Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Från broccoli till biobränsle

Biogas som alternativt, miljövänligt drivmedel i bilar är starkt på kommande. Anläggningarna där gasen framställs ur organiskt avfall blir allt fler, liksom också tankstationerna där gasbilarna kan fylla sina tankar.

Jeppo biogas är en av pionjärerna inom den storskaliga biogastillverkningen i Finland. Finlands Natur besökte den stora anläggningen belägen 12 kilometer söder om Ny-karleby. Det är ingen slump att biogasproduktionen är förlagd just hit – i trakten finns gott om svingårdar och gårdar med kor. Grissväm och kogödsel är de viktigaste rå-varorna vid biogasproduktionen, men i materialet som matas in i processen finns också olika rester från mejerier, livsmedelsproduktion och åkerodling.
Själva gasproduktionen sker i fyra stora bioreaktorer där det är syrefritt och en temperatur på 39 grader. Här jobbar mikrober med att bryta ned det organiska avfallet i mindre beståndsdelar. En av dessa är metan, som är biogasens viktigaste komponent. I den gas som bildas i reaktorerna är metanhalten kring 70 procent. Resten är främst koldioxid. Den här så kallade rågasen kan användas för uppvärmning av fastigheter, men för att den ska duga som fordonsbränsle måste den renas genom att ”tvättas” med vatten som binder koldioxiden. 
Jeppo biogas VD, Kurt Stenvall, berättar att än så länge är det bara en procent av produktionen som används som fordonsbränsle. Merparten används för uppvärmning av industrifastigheter i trakten dit gasen till stor del transporteras längs rör. Till Snellmans livsmedelsindustrier i Jakobstad transport-eras gasen i tryckkärl på lastbilsflak.
– Då Snellman år 2014 ersatte sin olje-eldning med gas motsvarade det en miljon kilogram brännolja om året, säger Stenvall.
Rötningen i bioreaktorerna ger också en annan värdefull slutprodukt i form av rötningsrester, som efter hygienisering kan användas som gödsel på åkrar, även inom ekologisk odling. 



Stenvall uppger att det hittills finns omkring 30 gasbilar i trakten som utnyttjar Jeppo biogas egen tankstation. 
– Vi vet att här dessutom stannar en hel del långväga bilister som färdas längs riksvägarna 8 och 19.
För närvarande rullar mellan 5 000 och 6 000 gasbilar på våra vägar. De utgör bara en bråkdel av hela bilparken, men ökningen de tre senaste åren har varit betydande (se figur).
Det är inte bara personbilar som med fördel kan drivas med gas. Stenvall ser stora möjligheter för speciellt mindre lastbilar, paketbilar och bussar att övergå till gasdrift.
På Gasum, som är Nordens största distributör och producent av gas, berättar direktör Ari Suomilammi att de största lastbilstill-verkarna redan tagit fram gasdrivna alternativ av sina fordonsmodeller. Enligt honom har de varit så populära att Scania och Volvo sålt slut de första exemplaren av de nya gasdrivna modellerna.
I Vasa är 12 av stadens bussar gasdrivna. och fler är på kommande. En ny EU-förodning kräver dock att en viss andel av bussar med ståplatser ska vara eldrivna, vilket är problematiskt för Vasa som satsat stort på gas. Stadbussarna tankar biogas vid Stormossens avfallscentral i Korsholm. Här har man redan lång erfarenhet av att producera biogas ur hushållsavfall. Enligt Stormossens ekonomichef Håkan Hagberg har antalet besök av privatbilister vid Stormossens tankningsstation ökat från 250 i medeltal per månad 2018 till 350 under 2019 fram till april.


På Gasum berättar Ari Suomilammi att bolagets strategi går ut på att kraftigt öka produktionen och försäljningen av biogas till fordon. 
– I Finland har vi just nu sju egna anläggningar och tre anläggningar där vi tillsammans med en partner framställer biogas.
För närvarande finns det kring 50 tankningsstationer för gasbilar i Finland och ytterligare ett antal är under planering eller utbyggnad (se karta). Jeppo biogas öppnar inom kort stationer i Jakobstad och Lillkyro. Vid motorvägen i Vasa öppnar Stormossen sin andra station i december i år. 
På Gasums stationer har kunden möjlighet att välja mellan biogas eller naturgas, som Gasum importerar i volymer som vida överskrider biogasproduktionen. Klim-atmässigt är biogasen ett klart bättre, men något dyrare alternativ. Enligt Suomilammi väljer ändå hälften av bilisterna biogas. 
Hur stor är produktionskapaciteten för biogas i Finland? Suomilammi hänvisar till beräkningar som visar att om all tänkbar råvara användes skulle man komma upp till en gasvolym motsvarande 17 terawattimmar. Av detta vore det tekniskt möjligt att komma upp till 10 terawattimmar. Om all biogas användes som drivmedel skulle det täcka behovet för en femtedel av Finlands fordonspark.
Nils-Olof Nylund, senior advisor på Teknologiska forskningscentralen VTT, betonar dock att reningen av rågasen till fordons-dugligt bränsle är så resurskrävande att det inte är realistiskt att tänka sig att biogasen i sin helhet skulle användas som drivmedel.



Hur står sig gasbilar i jämförelse med el- och laddhybridbilar i fråga om klimatpåverkan? 
Biogasen är ekologiskt ett bra alternativ eftersom de organiska rester som den framställs av till stor del skulle brytas ned till metan, koldioxid och andra komponenter om de inte utnyttjades. Många nedlagda sop-tippar, där blandavfall dumpats under lång tid, läcker metan, som är en betydligt kraftigare växthusgas än koldioxid.
Nils-Olof Nylund vid VTT har i sina beräkningar visat att koldioxidutsläppen per körd kilometer med biogas i tanken är bara en fjärde-del av utsläppen från bensin- och diesel-motorer (se figur nedan). Fossil naturgas som drivmedel ger något mindre utsläpp än bensin- och dieselbilar. 
Laddhybrider och elbilar som laddas med konventionell el har utsläpp som motsvarar hälften, respektive en fjärdedel av vad bensinbilar släpper ut. Om man använder el från förny-bar energi är laddhybridernas utsläpp bara en tredjedel av bensin- och dieselbilarnas utsläpp. Elbilar laddade med förnybar el har nollutsläpp av koldioxid enligt detta sätt att räkna.
Nylunds beräkningar är gjorda enligt principen well to wheel. Här ingår förutom avgasernas koldioxid och bilens energi-effektivitet också den klimatpåverkan som framställningen av bränslet ger upphov till. Audi och andra biltillverkare har gjort livs-cykelanalyser som förutom well to wheel även omfattar biltillverkningens (även batteriet) och materialåtervinningens klimatbelastning. Då är enligt Audi en biogasbil och en elbil med förnybar energi i stort sett lika bra ur klimatsynvinkel.
Kurt Stenvall är naturligt nog en gasbilsförespråkare och hävdar att en övergång till gasbilar i stor skala skulle vara det snabbaste sättet att minska vägtrafikens klimat-påverkan. Men både Stenvall och Ari Suomilammi bedömer att elbilar och all andra klimatvänliga alternativ också kommer att behövas för att nå klimatmålen.

I Jeppo biogas råvarulager dumpas en last med grönsaker som sett sina bästa dagar. Vid den närbelägna tankstationen tankar Kurt Stenvall sin bil med biometan som framställts av grönsaker och diverse annat bioavfall. Foto: Magnus Östman

Fördelar med gasbilar

- klimatvänliga
- gasmodeller är inte mycket dyrare än bensin- eller dieselmodeller
- bensinbilar går att konvertera till gasdrift för 2 000–4 000 euro
- har både bensin- och gastank, tar gasen slut kopplas bensindriften in automatiskt

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2019
Kommentarer (0)
Skriv siffran 5 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Bäckarna behöver dig

Att avlägsna grenar och andra hinder, att gräva fram gammalt lekgrus eller lägga till nytt – med enkla åtgärder har fiske- och naturvårdsintresserade fått öringar att igen fortplanta sig i bäckar där de varit helt eller nästan försvunna.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Höst i norra Karelen

Ruunaa rekreationsområde öster om Lieksa lämpar sig utmärkt för en höstlig veckoslutsvandring som även tonåringar uppskattar – trots nattkyla och snöslask.Läs mera »
Asko Ristolainen, Finlands Natur nr 3/2019

Mer strömming på matbordet hjälper Östersjön

Strömmingen har i dag degraderats till i första hand foder- och exportfisk. I medeltal äter vi idag bara 300 gram strömming per år. Kunde strömmingen i framtiden ersätta köttet och den importerade fisken på tallriken och därmed spela en positiv roll för Östersjön? Läs mera »
Marcus Floman, nr 3/2019

Fågelrik skärgård, orörda myrar och berg

Södra Österbottens skärgårdszon är smal men rik på både flyttande och häckande fåglar. Inne i landet finns vidsträckta myrar i naturtillstånd och några av Österbottens högsta berg.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Från broccoli till biobränsle

Biogas som alternativt, miljövänligt drivmedel i bilar är starkt på kommande. Anläggningarna där gasen framställs ur organiskt avfall blir allt fler, liksom också tankstationerna där gasbilarna kan fylla sina tankar.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2019

Karga klippor, djupa havsvikar och lövängar

Den åländska naturen bjuder på allt från kala klippor med rykande bränningar till lugna inomskärsvikar och klarvattensjöar. På land är frodiga lundar med rik flora på kalkmark vanligare än någon annanstans i Finland. Med landskapsfärjorna rör du dig enkelt i det åländska öriket. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2019

Lapplands himmelrike

Utanför turistorterna och de mest frekventerade vandringslederna gömmer sig många okända pärlor i den lappländska naturen. Oratunturi i Sodankylä är ett lättillgängligt exempel. Läs mera »
Jonna Saari, Finlands Natur nr 2/2019

Finländarna älskar sin natur – men inte utan förbehåll

En majoritet av finländarna anser att bevarande av naturens mångfald hör till samhällets viktiga uppgifter. Många vill se ett skogsbruk som bättre tar hänsyn till skogsnaturen. Hittills har detta ändå inte förverkligats genom politiska beslut.Läs mera »
Marcus Floman, Finlands Natur nr 2/2019

Det ska börjas i tid

Eva och Thomas Ramstedt startar planeringen av sommaren tidigt. Som friluftsföretagare finns mycket att tänka på. De hoppas på en sommar full av upplevelser, också för den egna familjen.Läs mera »
Maria Svens, Finlands Natur nr 2/2019