Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Att paddla är nödvändigt

Om du vill uppleva skärgården, naturen och djurlivet från första parkett finns det inget som går upp mot en kajak. Du kan praktiskt taget ljudlöst paddla nästan var som helst bara det finns minst tio centimeter vatten.

Med kajak kommer du mycket närmare fåglarna än med en bullrig motorbåt. Samtidigt är det lätt hänt att man utvecklar ett
intresse för fåglar. Ytterligare en fascinerande detalj är hur otroligt nära vattenytan man befinner sig. Det ger en alldeles speciell känsla av att inte bara befinna sig i naturen, utan själv vara en del av den.  
Själv har jag paddlat sedan jag var tio år gammal. Jag hade lyckan att växa upp i en skärgårdsby där kajaken var ett behändigare fortskaffningsmedel än cykeln. Då, på 1980–talet, var paddling en marginell sport som föranledde diverse höjda ögonbryn om den kom på tal. Runt millennieskiftet insåg plötsligt en stor del av Finlands befolkning det som vi paddlare alltid vetat: det är nödvändigt att paddla. Idag är paddling mycket populärt.

Hela Finlands kust med sitt gytter av öar och fjärdar är i princip en enda fortlöpande potentiell paddlingsrutt. Det är bara att välja och vraka. Åar ger paddlingen en ny dimension: möjlighet till nedförsbacke hela vägen. Om det finns forsar i ån kan man ägna sig åt forsränning. Det kräver dock kunskap och rätt utrustning. 
Vi har här med hjälp av lokala paddlares eller föreningars rekommendationer plockat ut ett antal intressanta paddlingsrutter. Beakta paddlarnas erfarenhet och vädret. Vindens riktning och styrka samt vågorna bestämmer långt vilket ruttval som lönar sig för dagen. Undvik livligt trafikerade farleder och hålls nära stranden då det är möjligt. Paddla inte ensam om du är oerfaren och berätta för någon vart du är på väg och hur länge du tänker vara borta. Kom ihåg flytväst och annan säkerhetsutrustning. OBS! Oerfarna paddlare ska inte ge sig långt ut till havs! 
Man kan bära sin kajak eller kana-densare förbi alla forsar i årutterna som presenteras här. Om man paddlar ner längs en å krävs att någon transporterar kajakerna till startplatsen och plockar upp dem vid målet. Många uthyrningsfirmor erbjuder dessa tjänster.
På Finlands Naturs hemsida finns kartor över rutterna vi beskriver.

 

Paddlingsrutter

1. Kymmene älv
– Kouvola, Pyttis
– ca 55 km från Ingerois till havet
– fem rastplatser med bekvämligheter
– både tältningsmöjligheter och stugor
– fem fria forsar och två fördämningar, kan passeras på land (transportsträcka max. 100 m)
– Kuovinkallio utsiktsplats, Valkmusa nationalpark, Strömfors bruk, Rökhusforsens museibro, Struka sluss

2. Pellinge skärgård
– Borgå
– 40 km, start och mål vid Sondby strand
– flera caféer
– tältningsmöjligheter och eldstad på flera av öarna
– sandbankar, sandstränder, laguner
– fiskgjuse

3. Sommarö med omnejd
– Esbo, Kyrkslätt
– 50 km med start och mål vid Kägeludden
– Tre caféer, en butik
– Fascinerande sund och kanaler– Tältningsmöjligheter, friluftsholmar med eldstäder
– Rikt sjöfågelliv, skräntärnor
– ön Pentala med sandstrand och insjö


4. Pickala och Sjundby åar
– Sjundeå
– 25 km från Pickalaviken, runt Tjusträsk och tillbaka
– handdriven sluss mellan havet och ån
– en fors som passeras på land
– Sjundby slott och café
– ålandskap med djungelkaraktär, sjöar och kulturlandskap
– utter, kungsfiskare, tjockskalig målarmussla

5. Ekenäs skärgård
– Raseborg, flera möjliga startpunkter
– 85 km hela vägen. Bara den östliga inre eller västliga yttre rundan ca 50 km.
– Från långa smala vasskanaler till karg ytterskärgård
– Ekenäs naturum, Raseborgs slottsruiner, Älgö fiskemuseum, historiska Jussarö 
– Flera caféer, tältningsmöjligheter, eldstäder
– Ekenäs skärgårds nationalpark
– Mycket rikt fågelliv, havsörnar, sälar

6. Kimito 
– Dalsbruk, Högsåra, Rosala
– 100 km med start och mål i Dalsbruk
– Idylliska caféer och skärgårdsbyar
– Fjordlika vikar, smala sund och fascinerande flador
– Tältningsmöjligheter, friluftsholmar med eldstäder
– Naturskyddsområden, naturstigar
– Sandöar, utsiktsklippor, lundar, gammelskog
– Fridlysta växter, havsörnar, hägerkoloni
– miltärön Örö nu öppen för allmänheten

7. Larsmo
– 40 km, start och mål vid Sonamo båthamn
– café
– rastplatser med eldstad, tältning
– skeppsvrak
– historiskt monument
– Olasören: tältning, fiskestuga, fåglar

8. Esse å
– Pedersöre, Evijärvi 
– 60 km från åmynningen till Evijärvi sjö
– ett tiotal rastplatser med vindskydd och eldstad
– sju kraftverksdammar som kan passeras på land (transportsträckta max. 100 m)
– utter, björn, flodpärlmussla, häckande svarttärna (Evijärvi)

Åland

är med sina 6 500 större och 20 000 mindre öar ett paradis för paddlare. Det finns något för envar oberoende av om man är nybörjare eller proffs. Man kan välja mellan skyddad innerskärgård, smala sund, labyrintisk mellanskärgård och vida vidder och små skär i ytterskärgården. Här några exempellrutter:

Upplev allt!
Vill man se hela Åland kan man paddla runt fasta Åland. Beroende på ruttval är sträckan ca 130–150 km.

9. Historiskt orienterad inomskärspaddling på Lumparn. 40 km
Start vid Bomarsunds fästning – Kastelholms slott – Lemböte kapell  – Pommern, Mariehamn. Man kan också starta uppe vid Sandösund i Vårdö, som är ett känt paddlingscenter.

10. Ytterskärgård, natur och kultur: Västra Kökar. 30 km.
Start vid Sandvikens gästhamn – Hamnö (ruiner av Franciskanerkloster) – Kalen (natur, utsikt, fornlämningar) – Källskär (bergsformationer, trädgård) – Karlby – Sandviken

11. Havspaddling och fågelskär. 35 km.
Start vid Käringsund (fiskeläge, gästhamn) – runt arkipelagen till Signilskär (rikt fågelliv, fågelstation) – Käringsund. Ålands jakt– och fiskemuseum och ett vilthägn ligger vid Käringsund. 

Tack!
Botnia Canoe / Leif Lunabba (Österbotten), Wiking / Hans von Bagh (Sibbo), Panu Kunttu (Kimito) 



 

Foto Tuuli Meriläinen

 

Camilla Ekblad, Finlands Natur Nr 2/2016
Kommentarer (0)
Skriv siffran 1 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Energismart i Syslilax

Då kylan börjar knäppa i knutarna ökar energiför­brukningen, vilket syns i plånboken för dem som har direkt elvärme. Stigande elöverföringspriser är ytterligare en orsak till att minska sitt beroende av elström. En modern vedpanna är ett miljövänligt alternativ.Läs mera »
Marjo Paavola, Finlands Natur nr 4/2016

Njut av skogen om hösten

En höstpromenad i skogen är aldrig fel. Både soliga dagar med hög klarblå himmel efter nattens frost och mulna dagar med milda sydliga vindar har sin charm. Lite duggregn är inte hela världen, det finns klädsel som skyddar mot väta.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur Nr 3/2016

Nya tag mot fosforläckaget

Traktorn lämnar ett vitt moln efter sig då den rullar fram över åkern. Men det är inte sedvanlig åkerkalkning som pågår utan spridning av gips. Den här lovande metoden kan bli ännu ett vapen i kampen mot fosforläckaget från åkrarna. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2016.

Bävern gynnar skogsnaturen

Den europeiska bävern klassas som nära hotad i Finland och finns upptagna i EU:s habitatdirektiv som strikt skyddad art. Ändå får den skjutas inom en kvot som fastställs av jord- och skogsbruksministeriet. För jaktåret 2016–2017 är kvoten 275 djur.Läs mera »
Magnus Östm. Finlands Natur nr 3/2016.

Planktonmatchning i Östersjön

Stigande havstemperatur ser ut att föra växtplanktonets och djurplanktonets säsonger närmare varandra i Östersjön. Forskare tror att det kan leda till minskad intern belastning i det övergödda innanhavet. Läs mera »
Vera Schoultz, Finlands Natur nr 3/2016

Jorden värmer

På ett år sparade Villa Elfvik 57 megawattimmar elström jämfört med föregående år. Det motsvarar elförbrukningen i ett egnahemshus med fyra invånare under tre år. Omräknat i koldioxid motsvarar inbesparingen utsläppen från en personbil som kör 75 000 kilometer.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2016

Sandtagsidyll

Övergivna sandtag där naturen igen fått ta över har blivit små oaser för häckande fåglar.Läs mera »
Hans Hästbacka, Finlands Natur nr 2/2016

Bakom galler

Runda små äppel eller ärter, kottar eller konstiga färgfläckar på bladen. De kallas galler och förorsakas av diverse insekter och andra småkryp som mat åt organismernas larvstadier.Läs mera »
Tore Lindholm, Finlands Natur nr 2/2016

Att paddla är nödvändigt

Om du vill uppleva skärgården, naturen och djurlivet från första parkett finns det inget som går upp mot en kajak. Du kan praktiskt taget ljudlöst paddla nästan var som helst bara det finns minst tio centimeter vatten. Läs mera »
Camilla Ekblad, Finlands Natur Nr 2/2016

Återvinn mer, bränn mindre

Återvinning av textilier är ett hett ämne just nu. Nya lösningar för återvinning och återanvändning sökes eftersom man har insett hurudant slöseri det är att låta textilfibrer slinka utanför kretsloppet. Läs mera »
Erika Weckström, Finlands Natur nr 2/2016