Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Biodiversitetens diversa betydelse

Vid sidan av klimatförändringen är förlusten av biologisk mångfald ett av de allra största hoten mot naturen globalt.

För många är den biologiska mångfalden ändå ett ganska diffust begrepp, vilket framgår då förlusten av biodiversitet jämförs med andra, mer konkreta hot mot naturen. I miljömyndigheternas enkät bland 1 000 finländ-are år 2018 kom biodiversitetsförlusten först på femte plats när de svarande uppgav vilka hot mot naturen som de uppfattar som störst. Bland annat klimatförändringen och nedskräpning upplevdes som större hot.
I denna och tre kommande artiklar förklarar vi biodiversitetsbegreppet, och berättar om biodiversitetens betydelse för mänskan, vilka hoten mot naturens mångfald är och hur vi kan rädda den från att ytterligare minska. Vi börjar med att reda ut begreppet biodiversitet.
Enligt FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD) är biodiversiteten alla nivåer av variation mellan levande organismer. Här ingår genetisk diversitet, artdiversitet och ekosystemdiversitet.

Den genetiska diversiteten innebär att arvsanlagen hos individer av samma art varierar. Skillnaderna har oftast uppkommit till följd av mutationer. Den genetiska diversiteten kan ta sig uttryck i olika utseende hos individer av samma art, till exempel blommor av olika färg hos vissa växtarter. Hos djuren finns många exempel på att populationer som lever geografiskt separerade från varandra med tiden börjar skilja sig genetiskt. Ett exempel är vikarsälen, som förekommer både i Östersjön och i Saimen. De båda populationerna skiljer sig så mycket att man anser att de utgör olika underarter.
Saimenvikaren är en hotad underart och om det skulle gå så illa att den dog ut skulle vikarens totala genetiska diversitet minska betydligt. Allmänt taget är arter med liten genetisk diversitet mer sårbara än arter med stor genetisk diversitet. Det beror på att hos de senare är det mer sannolikt att det finns individer med arvsanlag som gör dem motståndskraftiga mot en miljöförändring.
 

Artidiversiteten i form av antalet arter på ett område är det man oftast förknippar med begreppet biologisk mångfald. Artdiversiteten varierar naturligt så att antalet arter är störst där de bästa förutsättningarna för liv finns i fråga om värme, ljus, näring och många andra faktorer. I vårt land märks detta så att antalet arter, både bland växter och djur, minskar ju längre mot norr och ju högre upp i fjällen man kommer. Ett annat exempel är att det i näringsrika sjöar kan förekomma tiotals arter av vattenväxter, såsom näckrosor, natearter, slingor och andmat, medan det i näringsfattiga klarvattensjöar finns bara en handfull arter, såsom notblomster och braxengräs.
Ofta är ett stort antal arter tecken på att området där de förekommer är ostört och nära naturtillstånd. Exempelvis är en gammal skog med mycket död ved betydligt artrikare än en  hårt gallrad ekonomiskog. 
Artdiversiteten handlar inte bara om antalet arter utan också om hur jämnt fördelade individerna är på olika arter. Om individerna är någorlunda jämnt fördelade på arterna är diversiteten större än om några få arter dominerar och de flesta andra arter är fåtaliga. Det senare kan exempelvis vara fallet om det börjar vara ont om syre vid bottnen i en havsvik och bara ett fåtal arter som tål låga syre-halter, såsom röda fjädermygglarver, klarar sig och är talrika, medan det av känsligare arter bland musslor och kräftdjur finns kvar bara ett fåtal individer. En låg diversitet av detta slag kan alltså vara ett tecken på en störning i ekosystemet.

Ekosystemdiversitet talar man om då man avser alla de olika naturtyper som finns på ett bestämt område. Ekosystemdiversiteten är hög då det till exempel inom ett skogsområde finns olika typer av barrskog, lövskog, myrar och sjöar. I regel innebär en hög ekosystemdiversitet också en hög artdiversitet.

Med hjälp av olika typer av diversitetsindex kan man jämföra hur biodiversiteten varierar mellan olika områden eller hur den utvecklats med tiden. Ett sådant mått på diversiteten berättar dock ingenting om enskilda arter. Det är därför viktigt att även följa med hur olika arter varierar i tid och rum. Det gäller speciellt de så kallade nyckelarterna, som har en viktig roll i ekosystem eftersom de ger skydd mot fiender, förökningshabitat, föda etc. åt många andra arter. Ett exempel är blås-tången som i vår skärgård har en nyckelroll i de hårda klippbottnarnas ekosystem. Om blåstången försvinner blir en mängd musslor, snäckor, kräftdjur, insektslarver och fiskyngel utan mat och skydd mot fiender. 

En del arter är viktigare än andra för biodiversiteten i ett ekosystem. Blåstången är en sådan art eftersom mängder av musslor, snäckor, kräftdjur, insektslarver och fiskyngel är beroende av den.
Foto Mats Westerbom

 

 

Rödlistorna har blivit ett viktigt verktyg, med vilket man följer med i hur hög grad artdiversiteten är hotad. Numera görs också rödlistor äver hotade naturtyper. 
Finlands senaste rödlista publicerades våren 2019. Den omfattar 22 000 bedömda arter. Av dessa bedömdes 11,9 % eller var nionde art vara hotad.
En motsvarande bedömning av hotade naturtyperna utkom i december 2018.

 

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2020
Kommentarer (0)
Skriv siffran 1 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Bevara fladorna bättre

De är många och små och extremt viktiga för fisk, smådjur och vattenväxter. Men de allra flesta flador är påverkade av mänskan i mer eller mindre hög grad. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2020

Rucka dina rutiner lättare än du tror

En klimatsmart livsstil behöver inte betyda enorma uppoffringar, visar resultaten från ett nytt forskningsprojekt. Läs mera »
Janne Wass

I höstliga Åboskogar

I Åbos nordligaste utkanter finns ett område med stora sammanhängande skogar, myrar och sjöar. Följ med på en givande höstvandring till Kuhankuono.Läs mera »
Text & foto Caj Koskinen, Finlands Natur nr 3/2020

Miljövänliga utekläder på kommande

Slitstarka, vattentäta kläder för vistelse i naturen i ur och skur har inte tidigare alltid förknippats med miljövänlighet. Även om skadliga organiska fluorföreningar fortfarande allmänt används går utvecklingen mot det bättre. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2020

Slipa istället för att skaffa nytt

Man kan förlänga knivars livslängd med tiotals år om man slipar dem regelbundet istället för att köpa nya genast då det blivit ovassa. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2020

Lappa tält och sovsäck

Markus Weckman, vildmarksguide och försäljare av utelivsutrustning, ger tips om hur man enkelt kan laga sin utrustning om skador uppstår. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Automatik sparar energi i fastigheter

Nu görs allt större ansträngningar för att minska stora byggnaders energikonsumtion. Med modern digitalteknik går det att minska husbolagens energiåtgången betydligt, utan att det krävs aktiva insatser av invånarna. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Vi är alla beroende av biodiversiteten

Varför är det viktigt att be­vara den naturliga mångfalden? Spelar det någon roll om en mask eller en mygga försvinner? Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Konsumenten villig – men samhället måste skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi

Finlands utveckling mot en cirkulär ekonomi har börjat. Vetenskaplig forskning, innovationer och samarbete står i fokus, och med konsu­menternas hjälp kan den nödvändiga systemförändringen genomföras.Läs mera »
Lina Laurent, Finlands Natur nr 2/2020

Över öde vatten

Kasariselkä ligger spegelblank så långt ögat når. Fjärden är så vidsträckt att det är med nöd och näppe man ser en skogsrand resa sig över horisonten längst borta i söder. Kasariselkä är en av de stora fjärdarna i Enare träsk, Finlands tredje största sjö.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020