Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Automatik sparar energi i fastigheter

Nu görs allt större ansträngningar för att minska stora byggnaders energikonsumtion. Med modern digitalteknik går det att minska husbolagens energiåtgången betydligt, utan att det krävs aktiva insatser av invånarna.

I tätorterna är det uppvärmningen av byggnaderna som är den största klimatboven. I Helsingfors står husens uppvärmning för 56 procent av hela stadens klimatpåverkande utsläpp. Trots att trafiken är livlig är dess utsläpp betydligt mindre än husuppvärmningen, det samma gäller elkonsumtionen.
I husbolag med många delägare är det ofta möjligheterna att minska kostnaderna för värme och el som är det stora lockbetet när det gäller att få ned energikonsumtionen. Den står ofta för omkring 40 procent av husbolagens löpande kostnader – en minskning här kan leda till att bolagsvederlaget kan sänkas eller åtminstone inte behöver höjas på länge.

Att åtgärda värmeläckage genom att byta till moderna fönster och energisnåla batterier är åtgärder som länge varit kända. Det nya nyckelordet är automation: med hjälp av modern digitalteknik går det effektivt att minimera energikonsumtionen i både mindre och större fastigheter. Med olika grader av fastighetsautomation går det att undvika att vissa lägenheter värms upp för mycket och att inomhustemperaturen åker upp och ner beroende på växlingarna i utomhustemperatur. Den här typen av energislösande obalans beräknas 75 procent av bostadsbyggnaderna lida av. Att undvika onödigt höga temperaturer lönar sig, enligt en tumregel innebär en sänkning av rumstemperaturen med en grad en energibesparing på fem procent.
Fastighetsautomationen är en växande marknad med många aktörer. De lovar allmänt minst 10 procents minskning av uppvärmningskostnaderna i större fastigheter. Statsägda Motiva, som erbjuder opartisk information om hållbara energilösningar, har på sin hemsida listat ett tiotal exempel på större bostadsfastigheter där olika typer av automation installerats under det senaste decenniet. Här har energibesparingen per år varit mellan 7 och 15 procent.



Vad innebär automationen i praktiken? Grunden för en automatisk styrning av värmetillförseln är att systemet har tillgång mätdata från så många lägenheter och allmänna utrymmen som möjligt.  Modern automatik beaktar också i hög grad utomhustemperaturen. 
I de hyreslägenheter som Helsingfors stad äger installerades för några år sedan tråd-lösa sensorer som kontinuerligt mäter temperatur och luftfuktighet. Fastigheternas automatik har härmed kunnat beakta också den värme som hushållsapparater och invånarna själva genererar i sina bostäder. Lägen-heterna har vattenburen värme, och fastigheterna är kopplade till stadens fjärrvärmenät. Systemet beaktar också den rådande utomhustemperaturen.
Enligt den tekniska chefen Vesa Nevalainen har fastigheternas automatik bättre än tidigare kunnat balansera värmetillförseln till lägenheterna. Energiförbrukningen har märkbart minskat, Nevalainen vill dock inte uppge exakt med hur mycket.
– Systemet har tekniskt fungerat bra. Vi har inte fått mycket respons från invånarna, vilket antagligen beror på att systemet sköter sig själv och inte ens noteras av dem som bor i husen.
Ett annat projekt med fokus på fjärravläsbara trådlösa sensorer i höghuslägenheter är Ilmastoviisaat taloyhtiöt (”Klimatsmarta husbolag”) som pågår till slutet av detta år. Här deltar sju husbolag i Helsingfors och Vanda. Syftet med projektet är att ta fram olika lösningar på hur man kan förbättra energi-effektiviteten i höghus med hjälp av digitalteknik och digitala tjänster. 
Inom projektet har man fokuserat mycket på det faktum att det långt saknas stand-ard för hur data ska kunna föras över från ett styrsystem till ett annat. I många fall kommunicerar till exempel inte systemen för intelligent värmereglering med styrsystemen för bruksvatten och ventilation om systemen är av olika fabrikat. Att kunna integrera ventilation och värmetillförsel skulle ofta spara en hel del energi. Det förutsätter att det finns sensorer i lägenheterna som mäter koldioxidhalten i inneluften, vilket ger signaler om att öka eller minska ventilationen.
En viktig del av projektet har varit att klarlägga hanteringen av mätdata från de enskilda lägenheterna. Då den här informationen går att relatera till invånarnas namn klassas den som persondata och sorterar därigenom under EU:s GDPR-lagstiftning. Därför är det viktigt att husbolagen håller sina delägare informerade om hur informationen används och vem som har tillgång till den. Detta måste vara väldokumenterat enligt GDPR.
– Så länge det handlar om att använda mätdata för att optimera energianvändningen räknas det som fastighetsunderhåll, vilket husbolagen enligt lag är skyldiga att sköta. Till detta krävs inte tillstånd av enskilda delägare, säger Aleksi Heikkilä, projektkoordinator för Ilmastoviisaat taloyhtiöt.
Han berättar att det inte varit helt lätt att få husbolagens delägare intresserade av den nya tekniken.
– Det verkar som om ordet ”digitalisering” är lite avskräckande. Våra invånarmöten har ofta lockat bara ett fåtal deltagare. Det kan jämföras med att invånarmöten där byte av stamledning diskuteras ofta drar fullt hus.
Ändå borde möjligheterna att spara energi och pengar genom modern digitalteknik vara intressant för de flesta, speciellt som det inte behöver vara frågan om dyra investeringar.
– Jag är själv förvånad över hur mycket energi man kan spara med en investering som betalar tillbaka sig på några få år, säger Heikkilä.
I Motivas ovannämnda exempel var återbetalningstiden för investeringen i fastighetsautomation 1,5–4,2 år.



Priset är givetvis beroende av hur omfattande automatik som installeras. En tumregel är att det i äldre hus krävs en mer omfattade investering.
– Det gäller speciellt om fastigheten saknar en datoriserad undercentral och reglerventiler med proportionell (0–100 procent) reglering, säger Jonas Wikström. Han är regionchef för Österbotten på företaget Fidelix, som levererar egen utvecklad automatik till större fastigheter i hela landet.
Fidelix produkt Eco Smart hör till de mest avancerade på området. Den här digitala molntjänsten utnyttjar, förutom mätdata från fastigheter, även prognoser om kommande väderlek och maskininlärning. Det gör regleringen av temperaturen i uppvärmningsvattnet som går ut i lägenheterna ännu mer energisnål.
– Systemets algoritmer samlar mätdata från de senaste 2–3 veckorna och ”lär sig” hur byggnaden reagerar på olika väder-typer. Det gör det möjligt att beakta kommande köldknäppar eller värmeböljor i god tid, säger Wikström.
Så avancerad automatik finns ännu inte i många byggnader, men den är starkt på kommande i stora fastigheter och även i egnahemshus. 

Ovan ett exempel på hur temperaturen i uppvärmningsvattnet som går ut till bostäderna i ett höghus varierar under några dagar i mars. Här jämförs ett standardiserat system som idag är i allmänt bruk med avancerad automatik. I båda fallen var inomhustemperaturen drygt 22 grader, med något större variation hos standardsystemet. Källa: Fidelix.
 

Elautomatik

I stadsdelen Fiskehamnen i Helsingfors har lägenheterna i de nybyggda höghusen försetts med omfattande automatik. Invånarna kan i realtid med sin mobiltelefon följa med hur mycket el belysning och olika hushållsapparater för tillfället förbrukar. Även förbrukningen av varmt och kallt vatten mäts kontinuerligt.
Tanken är att då ens elförbrukning är lätt att följa med blir man också mer benägen att spara energi. Detta har i flera undersökningar visat sig vara fallet.




Mer om automationen i större bostadshus (på finska)

 

 

 

 

 

 

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020
Kommentarer (0)
Skriv siffran 5 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Bevara fladorna bättre

De är många och små och extremt viktiga för fisk, smådjur och vattenväxter. Men de allra flesta flador är påverkade av mänskan i mer eller mindre hög grad. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2020

Rucka dina rutiner lättare än du tror

En klimatsmart livsstil behöver inte betyda enorma uppoffringar, visar resultaten från ett nytt forskningsprojekt. Läs mera »
Janne Wass

I höstliga Åboskogar

I Åbos nordligaste utkanter finns ett område med stora sammanhängande skogar, myrar och sjöar. Följ med på en givande höstvandring till Kuhankuono.Läs mera »
Text & foto Caj Koskinen, Finlands Natur nr 3/2020

Miljövänliga utekläder på kommande

Slitstarka, vattentäta kläder för vistelse i naturen i ur och skur har inte tidigare alltid förknippats med miljövänlighet. Även om skadliga organiska fluorföreningar fortfarande allmänt används går utvecklingen mot det bättre. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2020

Slipa istället för att skaffa nytt

Man kan förlänga knivars livslängd med tiotals år om man slipar dem regelbundet istället för att köpa nya genast då det blivit ovassa. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2020

Lappa tält och sovsäck

Markus Weckman, vildmarksguide och försäljare av utelivsutrustning, ger tips om hur man enkelt kan laga sin utrustning om skador uppstår. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Automatik sparar energi i fastigheter

Nu görs allt större ansträngningar för att minska stora byggnaders energikonsumtion. Med modern digitalteknik går det att minska husbolagens energiåtgången betydligt, utan att det krävs aktiva insatser av invånarna. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Vi är alla beroende av biodiversiteten

Varför är det viktigt att be­vara den naturliga mångfalden? Spelar det någon roll om en mask eller en mygga försvinner? Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Konsumenten villig – men samhället måste skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi

Finlands utveckling mot en cirkulär ekonomi har börjat. Vetenskaplig forskning, innovationer och samarbete står i fokus, och med konsu­menternas hjälp kan den nödvändiga systemförändringen genomföras.Läs mera »
Lina Laurent, Finlands Natur nr 2/2020

Över öde vatten

Kasariselkä ligger spegelblank så långt ögat når. Fjärden är så vidsträckt att det är med nöd och näppe man ser en skogsrand resa sig över horisonten längst borta i söder. Kasariselkä är en av de stora fjärdarna i Enare träsk, Finlands tredje största sjö.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020