Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar.

Bergvärme har blivit ett populärt energialternativ för småhus. Nu går allt fler husbolag in för att installera bergvärme också i hög- och radhus. Men än så länge uppfattar många invånare solvärmen och geotermisk energi som något främmande.
Det krävs att åtminstone en eldsjäl tar initiativ till byte av värmesystem. En sådan är Ulf Sjögren, som efter flera år av ihärdigt informationsarbete lyckades övertyga sitt husbolags övriga aktieägare om att bergvärme lönar sig – både ekonomiskt och ekologiskt. Nu är den huvudsakligen kol-baserade och allt dyrare fjärrvärmen ett avslutat kapitel, värmepumparna är installerade och på hustaket finns en anläggning som tar tillvara värmen ur den utgående ventilationsluften. Sjögrens beräkningar av energiförbrukningen under den första veckan visar att energibesparingen till och med kan bli större än vad leverantören utlovat.



– I mina diskussioner med aktieägarna har jag medvetet betonat ekonomiska argument mer än ekologiska, säger Sjögren.
Han bedömer att det i husbolag med relativt unga och välutbildade aktieägare finns ett större intresse att gå in för bergvärme. Äldre invånare tvekar mera inför investeringar som betalar tillbaka sig först om tio till femton år. Men det är ett faktum att en investering i bergvärme och värmeåtervinning inte blir ekonomiskt betungande ens för aktie-ägare, som avser sälja sin lägenhet. De minskade kostnaderna för uppvärmning av bostäder och bruksvatten sänker inte bara vederlaget – de höjer också lägenhetens värde.
Investeringen i bergvärme och värmeåtervinning i husbolaget Aurinkoamfi i södra Esbo, där Ulf Sjögren är styrelsemedlem, gick lös på cirka 300 000 euro. Summan fördelas på 42 lägenheter och finansieras genom ett banklån som husbolaget tagit. Aktieägarna kan välja mellan att betala bort sin del av lånet på en gång eller genom att betala ett
finansieringsvederlag till husbolaget under 12 år. Under det första året kommer finansieringsvederlaget och sänkningen av veder-laget att gå ut på ett. Därefter minskar finansieringsvederlaget år för år tills lånet är helt betalt 12 år senare.


Bergvärmesystemets värmepumpar och varmvattenbehållare placerades i husbolagets värmecentral, som finns i ett över-raskande litet rum i bottenvåningen. Inga nya utrymmen behövde tas i bruk. I värmecentralen finns två värmepumpar som förädlar värmen från borrhålen så att den når den temperatur som behövs i radiatorerna och i bruksvattnet. 
– Vi gick in för att skaffa två pumpar så att den ena alltid finns i reserv om den andra skulle gå i olag – i daglig drift går de i tandem, så att båda belastas med lika lång körtid, berättar Sjögren. 
– Ett andra och viktigare skäl till att vi gick in för att skaffa två värmepumpar var att vi önskade få en hög effekttäckning. En hög täckning innebär ett mindre strömbehov, då värmepumparna kan producera allt som behövs och elpannan kan stå i beredskap utan att göra något mer. Elpannan behövs alltså bara vid stränga köldknäppar eller vid en eventuell störning.
Vanligen står själva bergvärmen för 60–70 procent av uppvärmningen av fastigheten och bruksvattnet. I fallet Aurinkoamfi hoppas man komma upp till närmare 80 procent då man dessutom tar tillvara värmen från den utgående ventilationsluften. Detta sköts av värmeväxlare som byggts i anslutning till ventilationssystemet uppe på höghusets tak. 
Värmen i ventilationens utgående luft överförs där till värmepumpens så kallade brinekrets (finns nere till höger i figuren här invid), där den bidrar till att ytterligare höja värmepumparnas verkningsgrad. Värmen från taket bidrar på så sätt till uppvärmningen av huset och dess bruksvatten.
Sjögren sätter handen mot den utgående luften från husets maskinella ventilation uppe på taket.
– Luften känns kall, vilket visar att värmeåtervinningen fungerar!


Enligt Sjögren är husets teoretiskt framräknade utsläpp av koldioxid nu noll eftersom man köper grön el som producerats med vattenkraft. Eftersom vattenkraften inte är gratis och inte heller helt problemfri miljömässigt hoppas han att husbolaget på sikt kan övergå till att använda förnybar el, som husbo-laget själv producerar till en marginalkostnad om noll euro. Nästa steg blir troligen installat-ion av solcellspaneler, vars produktion i första hand används för att täcka fastig-hetens egen elkonsumtion inklusive värmepumparnas kompressorer. Överskottsproduktionen lagras i varmvattenberedarna.
Trots minskad totalförbrukning av energi innebär ändå övergången till bergvärme att husets elförbrukning ökar eftersom värmepumparna drivs med el. Då uppstår frågan om landets elproduktion och överförings-kapacitet räcker till om många husbolag går in för bergvärme.
Enligt Sjögren kommer solpanelerna att producera all den el värmepumparna behöver under 6–8 månader av året. Värmepumparna i kombination med solpaneler förbrukar dessutom mest el nattetid, då landets totala elkonsumtion är som lägst.
– I fastigheter med större värmecentral kan man installera fler varmvattenbehållare och producera varmvatten när elen är billigast och elöverföringskapaciteten minst belastad.
Peter Lund, professor och energiexpert vid Aalto universitetet, tror inte heller att värmepumparnas elförbrukning är ett stort problem.
– Det är relativt lätt att lagra värme i vatten i stor skala så att inte produktionen och dis-tributionen av el överbelastas.
Lund tror också att det finns en stor kapacitet att lagra värme under sommaren i jorden, för att sedan utnyttja den under vintern. Han är överlag optimist när det gäller att utveckla bergvärmesystem med ny teknik. Det visar experimentet med Nordens djupaste borrhål (ca 7 kilometer), som gjorts av energi-bolagen St 1 och Fortum vid Aalto univers-itetet i Otnäs i Esbo. 
– Effektivare borrteknik kommer att göra det möjligt att borra 1–2 kilometer djupa hål även vid höghus. Det betyder att antalet borrhål kan minska och att borrhålen kan placeras relativt tätt i urbana områden.
Då bergvärmen kombineras med vindkraft och solenergi minskar behovet ytterligare att använda fossil energi för uppvärmning.


Ett byte till bergvärme lämpar sig speciellt väl i äldre hus där det börjar bli aktuellt att förnya värmesystemet. Bytet går enklast om huset har ett vattenbaserat cirkulations-system och där energikällan är olja eller fjärrvärme. Ulf Sjögren är kritisk till fjärrvärmen – både ur ekonomisk och ekologisk synvinkel.
– Hos oss har priset på fjärrvärme höjts två gånger under det senaste året.
Hittills har fjärrvärmen i huvudstadsregionen främst producerats i kraftverk med stenkol som huvudsaklig energikälla. Men senast år 2029 ska stenkolen vara utfasad som energikälla, enligt en lag från våren 2019. 
I huvudstadsregionen har man gått in för att ersätta kolet med främst träbaserade bränslen i värmekraftverken. Det innebär kraftigt ökade transporter med lastbilar, vilket är betänkligt ur miljösynvinkel. Det inhemska utbudet av träflis räcker inte långt och därför finns planer på att bygga ut hamnen i Ingå och den vägen importera energiråvara från skogar i Estland och Ryssland.De långa transporterna belastar miljön och kommer sannolikt ytterligare att höja priset på fjärrvärme.

Ulf Sjögren vid höghusets två värmepumpar som tillsammans med övrig bergvärmeapparatur rymdes i husets gamla värmecentral. Foto: Magnus Östman

 

 

 

Så här övertygar du aktieägarna i ett husbolag om att bergvärme lönar sig

- tag själv reda på så mycket som möjligt om bergvärmen, dess ekonomiska och ekologiska fördelar

- anlita en oberoende konsult som hjälper till med att kartera fastighetens energibehov och bedöma olika tekniska alternativ eller använd en leverantör med
planeringskompetens

- gör upp en offertförfrågan 

- hör även apparaturtillverkare, elinstallatörer och brunnsborrare 

- satsa på kvalitet och underdimensionera inte antalet borrhål eller värmepumpar

- presentera en så utförlig och ekonomiskt trovärdig plan som möjligt för bolagsstämman

- det kan behövas två bolagsstämmor för att få igenom beslutet; ett första informativt möte och en extra bolagsstämma där beslutet fattas

- om husbolaget varit anslutet till fjärrvärmen lönar det sig att säga upp avtalet om fjärrvärme genast då beslut om bergvärme tagits. Uppsägningstiden för fjärrvärme är ofta lång, t.ex. 6 månader.

Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019
Kommentarer (0)
Skriv siffran 3 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Bäckarna behöver dig

Att avlägsna grenar och andra hinder, att gräva fram gammalt lekgrus eller lägga till nytt – med enkla åtgärder har fiske- och naturvårdsintresserade fått öringar att igen fortplanta sig i bäckar där de varit helt eller nästan försvunna.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Höst i norra Karelen

Ruunaa rekreationsområde öster om Lieksa lämpar sig utmärkt för en höstlig veckoslutsvandring som även tonåringar uppskattar – trots nattkyla och snöslask.Läs mera »
Asko Ristolainen, Finlands Natur nr 3/2019

Mer strömming på matbordet hjälper Östersjön

Strömmingen har i dag degraderats till i första hand foder- och exportfisk. I medeltal äter vi idag bara 300 gram strömming per år. Kunde strömmingen i framtiden ersätta köttet och den importerade fisken på tallriken och därmed spela en positiv roll för Östersjön? Läs mera »
Marcus Floman, nr 3/2019

Fågelrik skärgård, orörda myrar och berg

Södra Österbottens skärgårdszon är smal men rik på både flyttande och häckande fåglar. Inne i landet finns vidsträckta myrar i naturtillstånd och några av Österbottens högsta berg.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Från broccoli till biobränsle

Biogas som alternativt, miljövänligt drivmedel i bilar är starkt på kommande. Anläggningarna där gasen framställs ur organiskt avfall blir allt fler, liksom också tankstationerna där gasbilarna kan fylla sina tankar.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2019

Karga klippor, djupa havsvikar och lövängar

Den åländska naturen bjuder på allt från kala klippor med rykande bränningar till lugna inomskärsvikar och klarvattensjöar. På land är frodiga lundar med rik flora på kalkmark vanligare än någon annanstans i Finland. Med landskapsfärjorna rör du dig enkelt i det åländska öriket. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2019

Lapplands himmelrike

Utanför turistorterna och de mest frekventerade vandringslederna gömmer sig många okända pärlor i den lappländska naturen. Oratunturi i Sodankylä är ett lättillgängligt exempel. Läs mera »
Jonna Saari, Finlands Natur nr 2/2019

Finländarna älskar sin natur – men inte utan förbehåll

En majoritet av finländarna anser att bevarande av naturens mångfald hör till samhällets viktiga uppgifter. Många vill se ett skogsbruk som bättre tar hänsyn till skogsnaturen. Hittills har detta ändå inte förverkligats genom politiska beslut.Läs mera »
Marcus Floman, Finlands Natur nr 2/2019

Det ska börjas i tid

Eva och Thomas Ramstedt startar planeringen av sommaren tidigt. Som friluftsföretagare finns mycket att tänka på. De hoppas på en sommar full av upplevelser, också för den egna familjen.Läs mera »
Maria Svens, Finlands Natur nr 2/2019