Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

På skidor tar du dig fram överallt

Om snödjupet bara tillåter är skidning i terrängen utanför motionsspårens breda gator ett utmärkt sätt att utforska vinternaturen.

Packa ryggsäcken, på med pjäxorna och spänn fast skidorna. Sen ut i snötyngd skog, över åkrar och ängar och fram till forsen i ån där strömstaren håller till. På den frusna och snötäckta myren tar du dig fram med lätthet med skidor, till och med smala skatingskidor fungerar utmärkt om det är skarföre. Annat är det under sommarhalvåret då gungflyen är förrädiska och myggor och bromsar går till attack.
På sjöar och i skärgården är det lätt att nå ut till holmar och skär då snön täcker isen och ger bra fäste för skidorna. Men håll koll på isens tjocklek och ha alltid isdubbarna hängande på bröstet – en uppmaning som inte kan upprepas för ofta.

Vinternaturen kan bjuda på mer liv och rörelse än man anar, om man bara är uppmärksam. Vid vassruggar lönar det sig att stanna och lyssna – ofta hörs blåmesens diskreta hackande efter insekter och med lite tur skäggmesen skarpa ”tjing”.
I skogen och ute på myren brakar det plötsligt till i snön framför dig och några orrar flyger upp ur sin snölega. Ofta ser man dem sedan sittande uppe i björkar där de äter av bladknopparna. 
På tal om knoppar; det går att botanisera lite senare på vintern då lövträdens och buskarnas bladknoppar utvecklas och berättar om vilket trädslag eller buske det är frågan om. Mer om knopparna i Finlands Natur nr 1/2014. 
Växternas vinterståndare, det vill säga torra stjälkar och blomställningar som står upp ur snön, går också att artbestämma. Det kan vara lite utman-ande att försöka föreställa sig hur växten såg ut då den blommande och komma på vilken art det är. God hjälp får man till exempel av Ari-Pekka Huhtas bok Talventörröttäjät (Vastapaino 2015). 
Snöns yta är ett veritabelt arkiv över alla de vinternaturens invånare som rört sig där efter senaste snöfall. Lär du sig att känna igen spåren inser du att allt från näbbmöss till rävar och älgar håller dig sällskap någonstans i närheten under skidturen.

Om det bara finns tillräckligt med snö är det ett utmärkt alternativ att hålla sig till sin hembygd och utforska dess natur på skidor, gärna breda skogsskidor. För den som vill vidga sina vyer ger vi här intill några exempel på områden i Svenskfinland där det är speciellt givande att röra sig med skidor i större sammanhängande skogsområden. Och för den som lockas av nordlig vildmark rekommenderar vi Lappland.

 

Här finns vinternaturens pärlor

Jan Åström, medlem i Natur och Miljös styrelse, är sedan länge ivrig skidåkare och älskar turer utanför alla uppdragna spår. Till hans favoritområden hör österbottniska myrar, speciellt då skaren håller på vårvintern. 
– Då kan man åka tiotals kilometer i den öppna terrängen, säger Åström.
Han rekommenderar åtminstone följande myrar:
1. Kauhaneva-Pohjankangas nationalpark, Kauhava, Karvia
2. Sanemossen i Pörtom, Närpes
3. Paljakmossen, Vörå-Oravais
4. Mesmossen & Svartholmsmossen, Nykarleby
5. Stormossen m.fl i Esse, Kronoby
6. De många myrarna mellan Karleby, Toholampi och Kaustby (chans att se vargspår)
7. Pilvineva, Vetil (chans att se kungsörn) 

I södra Finland går det utmärkt att åka långa sträckor på myrmark i bland annat följande nationalparker:
8. Kurjenrahka, Åbo m.fl.
9. Tykö, fi. Teijo, Salo
10. Torronsuo, Tammela
11. Valkmusa, Pyttis

För den som gärna håller sig inne i skogen under sin skidtur kan rekommenderas:
12. Noux nationalpark (Esbo), rutten Vällskogs Långträsk, Kattila, Vääräjärvi, Urja (storslagna landskap med branta klippstup)

Ute i skärgården är möjligheterna till långa dagsturer på isen oändliga. I Österbotten rekomenderar Jan Åström speciellt:
13. Kvarkens skärgård, från Molpehällorna i söder till Mickelsörarna i norr

I östra Nyland finns fina möjligheter att skida från innerskärgård ut till de yttre skären utan att stöta på fartygsrännor åtminstone på följande områden:
14. Abborfjärden, Pyttis-Strömfors yttre skärgård
15. Storpernåviken
16. Lillpernåviken
17. Borgå-Haikkofjärden-Orrbyfjärden-Äggskärsfjärden 

I västra Nyland kan rekomenderas till exempel:
18. Barösunds omväxlande skärgård

 


Lappland lockar

Uppe i norr räcker skidsäsongen ofta ända in i maj. Till de allra populäraste områdena hör Urho Kekkonens nationalpark och närliggande Sompio naturpark i Enare, Sodankylä och Savukoski kommuner. Här kan man följa utmärkta rutter på många tiotals kilometer över fjällen, genom orörda skogar och över vidsträckta aapa-myrar. I nationalparken är det fritt fram att orientera mellan övernattningsstugorna som man vill. En god grundkondition, erfarenhet av vildmarksliv och rätt utrustning behövs för att turen ska bli lyckad. 

 

Foto Bernt Nordman

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2016
Kommentarer (0)
Skriv siffran 3 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Skogsavfall ska göra kläderna vitare

Optiska vitmedel används i många produkter för att ge dem ett fräscht utseende, men de är inte biologiskt nedbrytbara och medför problem för både hälsa och miljö. Om forskare vid Åbo Akademi får som de vill, har vi snart ersatt de traditionella vitmedlen med miljövänliga sådana. Läs mera »
Nicklas Hägen, Finlands Natur nr 3/2017

Gråsparvarnas by

Välbevarad kulturhistoria, ett ålderdomligt landskap genomkorsat av gärdsgårdar och en sällan skådad mångfald av växter och insekter – det är Stensjö by i ett nötskal.Läs mera »
Hans Hästbacka, Finlands Natur nr 2/2017

Mot Finlands topp

Att vandra till Haldefjäll från Kilpisjärvi är populärt men inte så lite krävande. Det fick ett gäng nyländska killar erfara förra sommaren. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2017

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan? Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2017

Små kraftverk – stor skada för fisken

Små vattenkraftverk har marginell betydelse för landets energiförsörjning, men deras inverkan på vattendragens funktion som vandringsleder för fiskar är desto större. Miljöorganisationer föreslår nu en lagändring som skulle göra det möjligt att förpliktiga kraftverksbolagen till att bygga fisktrappor där detta är motiverat.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2017

Klimatförändringen sätter spår i havet

Havet står i fokus för forskningen vid Husö biologiska station på Åland. – Klimatförändringen och övergödningen är nära sammankopplade, berättar stationsföreståndaren Martin Snickars. Läs mera »
Mia Henriksson, Finlands Natur nr 2/2017

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors. Läs mera »
Tina Nyfors, Finlands Natur nr 2/2017

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2017

Holkdags för fladdermöss

Fladdermössens bostadsbrist kan avhjälpas genom att sätta upp enkla holkar på en husvägg. Då hålls de bättre borta från husens vindar samtidigt som du får följa med de effektiva myggfångarna på nära håll.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2017

Det behövs bättre klimatundervisning

Många unga anser fortfarande att de inte påverkas av klimatförändringen. De är inte heller villiga att göra några uppoffringar. Därför behövs det ett mer tvärvetenskapligt och handlingsorienterat tillvägagångssätt i våra skolor. Läs mera »
Ari Nyqvist, Finlands Natur nr 1/2017