Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Från broccoli till biobränsle

Biogas som alternativt, miljövänligt drivmedel i bilar är starkt på kommande. Anläggningarna där gasen framställs ur organiskt avfall blir allt fler, liksom också tankstationerna där gasbilarna kan fylla sina tankar.

Jeppo biogas är en av pionjärerna inom den storskaliga biogastillverkningen i Finland. Finlands Natur besökte den stora anläggningen belägen 12 kilometer söder om Ny-karleby. Det är ingen slump att biogasproduktionen är förlagd just hit – i trakten finns gott om svingårdar och gårdar med kor. Grissväm och kogödsel är de viktigaste rå-varorna vid biogasproduktionen, men i materialet som matas in i processen finns också olika rester från mejerier, livsmedelsproduktion och åkerodling.
Själva gasproduktionen sker i fyra stora bioreaktorer där det är syrefritt och en temperatur på 39 grader. Här jobbar mikrober med att bryta ned det organiska avfallet i mindre beståndsdelar. En av dessa är metan, som är biogasens viktigaste komponent. I den gas som bildas i reaktorerna är metanhalten kring 70 procent. Resten är främst koldioxid. Den här så kallade rågasen kan användas för uppvärmning av fastigheter, men för att den ska duga som fordonsbränsle måste den renas genom att ”tvättas” med vatten som binder koldioxiden. 
Jeppo biogas VD, Kurt Stenvall, berättar att än så länge är det bara en procent av produktionen som används som fordonsbränsle. Merparten används för uppvärmning av industrifastigheter i trakten dit gasen till stor del transporteras längs rör. Till Snellmans livsmedelsindustrier i Jakobstad transport-eras gasen i tryckkärl på lastbilsflak.
– Då Snellman år 2014 ersatte sin olje-eldning med gas motsvarade det en miljon kilogram brännolja om året, säger Stenvall.
Rötningen i bioreaktorerna ger också en annan värdefull slutprodukt i form av rötningsrester, som efter hygienisering kan användas som gödsel på åkrar, även inom ekologisk odling. 



Stenvall uppger att det hittills finns omkring 30 gasbilar i trakten som utnyttjar Jeppo biogas egen tankstation. 
– Vi vet att här dessutom stannar en hel del långväga bilister som färdas längs riksvägarna 8 och 19.
För närvarande rullar mellan 5 000 och 6 000 gasbilar på våra vägar. De utgör bara en bråkdel av hela bilparken, men ökningen de tre senaste åren har varit betydande (se figur).
Det är inte bara personbilar som med fördel kan drivas med gas. Stenvall ser stora möjligheter för speciellt mindre lastbilar, paketbilar och bussar att övergå till gasdrift.
På Gasum, som är Nordens största distributör och producent av gas, berättar direktör Ari Suomilammi att de största lastbilstill-verkarna redan tagit fram gasdrivna alternativ av sina fordonsmodeller. Enligt honom har de varit så populära att Scania och Volvo sålt slut de första exemplaren av de nya gasdrivna modellerna.
I Vasa är 12 av stadens bussar gasdrivna. och fler är på kommande. En ny EU-förodning kräver dock att en viss andel av bussar med ståplatser ska vara eldrivna, vilket är problematiskt för Vasa som satsat stort på gas. Stadbussarna tankar biogas vid Stormossens avfallscentral i Korsholm. Här har man redan lång erfarenhet av att producera biogas ur hushållsavfall. Enligt Stormossens ekonomichef Håkan Hagberg har antalet besök av privatbilister vid Stormossens tankningsstation ökat från 250 i medeltal per månad 2018 till 350 under 2019 fram till april.


På Gasum berättar Ari Suomilammi att bolagets strategi går ut på att kraftigt öka produktionen och försäljningen av biogas till fordon. 
– I Finland har vi just nu sju egna anläggningar och tre anläggningar där vi tillsammans med en partner framställer biogas.
För närvarande finns det kring 50 tankningsstationer för gasbilar i Finland och ytterligare ett antal är under planering eller utbyggnad (se karta). Jeppo biogas öppnar inom kort stationer i Jakobstad och Lillkyro. Vid motorvägen i Vasa öppnar Stormossen sin andra station i december i år. 
På Gasums stationer har kunden möjlighet att välja mellan biogas eller naturgas, som Gasum importerar i volymer som vida överskrider biogasproduktionen. Klim-atmässigt är biogasen ett klart bättre, men något dyrare alternativ. Enligt Suomilammi väljer ändå hälften av bilisterna biogas. 
Hur stor är produktionskapaciteten för biogas i Finland? Suomilammi hänvisar till beräkningar som visar att om all tänkbar råvara användes skulle man komma upp till en gasvolym motsvarande 17 terawattimmar. Av detta vore det tekniskt möjligt att komma upp till 10 terawattimmar. Om all biogas användes som drivmedel skulle det täcka behovet för en femtedel av Finlands fordonspark.
Nils-Olof Nylund, senior advisor på Teknologiska forskningscentralen VTT, betonar dock att reningen av rågasen till fordons-dugligt bränsle är så resurskrävande att det inte är realistiskt att tänka sig att biogasen i sin helhet skulle användas som drivmedel.



Hur står sig gasbilar i jämförelse med el- och laddhybridbilar i fråga om klimatpåverkan? 
Biogasen är ekologiskt ett bra alternativ eftersom de organiska rester som den framställs av till stor del skulle brytas ned till metan, koldioxid och andra komponenter om de inte utnyttjades. Många nedlagda sop-tippar, där blandavfall dumpats under lång tid, läcker metan, som är en betydligt kraftigare växthusgas än koldioxid.
Nils-Olof Nylund vid VTT har i sina beräkningar visat att koldioxidutsläppen per körd kilometer med biogas i tanken är bara en fjärde-del av utsläppen från bensin- och diesel-motorer (se figur nedan). Fossil naturgas som drivmedel ger något mindre utsläpp än bensin- och dieselbilar. 
Laddhybrider och elbilar som laddas med konventionell el har utsläpp som motsvarar hälften, respektive en fjärdedel av vad bensinbilar släpper ut. Om man använder el från förny-bar energi är laddhybridernas utsläpp bara en tredjedel av bensin- och dieselbilarnas utsläpp. Elbilar laddade med förnybar el har nollutsläpp av koldioxid enligt detta sätt att räkna.
Nylunds beräkningar är gjorda enligt principen well to wheel. Här ingår förutom avgasernas koldioxid och bilens energi-effektivitet också den klimatpåverkan som framställningen av bränslet ger upphov till. Audi och andra biltillverkare har gjort livs-cykelanalyser som förutom well to wheel även omfattar biltillverkningens (även batteriet) och materialåtervinningens klimatbelastning. Då är enligt Audi en biogasbil och en elbil med förnybar energi i stort sett lika bra ur klimatsynvinkel.
Kurt Stenvall är naturligt nog en gasbilsförespråkare och hävdar att en övergång till gasbilar i stor skala skulle vara det snabbaste sättet att minska vägtrafikens klimat-påverkan. Men både Stenvall och Ari Suomilammi bedömer att elbilar och all andra klimatvänliga alternativ också kommer att behövas för att nå klimatmålen.

I Jeppo biogas råvarulager dumpas en last med grönsaker som sett sina bästa dagar. Vid den närbelägna tankstationen tankar Kurt Stenvall sin bil med biometan som framställts av grönsaker och diverse annat bioavfall. Foto: Magnus Östman

Fördelar med gasbilar

- klimatvänliga
- gasmodeller är inte mycket dyrare än bensin- eller dieselmodeller
- bensinbilar går att konvertera till gasdrift för 2 000–4 000 euro
- har både bensin- och gastank, tar gasen slut kopplas bensindriften in automatiskt

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2019
Kommentarer (0)
Skriv siffran 9 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Lappa tält och sovsäck

Markus Weckman, vildmarksguide och försäljare av utelivsutrustning, ger tips om hur man enkelt kan laga sin utrustning om skador uppstår. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Automatik sparar energi i fastigheter

Nu görs allt större ansträngningar för att minska stora byggnaders energikonsumtion. Med modern digitalteknik går det att minska husbolagens energiåtgången betydligt, utan att det krävs aktiva insatser av invånarna. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Vi är alla beroende av biodiversiteten

Varför är det viktigt att be­vara den naturliga mångfalden? Spelar det någon roll om en mask eller en mygga försvinner? Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Konsumenten villig – men samhället måste skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi

Finlands utveckling mot en cirkulär ekonomi har börjat. Vetenskaplig forskning, innovationer och samarbete står i fokus, och med konsu­menternas hjälp kan den nödvändiga systemförändringen genomföras.Läs mera »
Lina Laurent, Finlands Natur nr 2/2020

Över öde vatten

Kasariselkä ligger spegelblank så långt ögat når. Fjärden är så vidsträckt att det är med nöd och näppe man ser en skogsrand resa sig över horisonten längst borta i söder. Kasariselkä är en av de stora fjärdarna i Enare träsk, Finlands tredje största sjö.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Mat ur naturen: kirskål och duntrav

De späda skotten av kirskål är användbara i matlagningen på en mängd olika sätt. Duntravens unga skott kan med fördel ersätta sparris eller bondböna.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2020

Biodiversitetens diversa betydelse

Vid sidan av klimatförändringen är förlusten av biologisk mångfald ett av de allra största hoten mot naturen globalt. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2020

Vegetarisk mat: Smak och placering viktigast

Genom att ändra våra kostvanor kan vi minska på utsläppen. Enligt en undersökning kan vägen till klimatsmarta mattjänster gå via stora satsningar på tillgänglighet och att storköken lär sig laga smaklig vegetarisk mat.Läs mera »
Marcus Floman, Finlands Natur nr 1/2020

Terrängcykling i folkpark

Saari folkpark i Tammela, sydvästra Tavastland, och omgivande skogar lämpar sig utmärkt för en veckoslutstur med cykel. I maj bjuder folkparken på hav av blommande vitsippor, koltrastsång och skuttande hjortar. Är man rätt utrustad störs man inte av lite regn.Läs mera »
Jaska Halttunen. Finlands Natur nr 1/2020

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019