Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

God stadsplanering minskar bilberoendet

Alla yrkesgrupper behöver verktyg, också stadsplanerarna. I Finland heter ett av verktygen BEMINE - en rapport där forskare i samarbete med tjänstemän synat statistiken med målet att göra planeringen av städerna mer hållbar och inkluderande i framtiden.

Urbaniseringen framskrider i Finland med stora steg, under de allra senaste åren har 90 procent av de nybyggda bostäderna byggts i och kring de finländska städerna.
Ändå har det saknats både heltäckande kunskap om den finländska urbaniseringen och ett fungerade samarbete mellan myndigheter, städer och forskare. Det här menar de forskare, myndigheter och kommuner som samlats i det omfattande Bemine-projektet. Ett av projektets mål är att skapa ny kunskap och nya verktyg för dem som planerar de finländska städerna så att de kan bli mer hållbara i framtiden.

En av de forskare som bidrog till Bemine-arbetet är Maija Tiitu från Finlands miljöcentral. Hon är specialiserad på att analysera geografiska data och hur folk rör sig i stadsmiljön.
Eftersom allt fler flyttar till städerna men alla ändå inte vill bo i stora höghus bedömer Maija Tiitu att ett par–tre våningars hus i townhouse-stil, som är vanliga till exempel i Storbritannien, kommer att bli vanligare i Finland.
– Finländarna vill nuförtiden i allt högre grad bo i närheten av en stadskärna. Det är inte alls lika populärt längre att bo på platser som är beroende av bil. 
Ännu i början av 2000-talet var det många fler än idag som ville bo i eget hus med gård, vilket oftast innebar ett behov av bil. Finländ-arnas förväntningar på hur de vill bo har förändrats.
– Idag vill folk gärna kombinera stads-boende med ett boende där det finns en egen liten gård – här kommer townhouse-husen, som finns inom räckhåll för en fungerande kollektiv- och cykeltrafik, in i bilden.
Maija Tiitu tillägger att hus av den här typen kunde byggas i anknytning till existerande höghusområden i städernas närförorter.
Också två andra forskare på Finlands miljöcentral, Anna Strandell och Antti Rehunen, lyfter upp det mer effektiva, kompletterande och täta byggandet som gynnsamma faktorer med tanke på byggandets miljöbelastning. I dessa områden uppstår mindre utsläpp från de dagliga resorna – positivt för miljön är också att infrastrukturen har en hög användningsgrad.
– Både på centralorterna men också på de mindre orterna i periferin har det kompletterande byggandet blivit vanligare. Man bygger nya hus invid redan existerande stadsdelar.
Anna Strandell tillägger att det ännu under 2000-talets första årtionde förekom mycket av ett slags expansivt decentraliserat byggande i många finländska städer.
– Under den tiden fick väldigt mycket skog och åkrar ge vika för byggandet. Visst byggs det i viss mån fortfarande på helt nya områden, men allt mer har man lärt sig att utnyttja existerande strukturer och bygga ut där.

Ett av fynden i Bemine-rapporten är att finländarnas beroende av att använda bil inte har minskat i önskad takt. År 1990 gjordes nästan 80 procent  av arbetsresorna i Finland antingen till fots, med cykel eller kollektivtrafik, siffran för 2015 är 67 procent.
– Man kan komma åt bilberoendet med hjälp av planläggning. Grundtanken borde vara enhetliga samhällen där boendet, arbetsplatserna och tjänsterna är så nära
varandra som möjligt – det här kan minska bilismen, säger Maija Tiitu.
Tiitu tillägger att man i planeringen av stadsområden borde gynna fotgängare,
cykelleder och en fungerande kollektivtrafik.
– Nu bygger man om städerna så att kollektivtrafiken och cyklarna får fler egna leder. Ett konkret exempel är Tavastvägen i Helsingfors som helt byggs om till en kollektivtrafikled. Målet är att göra det mer trivsamt att gå och cykla där.
Trots att många bostadsområden redan nu byggts på ett tätare sätt och ofta så att service-utbudet finns nära bostäderna så minskar bilismen ändå inte per automatik.
– För många människor är ändå arbetsplatsen, hobbyerna och en del affärer placerade så långt borta att bilen behövs för en del av resorna – så att vardagens ruljangs ska gå ihop, säger Antti Rehunen
– Forskningen visar att när en stad växer över en viss gräns leder det till längre vardags- och arbetssträckor – trots att bostadsområdena byggts förhållandevis tätt. Helsingforsregionen med kranskommuner är ett bra exempel på det här, säger Anna Strandell. 
Fördelen med större stadsområden är förstås att det där är möjligt att bygga ut en effektiv kollektivtrafik.


En god nyhet som Bemine-rapportens författare lyfter fram är att de nya lägenheter som byggts på 2000-talet är mer energieffektiva än förr. Tack vare det, har de nya lägenheternas växthusgasutsläpp enligt rapporten minskat med i genomsnitt en femtedel. Många städer har också övergått till för-nyelsebara energikällor i sin fjärrvärmeproduktion, vilket fört med sig ytterligare utsläppsminskningar.  
Bostädernas byggnadsmaterial är däremot ett orosmoment, den miljömässigt ohåll-bara betongen är alltjämt det överlägset vanlig-aste materialet i husbyggen.
– Produktionen av betong orsakar väldigt stora utsläpp, det tar många städer inte i beaktande. Om man bygger hus i trä så blir trähuset också en kolsänka”, säger Rehunen. 

 

 

"Vi har en tradition av trähusbyggande i Borgå"

Stadsplaneringschef Dan Mollgren, ser
Borgå som ett väldigt intressant område att jobba i eftersom det finns både ett tätt centrumboende och landsbygdsboende inom Borgås gränser.
– Inom en radie på omkring tre kilometer bor cirka 70 procent av invånarna i Borgå – det är rätt så kompakt boende.
Mollgren säger att Borgå hör till de städer som vill bli kolneutrala så fort som möjligt.
Trähusbyggandet är en del av den ekvationen.
– Vi har en gammal trästad och en tradition att bygga i trä. Vi har också ordnat en trähustävling som avgjordes i våras. Det blir lägenheter för 350 invånare vid Västra åstranden”, berättar Mollgren.
En betydande del av borgåborna bor utanför stadskärnan och är i nuläget i huvudsak bilburna.
– Jag tror att vi också i framtiden kommer att vara en stad med rätt mycket bilister, men vi jobbar på att få fler anslutningsparkeringsplatser så att du kan lämna bilen i stan och busspendla till Helsingfors.
Dan Mollgren lyfter slutligen fram en måttstock på hur väl hållbarhet slagit igenom inom stadsplaneringen och byggbranschen.
Varje år samlas europeiska fastighetsutvecklare, investerare och planerare för att bekanta sig med de senaste trenderna inom fastighetsbranschen – på mässor i Cannes och i Munchen.
– Mässorna har förändrats enormt. För sex år sedan fanns hållbarhet och grön tillväxt här och där i vissa presentationer och i vissa städers montrar. Under årets mässa var hållbarhet och ekologiskt tänkande själva poängen – huvudbudskapet. Det ser ut som om hela evenemanget fått nya värderingar. 

Marcus Floman

 

Artiklarna är producerade i samarbete med nättidningen Versus och med finansiering från Maj och Tor Nesslings stiftelse. De kan läsas i finsk översättning på Versus webbplats.

 

 

Marcus Floman, Finlands Natur nr 4/2019
Kommentarer (0)
Skriv siffran 10 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Vårdbiotoperna är artrika och vackra

Genom att restaurera vårdbiotoper slår man två flugor i en smäll: biodiversiteten i våra artrikaste naturmiljöer gynnas och vackra landskap skapas.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021

Även skogsfåglar utsatta för vindkraft

Inte bara måsar och rovfåglar, utan också en del skogslevande småfåglar visade sig vara sårbara för vindkraftverk enligt en ny omfattande studie.Läs mera »
Fabio Balotari-Chiebao, Finlands Natur nr 2/2021

Den eviga plasten

Kolumn med Marcus Rosenlund: "Den eviga plasten"Läs mera »
Marcus Rosenlund, Finlands Natur nr 2/2021

Påverka i landskapen

Vi bor alla i ett landskap och den vardagliga miljön runtomkring oss är långt förutbestämd av beslutsfattarna på landskapsnivå – ofta redan för åratal sedan. Hur mycket som egentligen styrs av kommunöverskridande landskap istället för en egens hemkommun kan vara överraskande. Läs mera »
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 2/2021

Placera grönt

Money makes the world go round. Det gäller också ekologiskt hållbar utveckling, även om alla kanske inte gärna förknippar pengar med gröna världen.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021

Myrarna kan ännu räddas

Genom att fylla igen gamla diken kan man återskapa myrarnas naturliga vattenbalans och få myrens växter och djur att återvända. Det här satsar man nu stort på inom livsmiljöprogrammet Helmi.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2021

Gruvdrift och skogsavverkningar ljuder på scenen

– Människan är inte överordnad naturen och vi är alla ett och lika värda – människan, naturen och djuren. Tonsättaren Cecilia Damström använder sin röst för att ta ställning i samhället och talar för det hon tror på, nämligen jämställdhet. Läs mera »
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 1/2021

Aktivistens handbok: Påverka i kommunen

Hur kan du påverka din omgivning och hur får du gehör för dina åsikter och idéer? I den här serien ger vi dig verktyg till att vara en aktiv medborgare och invånare. Läs mera »
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 1/2021

Välj rätt stormkök

Ett välfungerande stormkök är en förutsättning för att matlagning i naturen ska vara rolig och att slutresultatet blir gott!Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2021

Över vita vidder

I östra Lappland bjuder UKK-nationalparken med sina mjukt böljande fjällandskap på fantastiska naturupplevelser även vintertid. Men den som ger sig ut i den här ödemarken ska helst vara både vältränad och försedd med rätt utrustning. Läs mera »
Bernt Nordman, Finlands Natur nr 4/2020