Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.

Digitaliseringen genomsyrar samhället idag på snart sagt alla plan.  Både myndigheter och kommersiella aktörer förutsätter allt mer och mer att vi sköter det mesta på nätet, snabbt och smärtfritt – för den som vet hur man gör. 
Miljömässigt innebär digitaliseringen klara fördelar, det ska inte förnekas. Förra året publicerade jubileumsfonden Sitra tillsammans med samarbetspartners en rapport som visade att digitaltekniken kan hjälpa till att minska övriga samhällssektorers koldioxidutsläpp med upp till 15 procent. Det här gäller energisektorn, industrin, jordbruket och övrig markanvändning, byggnadsbranschen, transporter, trafik och olika tjänster. Ett konkret exempel är hur videomöten med Skype kan få mötesdeltagare att avstå från miljöbelastande långa resor till en gemensam mötesplats.

Men medaljen har en baksida som nu diskuteras allt mer.  Att hålla igång datorer och servrar och ständigt flytta stora mängder av data på internet över hela världen förbrukar nämligen energi till den grad att ICT-sektorn (Informations- och kommunikationsteknologin) börjar bli en betydande miljöbelastare – speciellt då energiproduktionen än så länge till stor del sker med fossila bränslen.
Uppskattningarna om hur stor del av de globala koldioxidutsläppen som ICT står för idag, varierar mellan två och fyra procent. Det innebär att ICT-sektorn i fråga om klimatpåverkan är en minst lika stor bov som flygtrafiken.
Under de senaste åren har datatrafiken ökat närmast exponentiellt. En allmän uppfattning är att ökningen är 25 procent per år, vilket innebär en fördubbling vart tredje år. Den stora frågan är nu i hur hög grad energiförbrukningen kommer att öka i samma takt. Hittills har ICT-företagen satsat stort på energieffektivering, så att energiåtgången för en viss behandlad och transporterad datamängd gått ned betydligt. Men det är högst osäkert om effektiveringen så länge till ska kunna kompensera för den ökning i energiåtgång som den växande trafiken innebär. 
Det finns forskning som visar att effektiveringstrenden kommer att brytas om 2–3 år. Enligt en studie som Näringslivets forskningsinstitut ETLA publicerade tidigare i år kommer ICT-sektorns andel av den totala
energiförbrukningen att vara uppe i 21 procent år 2030. 
De stora ICT-företagen vill inte vidkännas en så stor ökning av sin energiförbrukning och koldioxidutsläpp. En rapport från forskare vid Telia och Ericsson visade 2018 att ICT-sektorns kolfotspår inte ökat trots att datatrafikens kurva pekar brant uppåt. Här måste man dock beakta att data som använts i undersökningen är från åren 2010–2015 och att konsumenternas ICT-användning sedan dess förändrats betydligt.

Vilken typ av internetanvändning är det då som står för den största andelen av trafik-ökningen på nätet? Det mest uppenbara är video-streamingen, allt från att titta på korta videsnuttar på YouTube till att streama långa filmer och serier, från att tidigare ha tittat på dem med konventionell TV. 
Snabbare nätuppkopplingar har gjort streamingstjänster av den typ Netflix erbjuder allt populärare. Enligt Global Internet Phenomena Report, som publicerades i september 2019, utgör videostreamingens andel av all internettrafik nu 60,6 procent. Det är den klart största enskilda andelen – till exempel spel över nätet står för endast 8 procent. 
Videostreamingens koldioxidutsläpp kommer att öka även på grund av att videor produceras med allt högre upplösning. Det innebär mer data som ska överföras på nätet och därmed ökad energiförbrukning.
Konventionellt ”gammalmodigt” TV-tittande innebär att många konsumenter utnyttjar samma signal som sänds ut från en källa via ett gemensamt TV-nät, medan streaming via internet innebär att olika konsumenter använder olika källor som förmedlar programmet längs olika vägar inom internet. Forskaren Kari Hiekkanen vid Aaltouniversitetet berättar att man kan förlikna konventionellt tv-tittande med att använda sig av kollektivtrafik, medan streaming kan jämföras med privatbilism.
De moderna LCD-skärmarna är betydligt energisnålare än bildrörsskärmarna, som tidigare var standard i TV-apparater och datorer. Men enligt Hiekkanen har detta ändå inte minskat slutanvändarnas andel av internets energiförbrukning eftersom skärmarna blivit allt fler och allt större samtidigt som de rörliga bildernas resolution ökat.

Inom OECD-området är Finland det land som har den största datatrafiken räknat per invånare. Det här är en följd av att internet-operatörerna abonnemang oftast innefattar obegränsad dataöverföring med trådlösa bredband för en fast månadsavgift. 
Enligt Kari Hiekkanen förbrukar dataöverföring via trådlösa bredband betydligt mer energi och ger upphov till större koldioxidutsläpp än överföring längs fasta kablar. 
– Om många andra länder skulle följa Finlands exempel och gå in för trådlös dataöverföring i stor skala skulle mobilsektorns globala energiförbrukning mångdubblas. Miljömässigt vore detta en olycklig utveckling.
I dag går allt fler in för en mer hållbar livsstil och försöker hålla koll på sitt kolfotspår genom de olika räknare som finns på nätet. Men ingen av de här räknarna beaktar de koldioxidutsläpp som nätanvändningen ger upphov till.

Rent fysiskt är databehandlingens och datatrafikens stora energiförbrukning koncentrerad till datahallar som ICT-branschens jättar, såsom Google, Amazon och Facebook, upprätthåller på många håll i världen. De största hallarna, så kallade hyperscale data centers, innehåller minst 5 000 dataservrar som dag och natt lagrar, processar, skickar och tar emot data. Det finns idag över 400 hyperscale data centers och tusentals mindre hallar.
Hallarnas energiförbrukning kan grovt delas in i det som servrarna förbrukar under drift och den energimängd som går åt till att kyla ned servrarna. För att motverka att bli stämplade som miljöbovar har de stora data-företagen vidtagit en del åtgärder för att minska sina koldioxidavtryck. Ett exempel är Google som har en stor serverhall i Fredrikshamn och nu satsar stort på att köpa el från två vindkraftsparker i Österbotten. 
Ur miljösynvinkel är det fördelaktigt att anlägga serverhallar i de nordiska länderna eftersom klimatet här gör nedkylningen mindre energikrävande. Här kan också kallt havsvatten utnyttjas vid nedkylningen. En annan fördel är att i Norden produceras elströmmen med betydligt mindre koldioxidutsläpp än i många andra länder, tack vare att vi använder mycket vattenkraft, kärnkraft och bioenergi. I Finland är exempelvis kol-dioxidutsläppet för produktion av en kilowattimme 158 gram, medan medeltalet i hela världen är 475 gram .

Jubileumsfonden SITRA startade i november ett stort forskningsprogram som bland annat omfattar digitaliseringens miljöbelastning. Enligt Lotta Toivonen, sakkunnig på hållbar resursanvändning vid SITRA, kommer programmet att kasta nytt ljus över hur den växande datatrafiken, artificiell intelligens, datorsimulerad verklighet (VR), 5G-nät och andra teknologiska utvecklingstrender kommer att påverka utsläppen av koldioxid. 

Interiör från Googles datahall i Fredrikshamn. Foto Google Press

Så kan du minska ditt digitala kolfotspår

- minska din användning av internet så långt det är möjligt
- ”fasta” genom att periodvis klara dig utan sociala medier
-överväg vilken hemelektronik som behöver vara kopplad till nätet, ständig uppkoppling förbrukar energi i onödan
-håll ditt trådlösa nätverk avstängt då du inte är hemma
-stäng av program i dator och telefon då de inte används
-att se på videor över nätet med lägre upplösning sparar energi
-ladda inte upp videor i onödan

”I fråga om klimatpåverkan är ICT-sektorn en minst lika stor bov som flygtrafiken.”

 

 

 

 

 

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019
Kommentarer (0)
Skriv siffran 4 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

Över Skärgårdshavets isar

Många ser skärgården enbart under sommar­månaderna. Det är synd, för skärgårdsvintern har sin speciella charm. Vitheten och tystnaden ute på isvidderna ger fina upplevelser som långfärdsskridskoåkarna upptäckt.Läs mera »
Sanna-Mari Kunttu, Finlands Natur nr 4/2019

Fredade skogar, vassvikar och fågeltorn

Trots att urbana miljöer dominerar är Helsingforsregionen rikare på skyddade skogar mer eller mindre i natur­tillstånd än något annat område i Nyland. Här finns också ett antal fågeltorn vid fredade vassvikar.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

God stadsplanering minskar bilberoendet

Alla yrkesgrupper behöver verktyg, också stadsplanerarna. I Finland heter ett av verktygen BEMINE - en rapport där forskare i samarbete med tjänstemän synat statistiken med målet att göra planeringen av städerna mer hållbar och inkluderande i framtiden.Läs mera »
Marcus Floman, Finlands Natur nr 4/2019

Ge helgerna deras betydelse igen

Julen och nyåret närmar sig. Allt fler blir uppmärksamma på helgfirandets baksidor och söker alternativ. Listorna med tips om en hållbar jul är många. Tillsammans med John Björkman tar vi fram kärnan i helgfirandet.Läs mera »
Maria Svens, Finlands Natur nr 4/2019

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Bäckarna behöver dig

Att avlägsna grenar och andra hinder, att gräva fram gammalt lekgrus eller lägga till nytt – med enkla åtgärder har fiske- och naturvårdsintresserade fått öringar att igen fortplanta sig i bäckar där de varit helt eller nästan försvunna.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Höst i norra Karelen

Ruunaa rekreationsområde öster om Lieksa lämpar sig utmärkt för en höstlig veckoslutsvandring som även tonåringar uppskattar – trots nattkyla och snöslask.Läs mera »
Asko Ristolainen, Finlands Natur nr 3/2019

Mer strömming på matbordet hjälper Östersjön

Strömmingen har i dag degraderats till i första hand foder- och exportfisk. I medeltal äter vi idag bara 300 gram strömming per år. Kunde strömmingen i framtiden ersätta köttet och den importerade fisken på tallriken och därmed spela en positiv roll för Östersjön? Läs mera »
Marcus Floman, nr 3/2019

Fågelrik skärgård, orörda myrar och berg

Södra Österbottens skärgårdszon är smal men rik på både flyttande och häckande fåglar. Inne i landet finns vidsträckta myrar i naturtillstånd och några av Österbottens högsta berg.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019