Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Mat ur naturen: kirskål och duntrav

De späda skotten av kirskål är användbara i matlagningen på en mängd olika sätt. Duntravens unga skott kan med fördel ersätta sparris eller bondböna.

Utmärkt i sallader och soppor

Kirskålen skickar upp sina första små ljusgröna blad redan i början av maj. Det är då det lönar sig att plocka den och använda den i sallader, i soppor eller istället för spenat i plättar. 

Kirskålen betraktas av många som ett besvärligt ogräs, men faktum är att den lämpar sig utmärkt som ingrediens i diverse maträtter. Dess späda skott hör till det första gröna som sticker upp ur marken om våren.
– Små kirskålskott kommer upp också senare på sommaren och kan tas till vara även då, säger Filip Langhoff, som tillsammans med sin fru Linda förestår restaurangen Jord i Helsingfors.
Han rekommenderar att man plockar kirskålsskott på lite torrare platser eftersom de exemplar som växer upp på fuktig mark tenderar att ha en något bitter smak.

Då du plockar kirskål bör du förvissa sig dig om att det säkert är kirskål du fått tag på, och inte någon av de tre närbesläktade arterna sprängört, odört eller vildpersilja. Dessa är alla giftiga. Kirskålen känns igen på sina treflikiga, fin sågtandade och relativt breda blad. Det skiljer den från sprängörten som har långsmala blad. Sprängörten växer dessutom i strandkanter eller i grunt vatten, vilket kirskålen inte gör.
Odörtens blad är fint flikiga och den har en kväljande lukt som man lätt reagerar på. Den tredje giftiga arten, vildpersiljan, har smalt flikiga blad som är förvillande lik vanlig persilja. Även den har en obehaglig lukt. Odört och vildpersilja är ovanliga växtarter i Finland.
Vill man vara på den säkra sidan plockar man sin kirskål på platser där man sett den växa upp och blomma under tidigare år. Stora blommande exemplar kan svårligen förväxlas med andra arter. Det lönar sig ändå alltid att jämföra de exemplar man plockat med bilder och beskrivningar i en flora. 

Kirskålen kan med fördel användas som utfyllnad i sallader. Den har en relativt mild smak, så man behöver inte vara rädd att den blir för dominerande. Kirskål kan också ersätta kål i olika stuvningar och gratänger. I plättar går det utmärkt att ersätta spenat med kirskål. I soppor kan man använda kirskål istället för purjolök. Filip Langhoff rekommenderar kirskål i olika potatisrätter, allt från vanlig kokt potatis till ugnsbakad potatis och potatissoppa. 

 

Naturens sparris

Duntrav, mjölkört, rallarros – kärt barn har många namn. Den växt som vi känner som ett vackert högsommarblomster kan användas redan i maj som ingrediens i flera maträtter.

I maj lönar det sig att hålla utkik efter de första spirande skotten av duntrav. Plocka dem då de är någon decimeter höga, som större är de fibriga och sega. 
Lättast hittar man de späda skotten om man minns från tidigare somrar var duntravsbestånden brukar finnas. Arten är en typisk vägkantsväxt, men vid vägar med livlig vägtrafik och mycket avgaser ska man inte plocka sina duntravsskott.
Det klassiska sättet att använda duntraven är som ersättning för sparris eller bondböna. Skölj skotten väl och koka dem i saltat vatten i några minuter eller stek dem lätt i en panna, just så mycket att de blir mjuka. Strö över lite salt och pressad citron. Avnjut tillsammans med en god sås.
De späda skotten kan också skäras i små bitar och bli ett fräscht komplement i en sallad. Här kan man också använda de minsta bladen. 

Källor: Intervju med Filip och Linda Langhoff,

suomenluonto.fi/tag/villivihannes

www.martha.fi​

Lindas kirskålssnaps

Linda Stenman-Langhoff rekommenderar kirskål tillsammans med dill som krydda i snapsen.
Gör så här:
– blanda lika delar kirskålsblad och dill i en flaska vodka eller annan starksprit
– picka sönder kirskålsbladen lätt med en gaffel
– låt flaskan stå i rumstemperatur i 24–48 timmar
– resultatet blir en somrigt grön snaps med fin smak, som passar bra till midsommar eller till och med första maj, om de första kirskålskotten hunnit komma upp

Stuvning på morot och duntrav

För fyra personer. Tillagningstid 15–30 minuter.
Ingredienser:
-rivna morötter, 3 st
-finhackad lök, 1 st 
-olja, 3 msk
-unga duntravsskott, hackade, 1, dl
-vetemjöl, 2 msk
-vatten, 2 dl
-mjölk, 4 dl
-dragon, 1 tsk
-örtsalt, gräslök
Koka morötterna och löken i olja. Tillsätt duntraven. Tillsätt sedan mjöl, vatten och mjölk. Låt koka i 20 minuter. Strö gräslök ovanpå.
Stuvningen passar bra med ugnstekt fisk.

Källa: kotikokki.fi

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2020
Kommentarer (0)
Skriv siffran 1 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Lappa tält och sovsäck

Markus Weckman, vildmarksguide och försäljare av utelivsutrustning, ger tips om hur man enkelt kan laga sin utrustning om skador uppstår. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Automatik sparar energi i fastigheter

Nu görs allt större ansträngningar för att minska stora byggnaders energikonsumtion. Med modern digitalteknik går det att minska husbolagens energiåtgången betydligt, utan att det krävs aktiva insatser av invånarna. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Vi är alla beroende av biodiversiteten

Varför är det viktigt att be­vara den naturliga mångfalden? Spelar det någon roll om en mask eller en mygga försvinner? Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Konsumenten villig – men samhället måste skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi

Finlands utveckling mot en cirkulär ekonomi har börjat. Vetenskaplig forskning, innovationer och samarbete står i fokus, och med konsu­menternas hjälp kan den nödvändiga systemförändringen genomföras.Läs mera »
Lina Laurent, Finlands Natur nr 2/2020

Över öde vatten

Kasariselkä ligger spegelblank så långt ögat når. Fjärden är så vidsträckt att det är med nöd och näppe man ser en skogsrand resa sig över horisonten längst borta i söder. Kasariselkä är en av de stora fjärdarna i Enare träsk, Finlands tredje största sjö.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Mat ur naturen: kirskål och duntrav

De späda skotten av kirskål är användbara i matlagningen på en mängd olika sätt. Duntravens unga skott kan med fördel ersätta sparris eller bondböna.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2020

Biodiversitetens diversa betydelse

Vid sidan av klimatförändringen är förlusten av biologisk mångfald ett av de allra största hoten mot naturen globalt. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2020

Vegetarisk mat: Smak och placering viktigast

Genom att ändra våra kostvanor kan vi minska på utsläppen. Enligt en undersökning kan vägen till klimatsmarta mattjänster gå via stora satsningar på tillgänglighet och att storköken lär sig laga smaklig vegetarisk mat.Läs mera »
Marcus Floman, Finlands Natur nr 1/2020

Terrängcykling i folkpark

Saari folkpark i Tammela, sydvästra Tavastland, och omgivande skogar lämpar sig utmärkt för en veckoslutstur med cykel. I maj bjuder folkparken på hav av blommande vitsippor, koltrastsång och skuttande hjortar. Är man rätt utrustad störs man inte av lite regn.Läs mera »
Jaska Halttunen. Finlands Natur nr 1/2020

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019