Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Hjälp humlan med bostaden

I urbana områden råder det ofta brist på lämpliga ställen där humledrottningar kan lägga ägg och föda upp sin avkomma. Du kan lindra humlornas bostadsbrist genom att bygga och sätta ut humleholkar.

Övervintrande humledrottningar som på våren och försommaren långsamt flyger lågt över marken eller längs husväggar är på jakt efter lämpliga boplatser. Sådana hittar humlorna ofta i håligheter i marken. De dras speciellt till gamla mus- och sorkbon där lukten av gnagarnas urin finns kvar. 
I tätorter där asfalt och betong dominerar och där det finns rikligt med blommande växter i parker och planteringar, kan humlorna trivas och utföra sin viktiga pollinering. Här är det ändå svårt för drottningarna att hitta lämpliga bohål. Du kan enkelt hjälpa humlorna med deras bobygge.
Ett sätt är att snickra humleholkar, som placeras ut där man ser att humlorna ofta rör sig. Humlor stannar gärna vid stenar, stubbar, enskilda buskar och andra uppstickande strukturer och det kan därför vara värt att placera holken invid dessa.

Den norska naturskyddsföreningen La humla suse, med skydd och vård av humlepopulationer som sin specialitet, rekommenderar holkar eller bolådor med inre mått på minst 12 x 12 x 12 centimeter – gärna större. Holken förses med ett ingångshål på 20–25 millimeter nedtill på en av väggarna och ett ventilationshål på 30 millimeter upptill på den motsatta väggen. Ventilationshållet täcks av finmaskigt myggnät eller motsvarande. Holken förses med ett vattentätt avtagbart tak.
Istället för en holk av bräder kan man också använda en större blomkruka som vänds  upp och ned och får ett ingångshål i nedre kanten.
En ännu enklare konstruktion är en 20-30 centimeter djup grop i marken som får en plankbit som tak och ett ingångshål i kanten. I bottnen av gropen läggs ett lager sand eller grus som har en dränerande funktion.
Oberoende av vilken konstruktion man väljer är det enligt La humle suse mycket viktigt att man inreder det blivande humleboet så att det lockar en humledrottning. Det bästa är att tillverka en ihålig boll med 10 centimeters diameter. Längst in gör man en hålighet med cirka 5 centimeters diameter som fodras med bomull, fint gräs eller mjukt hår från något djur. Bollens yttre lager kan göras av mjukt gräs, torv eller mossa. Det allra bästa är om man kan använda gräs och annat material från ett mus- eller sorkbo. Till den inre håligheten bör det finnas en tunnel med två centimeters diameter som humlorna kan passera längs.
 

Om humledrottningen accepterar boet lägger hon sina ägg inne i håligheten och matar sedan larverna som kläcks ur äggen med pollen och nektar. Larverna förpuppas och ur pupporna kläcks arbetarhumlor av honkön som hjälper drottningen med skötseln av
följande generation larver. Mot slutet av sommaren kläcks även hanar och nya drottningar ur pupporna. När hösten kommer över-lever bara drottningar som övervintrar och för släktet vidare följande sommar.  

Visste du det här om humlor? 

- 37 arter i Finland, av dem har åtta nordlig
utbredning

- sociala insekter som bildar samhällen med upp till 300 medlemmar

- tre ”samhällsklasser”: drottning, arbetare (honor) och hanar

 då drottningen på våren installerat sig i sitt bo och lagt ägg ruvar hon dem likt en fågelhona för att de ska hålla en temp-eratur på 30-32 grader i den kyliga vårluften

- under goda sorkår eller lämmelår i Lappland ökar humlorna i antal eftersom deras potentiella boplatser ökar på grund av ett överflöd av använda gnagarbon.

- snylthumlorna är insektsvärldens motsvarighet till göken; de lägger ägg i andra humlors bo och låter arbetarna föda upp snylthumlelarver.

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2019
Kommentarer (0)
Skriv siffran 10 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Mer strömming på matbordet hjälper Östersjön

Strömmingen har i dag degraderats till i första hand foder- och exportfisk. I medeltal äter vi idag bara 300 gram strömming per år. Kunde strömmingen i framtiden ersätta köttet och den importerade fisken på tallriken och därmed spela en positiv roll för Östersjön? Läs mera »
Marcus Floman, nr 3/2019

Fågelrik skärgård, orörda myrar och berg

Södra Österbottens skärgårdszon är smal men rik på både flyttande och häckande fåglar. Inne i landet finns vidsträckta myrar i naturtillstånd och några av Österbottens högsta berg.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Hjälp humlan med bostaden

I urbana områden råder det ofta brist på lämpliga ställen där humledrottningar kan lägga ägg och föda upp sin avkomma. Du kan lindra humlornas bostadsbrist genom att bygga och sätta ut humleholkar.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2019

Den livsviktiga pollineringen

Pollineringen är ett av de mest raffinerade samspelen mellan växter och djur som utvecklats under evolutionens gång. Pollineringen är avgörande för många växters befruktning och besöken i blommorna ger pollineraren livsviktig näring.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2019

Från broccoli till biobränsle

Biogas som alternativt, miljövänligt drivmedel i bilar är starkt på kommande. Anläggningarna där gasen framställs ur organiskt avfall blir allt fler, liksom också tankstationerna där gasbilarna kan fylla sina tankar.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2019

Karga klippor, djupa havsvikar och lövängar

Den åländska naturen bjuder på allt från kala klippor med rykande bränningar till lugna inomskärsvikar och klarvattensjöar. På land är frodiga lundar med rik flora på kalkmark vanligare än någon annanstans i Finland. Med landskapsfärjorna rör du dig enkelt i det åländska öriket. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2019

Lapplands himmelrike

Utanför turistorterna och de mest frekventerade vandringslederna gömmer sig många okända pärlor i den lappländska naturen. Oratunturi i Sodankylä är ett lättillgängligt exempel. Läs mera »
Jonna Saari, Finlands Natur nr 2/2019

Finländarna älskar sin natur – men inte utan förbehåll

En majoritet av finländarna anser att bevarande av naturens mångfald hör till samhällets viktiga uppgifter. Många vill se ett skogsbruk som bättre tar hänsyn till skogsnaturen. Hittills har detta ändå inte förverkligats genom politiska beslut.Läs mera »
Marcus Floman, Finlands Natur nr 2/2019

Det ska börjas i tid

Eva och Thomas Ramstedt startar planeringen av sommaren tidigt. Som friluftsföretagare finns mycket att tänka på. De hoppas på en sommar full av upplevelser, också för den egna familjen.Läs mera »
Maria Svens, Finlands Natur nr 2/2019

Att flyga är inte nödvändigt

För allt fler framstår flygresor som något det går att avstå från – med hänsyn till klimatet. Många gör sitt val i tysthet, men det blir allt vanligare att gå med i någon form av nätverk där man kollektivt går in för att sluta eller kraftigt minska sitt flygande. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2019