Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Mer strömming på matbordet hjälper Östersjön

Strömmingen har i dag degraderats till i första hand foder- och exportfisk. I medeltal äter vi idag bara 300 gram strömming per år. Kunde strömmingen i framtiden ersätta köttet och den importerade fisken på tallriken och därmed spela en positiv roll för Östersjön? 

 

Enligt den så kallade Östersjö-räknaren (se faktaruta) påverkas vårt ”östersjöavtryck” – alltså hur stor näringsbelastning vi förorsakar – mest av vad vad vi äter. I medeltal står matvanorna för 60 procent av finländarnas näringsbelastning i Östersjön. Bland annat genom att äta mer vegetariskt eller inhemsk naturfisk kan du minska på de utsläpp som dina val orsakar. Genom att äta strömming från Östersjön bidrar du också till att fosfor och kväve – de ämnen som i första hand förorsakar eutrofieringen – avlägsnas från Östersjön med fiskfångsterna.
Forskaren Mia Pihlajamäki från Tammerfors universitet är något så ovanligt som en samhällsvetare insatt i strömmingspolitik. Hon har tidigare forskat i Östersjö­staternas miljöpolitik och insatser för att minska på Östersjöns eutrofiering. Just nu verkar Pihlaja­mäki inom fakulteten för ledarskap och ekonomi och skriver sin doktorsavhandling. Avhandlingen fokuserar bland annat på Östersjöns eutrofiering och hur konsumenter och andra intressenter förhåller sig till strömming som människoföda.
– Om vi i högre grad skulle äta strömming och i mindre grad kött och importerad lax och tonfisk skulle det ha en positiv inverkan på Östersjön, säger Pihlajamäki.
Köttproduktion för som bekant med sig höga näringsutsläpp; så om fler finländare äter strömming istället för kött minskar näringsutsläppen. Transporten av importerad fisk för i sin tur med sig koldioxidutsläpp, som bidrar till klimatförändringen som också den påverkar Östersjöns tillstånd i negativ riktning.
– Jag tror att det finns en stor potential för nya närfiskprodukter på marknaden, säger Pihlajamäki.
Enligt Naturresursinstitutet utgör strömmingen hela 90 procent av de finländska yrkesfiskarnas fångst idag. Bara tre procent av strömmingen landar på finländska matbord, 13 procent går på export, en fjärdedel omvandlas till dioxinfritt foder för fiskodlingsindustrin och långt över hälften av fångsten blir pälsdjursfoder. I Finland har strömmingens popularitet som matfisk dalat från 30 miljoner kilo per år i början av 1980-talet till de knappt fyra miljoner kilo vi äter i nuläget. 


I den färska tvärvetenskapliga artikeln ”Forage Fish as Food: Consumer Perceptions on Baltic Herring” i tidskriften Sustainability för forskarna fram att bara en liten bråkdel av konsumenterna äter strömming av miljöskäl. I den undersökning som gjorts för artikeln har drygt 2 000 personer från Finland, Estland, Sverige och Danmark svarat på frågor om sitt förhållande till strömmingen. De som deltagit i undersökningen anger dess goda smak, hälsoaspekten och det låga priset som de främsta skälen att äta strömming.
– I Finland finns också ett annat praktiskt skäl till att folk så sällan äter strömming. Det är den dåliga tillgängligheten, säger Mia Pihlajamäki.
Mia Pihlajamäki, som hade det över­gripande ansvaret för undersökningen, säger ändå att de som deltagit i undersökningen lyfte fram att de gärna konsumerar miljövänlig fisk.
– Många deltagare sade att de önskar att strömmingen kunde marknadsföras med en ”eko-stämpel”. De bedömde att det här skulle uppfattas som intressant för konsumenter i allmänhet.
I Finland har strömmingen för ett år sedan beviljats MSC-certfikatet. MSC-stämpeln ges bland annat om arten är så livskraftig att fiskandet är hållbart och att miljökonsekvenserna har minimerats. Strömming fångad i Östersjön får också grönt ljus i WWF:s fiskguide för konsumenter.


I flera årtionden har många finländare förhållit sig skeptiska till strömmingen på grund av de skadliga dioxinerna i de stora strömmingar som fångas i Bottenhavet. En god nyhet är att de utsläpp i Östersjön som innehåller det skadliga dioxinet har minskat med omkring hälften under 2000-talet. 
Ändå rekommenderar Livsmedelsverket Evira att barn och personer i fertil ålder ska äta strömming högst två gånger per månad. Om du äter den strömming som danskarna fångar är den trygg att äta tack vare de låga dioxinhalterna i södra Östersjön. 
Institutet för hälsa och välfärd THL påminner för sin del om strömmingens hälsobefrämjande effekter: strömmingen innehåller nyttiga fetter som kan minska risken att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar.
Mia Pihlajamäki bedömer att strömming idag äts i så liten grad i Finland att det tryggt går att äta mer strömming.
– Men många fler skulle äta strömming om producenterna skulle se till att avlägsna dioxinet ur strömmingen helt och hållet och ta fram nya dioxinfria strömmingsgprodukter. Efter det skulle det vara enklare att informera om att det är både tryggt och ekologiskt att äta strömming.


I motsats till strömmingen som länge fångats i Östersjön i stora mängder har mört­fiskarna kallats skräpfisk, bland annat för att de inte fiskats upp och via den fosfor och det kväve de innehåller har de bidragit till att öka övergödningen. 
Under de senaste åren har finländarnas inställning till mörtfiskarna förändrats. Ett exempel är braxen som efter ett initiativ av John Nurminens stiftelse paketerats om till en populär produkt i frysdiskarna. K-gruppen som förädlat produkten meddelar att deras fiskbiff gjord på braxen hör till de två senaste årens absolut populäraste fisk­produkter i affärernas frysdiskar. Produkten bär den synliga Rena Östersjön-stämpeln (Puhdas Itä­meri). 

Artikeln är producerade i samarbete med nättidningen Versus och med finansiering från Maj och Tor Nesslings stiftelse. Den kan läsas i finsk översättning Versus webbplats.

Foto Pro Fisk r.f.

 

 

 

 

 

Östersjöräknaren

Testa ditt ekologiska avtryck på Östersjön med hjälp av Miljöcentralens, Lukes, John Nurminens stiftelses och Helsingin Sanomats Östersjö-räknare. Du hittar räknaren på adressen syke.fi/itamerilaskuri (på finska)


 

 

 

 

 

 

Marcus Floman, nr 3/2019
Kommentarer (0)
Skriv siffran 5 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Temperaturen stiger i Östersjön

Det blir allt tydligare att Östersjöns vatten sakta men säkert blir varmare. Marina värmeböljor förekommer under alla årstider. Havsforskarna satsar nu stort på att förstå hur klimatförändringen påverkar havets ekosystem.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Skördetid för frön

Hösten är mognadens och fröspridningens tid. Att ta tillvara frön och så dem nästa år ger tillfredställelse av att vara självförsörjande och av att följa med växternas hela livscykel. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Med muskelkraft i naturen

– Det mesta går att fixa om man som amputerad bara har en stark passion för det man vill göra. Det säger Kaisa Leka, som tillsammans med sin man Christoffer gjort långturer på cykel i över 20 länder – trots att Kaisas båda fötter är amputerade. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Påverka på riksnivå

I den här serien går vi igenom beslutsfattande på olika nivåer och hur olika samhällsaktörer påverkar beslutsfattandet. I tur står nu nationell lagstiftning och beslutsfattande på riksnivå. För inflytande i rikspolitiken är tidpunkten avgörande.Läs mera »
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 3/2021

Klimatkompensera eller inte?

Det blir allt vanligare att företag eller privatpersoner betalar för att någon annan ska minska sina utsläpp av koldioxid eller öka kolbindningen istället för att man åtgärdar sina egna utsläpp. Gröna energiprojekt eller beskogning är exempel på projekt som ofta understöds. Detta är i sig lovvärt, men systemet med frivilliga kompenseringar är inte problemfritt.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Vårdbiotoperna är artrika och vackra

Genom att restaurera vårdbiotoper slår man två flugor i en smäll: biodiversiteten i våra artrikaste naturmiljöer gynnas och vackra landskap skapas.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021

Även skogsfåglar utsatta för vindkraft

Inte bara måsar och rovfåglar, utan också en del skogslevande småfåglar visade sig vara sårbara för vindkraftverk enligt en ny omfattande studie.Läs mera »
Fabio Balotari-Chiebao, Finlands Natur nr 2/2021

Den eviga plasten

Kolumn med Marcus Rosenlund: "Den eviga plasten"Läs mera »
Marcus Rosenlund, Finlands Natur nr 2/2021

Påverka i landskapen

Vi bor alla i ett landskap och den vardagliga miljön runtomkring oss är långt förutbestämd av beslutsfattarna på landskapsnivå – ofta redan för åratal sedan. Hur mycket som egentligen styrs av kommunöverskridande landskap istället för en egens hemkommun kan vara överraskande. Läs mera »
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 2/2021

Placera grönt

Money makes the world go round. Det gäller också ekologiskt hållbar utveckling, även om alla kanske inte gärna förknippar pengar med gröna världen.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021