Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

God stadsplanering minskar bilberoendet

Alla yrkesgrupper behöver verktyg, också stadsplanerarna. I Finland heter ett av verktygen BEMINE - en rapport där forskare i samarbete med tjänstemän synat statistiken med målet att göra planeringen av städerna mer hållbar och inkluderande i framtiden.

Urbaniseringen framskrider i Finland med stora steg, under de allra senaste åren har 90 procent av de nybyggda bostäderna byggts i och kring de finländska städerna.
Ändå har det saknats både heltäckande kunskap om den finländska urbaniseringen och ett fungerade samarbete mellan myndigheter, städer och forskare. Det här menar de forskare, myndigheter och kommuner som samlats i det omfattande Bemine-projektet. Ett av projektets mål är att skapa ny kunskap och nya verktyg för dem som planerar de finländska städerna så att de kan bli mer hållbara i framtiden.

En av de forskare som bidrog till Bemine-arbetet är Maija Tiitu från Finlands miljöcentral. Hon är specialiserad på att analysera geografiska data och hur folk rör sig i stadsmiljön.
Eftersom allt fler flyttar till städerna men alla ändå inte vill bo i stora höghus bedömer Maija Tiitu att ett par–tre våningars hus i townhouse-stil, som är vanliga till exempel i Storbritannien, kommer att bli vanligare i Finland.
– Finländarna vill nuförtiden i allt högre grad bo i närheten av en stadskärna. Det är inte alls lika populärt längre att bo på platser som är beroende av bil. 
Ännu i början av 2000-talet var det många fler än idag som ville bo i eget hus med gård, vilket oftast innebar ett behov av bil. Finländ-arnas förväntningar på hur de vill bo har förändrats.
– Idag vill folk gärna kombinera stads-boende med ett boende där det finns en egen liten gård – här kommer townhouse-husen, som finns inom räckhåll för en fungerande kollektiv- och cykeltrafik, in i bilden.
Maija Tiitu tillägger att hus av den här typen kunde byggas i anknytning till existerande höghusområden i städernas närförorter.
Också två andra forskare på Finlands miljöcentral, Anna Strandell och Antti Rehunen, lyfter upp det mer effektiva, kompletterande och täta byggandet som gynnsamma faktorer med tanke på byggandets miljöbelastning. I dessa områden uppstår mindre utsläpp från de dagliga resorna – positivt för miljön är också att infrastrukturen har en hög användningsgrad.
– Både på centralorterna men också på de mindre orterna i periferin har det kompletterande byggandet blivit vanligare. Man bygger nya hus invid redan existerande stadsdelar.
Anna Strandell tillägger att det ännu under 2000-talets första årtionde förekom mycket av ett slags expansivt decentraliserat byggande i många finländska städer.
– Under den tiden fick väldigt mycket skog och åkrar ge vika för byggandet. Visst byggs det i viss mån fortfarande på helt nya områden, men allt mer har man lärt sig att utnyttja existerande strukturer och bygga ut där.

Ett av fynden i Bemine-rapporten är att finländarnas beroende av att använda bil inte har minskat i önskad takt. År 1990 gjordes nästan 80 procent  av arbetsresorna i Finland antingen till fots, med cykel eller kollektivtrafik, siffran för 2015 är 67 procent.
– Man kan komma åt bilberoendet med hjälp av planläggning. Grundtanken borde vara enhetliga samhällen där boendet, arbetsplatserna och tjänsterna är så nära
varandra som möjligt – det här kan minska bilismen, säger Maija Tiitu.
Tiitu tillägger att man i planeringen av stadsområden borde gynna fotgängare,
cykelleder och en fungerande kollektivtrafik.
– Nu bygger man om städerna så att kollektivtrafiken och cyklarna får fler egna leder. Ett konkret exempel är Tavastvägen i Helsingfors som helt byggs om till en kollektivtrafikled. Målet är att göra det mer trivsamt att gå och cykla där.
Trots att många bostadsområden redan nu byggts på ett tätare sätt och ofta så att service-utbudet finns nära bostäderna så minskar bilismen ändå inte per automatik.
– För många människor är ändå arbetsplatsen, hobbyerna och en del affärer placerade så långt borta att bilen behövs för en del av resorna – så att vardagens ruljangs ska gå ihop, säger Antti Rehunen
– Forskningen visar att när en stad växer över en viss gräns leder det till längre vardags- och arbetssträckor – trots att bostadsområdena byggts förhållandevis tätt. Helsingforsregionen med kranskommuner är ett bra exempel på det här, säger Anna Strandell. 
Fördelen med större stadsområden är förstås att det där är möjligt att bygga ut en effektiv kollektivtrafik.


En god nyhet som Bemine-rapportens författare lyfter fram är att de nya lägenheter som byggts på 2000-talet är mer energieffektiva än förr. Tack vare det, har de nya lägenheternas växthusgasutsläpp enligt rapporten minskat med i genomsnitt en femtedel. Många städer har också övergått till för-nyelsebara energikällor i sin fjärrvärmeproduktion, vilket fört med sig ytterligare utsläppsminskningar.  
Bostädernas byggnadsmaterial är däremot ett orosmoment, den miljömässigt ohåll-bara betongen är alltjämt det överlägset vanlig-aste materialet i husbyggen.
– Produktionen av betong orsakar väldigt stora utsläpp, det tar många städer inte i beaktande. Om man bygger hus i trä så blir trähuset också en kolsänka”, säger Rehunen. 

 

 

"Vi har en tradition av trähusbyggande i Borgå"

Stadsplaneringschef Dan Mollgren, ser
Borgå som ett väldigt intressant område att jobba i eftersom det finns både ett tätt centrumboende och landsbygdsboende inom Borgås gränser.
– Inom en radie på omkring tre kilometer bor cirka 70 procent av invånarna i Borgå – det är rätt så kompakt boende.
Mollgren säger att Borgå hör till de städer som vill bli kolneutrala så fort som möjligt.
Trähusbyggandet är en del av den ekvationen.
– Vi har en gammal trästad och en tradition att bygga i trä. Vi har också ordnat en trähustävling som avgjordes i våras. Det blir lägenheter för 350 invånare vid Västra åstranden”, berättar Mollgren.
En betydande del av borgåborna bor utanför stadskärnan och är i nuläget i huvudsak bilburna.
– Jag tror att vi också i framtiden kommer att vara en stad med rätt mycket bilister, men vi jobbar på att få fler anslutningsparkeringsplatser så att du kan lämna bilen i stan och busspendla till Helsingfors.
Dan Mollgren lyfter slutligen fram en måttstock på hur väl hållbarhet slagit igenom inom stadsplaneringen och byggbranschen.
Varje år samlas europeiska fastighetsutvecklare, investerare och planerare för att bekanta sig med de senaste trenderna inom fastighetsbranschen – på mässor i Cannes och i Munchen.
– Mässorna har förändrats enormt. För sex år sedan fanns hållbarhet och grön tillväxt här och där i vissa presentationer och i vissa städers montrar. Under årets mässa var hållbarhet och ekologiskt tänkande själva poängen – huvudbudskapet. Det ser ut som om hela evenemanget fått nya värderingar. 

Marcus Floman

 

Artiklarna är producerade i samarbete med nättidningen Versus och med finansiering från Maj och Tor Nesslings stiftelse.

 

 

Marcus Floman, Finlands Natur nr 4/2019
Kommentarer (0)
Skriv siffran 5 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

Över Skärgårdshavets isar

Många ser skärgården enbart under sommar­månaderna. Det är synd, för skärgårdsvintern har sin speciella charm. Vitheten och tystnaden ute på isvidderna ger fina upplevelser som långfärdsskridskoåkarna upptäckt.Läs mera »
Sanna-Mari Kunttu, Finlands Natur nr 4/2019

Fredade skogar, vassvikar och fågeltorn

Trots att urbana miljöer dominerar är Helsingforsregionen rikare på skyddade skogar mer eller mindre i natur­tillstånd än något annat område i Nyland. Här finns också ett antal fågeltorn vid fredade vassvikar.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

God stadsplanering minskar bilberoendet

Alla yrkesgrupper behöver verktyg, också stadsplanerarna. I Finland heter ett av verktygen BEMINE - en rapport där forskare i samarbete med tjänstemän synat statistiken med målet att göra planeringen av städerna mer hållbar och inkluderande i framtiden.Läs mera »
Marcus Floman, Finlands Natur nr 4/2019

Ge helgerna deras betydelse igen

Julen och nyåret närmar sig. Allt fler blir uppmärksamma på helgfirandets baksidor och söker alternativ. Listorna med tips om en hållbar jul är många. Tillsammans med John Björkman tar vi fram kärnan i helgfirandet.Läs mera »
Maria Svens, Finlands Natur nr 4/2019

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Bäckarna behöver dig

Att avlägsna grenar och andra hinder, att gräva fram gammalt lekgrus eller lägga till nytt – med enkla åtgärder har fiske- och naturvårdsintresserade fått öringar att igen fortplanta sig i bäckar där de varit helt eller nästan försvunna.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Höst i norra Karelen

Ruunaa rekreationsområde öster om Lieksa lämpar sig utmärkt för en höstlig veckoslutsvandring som även tonåringar uppskattar – trots nattkyla och snöslask.Läs mera »
Asko Ristolainen, Finlands Natur nr 3/2019

Mer strömming på matbordet hjälper Östersjön

Strömmingen har i dag degraderats till i första hand foder- och exportfisk. I medeltal äter vi idag bara 300 gram strömming per år. Kunde strömmingen i framtiden ersätta köttet och den importerade fisken på tallriken och därmed spela en positiv roll för Östersjön? Läs mera »
Marcus Floman, nr 3/2019

Fågelrik skärgård, orörda myrar och berg

Södra Österbottens skärgårdszon är smal men rik på både flyttande och häckande fåglar. Inne i landet finns vidsträckta myrar i naturtillstånd och några av Österbottens högsta berg.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019