Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Fredade skogar, vassvikar och fågeltorn

Trots att urbana miljöer dominerar är Helsingforsregionen rikare på skyddade skogar mer eller mindre i natur­tillstånd än något annat område i Nyland. Här finns också ett antal fågeltorn vid fredade vassvikar.

 

Noux nationalpark
Populärt utflyktsmål året om. Sjöplatå med kuperad terräng, gamla granskogar, tallmoar, mindre myrar. Rik fågelfauna. Nätverk av vandringsleder och naturstigar, dock ej skötta skidspår. Talrika rast- och lägerplatser med eldstad. Finlands naturcentrum Haltia vid Noux Långträsk kan nås med buss 245 från Esbo centrum. Foto Magnus Östman.
 

Kasaberget
Högt berg med fin utsikt, lundar, fredad gammelskog och myr (Stormossen) nära tättbebyggda Grankulla centrum och Åbo motorväg. Skogen rik på död ved och hotade tickor; flygekorre, vitryggig hackspett och mindre flugsnappare. Naturstig och skidspår.


Esbo skärgård

Arkipelagen kring Sommaröarna
är populär bland långfärdskridskoåkare
och paddlare. Ön Pentala har
naturskyddsområde, naturstig,
lång sandstrand, klarvattensjö
och skärgårdsmuseum.
Foto Bernt Nordman 

Porkala udd
Naturskydds- och rekreationsområde på gränsen till ytterskärgården. Uddspetsen (Pampskatan) är en klassisk flytt-fågelobservationsplats. Blandskog, sten- och klippstränder. Stigar, rastplatser med eldstad. Om vintern populärt utflyktsmål bland långfärdsskridskoåkare. Växtraritet: stallört (Ononis arvensis). Foto Magnus Östman

Villa Elfvik och Bredviken
Naturens hus, Villa Elfvik, är en gammal jugendvilla som fungerar som Esbo stads centrum för miljöinformation. Utställningar med miljö- och naturtema, naturskola, möteslokal och kafé. I närheten flera naturstigar i gammal lundartad skog och spångar till fågeltorn vid Bredviken. Foto Magnus Östman

Hanaböle träsk
Vandas populäraste rekreationsområde. Omfattande nätverk av skogsstigar, vandringsleder och skidspår, som leder in i Sibbo storskogs nationalpark. Populärt bland terrängcyklister. Kafé, omklädningsrum, bastu och vinterbad. Nås med buss nr 739 från Järnvägstorget i Helsingfors. Foto Magnus Östman

Gammelstadsviken
Vassrik, stor fågelvik omgiven av strandlundar som genomkorsas av motionsleder och stigar. Spångar ut i vassen till fågeltorn. Rikt fågelliv både under flyttnings- och häckningstid. Foto Magnus Östman

Sveaborg
Helsingfors världskulturarv (sjöfästning och kasernbyggnader från 1700-talet), men också rik natur (parker, botaniskt intressanta fästningsvallar, fina strandklippor med havsutsikt) på gränsen till ytterskärgården. Nås med färja från Salutorget året om. Foto Magnus Östman

Kallvik udde
Friluftspark och naturskyddsområde. Tallbevuxen udde med fina sandstränder. Strandäng med naturstig. Ofta fågelrariteter. Kokskjul, bänkar, bord och toaletter. Med metron och buss 560 kommer man nära udden. Foto Jonas Häggblom

Meiko
Stort naturskyddsområde i nordvästra Kyrkslätt. Orörda skogar med mycket död ved, myrar, bäckar, klarvattensjöar (Meiko, Korsolampi). Stigar och vandringsleder (3,2–8,3 km), lägerplats, eldstad och kokskjul, toaletter. Foto Magnus Östman

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019
Kommentarer (0)
Skriv siffran 1 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

Över Skärgårdshavets isar

Många ser skärgården enbart under sommar­månaderna. Det är synd, för skärgårdsvintern har sin speciella charm. Vitheten och tystnaden ute på isvidderna ger fina upplevelser som långfärdsskridskoåkarna upptäckt.Läs mera »
Sanna-Mari Kunttu, Finlands Natur nr 4/2019

Fredade skogar, vassvikar och fågeltorn

Trots att urbana miljöer dominerar är Helsingforsregionen rikare på skyddade skogar mer eller mindre i natur­tillstånd än något annat område i Nyland. Här finns också ett antal fågeltorn vid fredade vassvikar.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

God stadsplanering minskar bilberoendet

Alla yrkesgrupper behöver verktyg, också stadsplanerarna. I Finland heter ett av verktygen BEMINE - en rapport där forskare i samarbete med tjänstemän synat statistiken med målet att göra planeringen av städerna mer hållbar och inkluderande i framtiden.Läs mera »
Marcus Floman, Finlands Natur nr 4/2019

Ge helgerna deras betydelse igen

Julen och nyåret närmar sig. Allt fler blir uppmärksamma på helgfirandets baksidor och söker alternativ. Listorna med tips om en hållbar jul är många. Tillsammans med John Björkman tar vi fram kärnan i helgfirandet.Läs mera »
Maria Svens, Finlands Natur nr 4/2019

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Bäckarna behöver dig

Att avlägsna grenar och andra hinder, att gräva fram gammalt lekgrus eller lägga till nytt – med enkla åtgärder har fiske- och naturvårdsintresserade fått öringar att igen fortplanta sig i bäckar där de varit helt eller nästan försvunna.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Höst i norra Karelen

Ruunaa rekreationsområde öster om Lieksa lämpar sig utmärkt för en höstlig veckoslutsvandring som även tonåringar uppskattar – trots nattkyla och snöslask.Läs mera »
Asko Ristolainen, Finlands Natur nr 3/2019

Mer strömming på matbordet hjälper Östersjön

Strömmingen har i dag degraderats till i första hand foder- och exportfisk. I medeltal äter vi idag bara 300 gram strömming per år. Kunde strömmingen i framtiden ersätta köttet och den importerade fisken på tallriken och därmed spela en positiv roll för Östersjön? Läs mera »
Marcus Floman, nr 3/2019

Fågelrik skärgård, orörda myrar och berg

Södra Österbottens skärgårdszon är smal men rik på både flyttande och häckande fåglar. Inne i landet finns vidsträckta myrar i naturtillstånd och några av Österbottens högsta berg.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019