel. Läs mera »
Jonna Saari, Finlands Natur nr 2/2019

Finländarna älskar sin natur – men inte utan förbehåll

En majoritet av finländarna anser att bevarande av naturens mångfald hör till samhällets viktiga uppgifter. Många vill se ett skogsbruk som bättre tar hänsyn till skogsnaturen. Hittills har detta ändå inte förverkligats genom politiska beslut.Läs mera »
Marcus Floman, Finlands Natur nr 2/2019

Det ska börjas i tid

Eva och Thomas Ramstedt startar planeringen av sommaren tidigt. Som friluftsföretagare finns mycket att tänka på. De hoppas på en sommar full av upplevelser, också för den egna familjen.Läs mera »
Maria Svens, Finlands Natur nr 2/2019