Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Lappa tält och sovsäck

Markus Weckman, vildmarksguide och försäljare av utelivsutrustning, ger tips om hur man enkelt kan laga sin utrustning om skador uppstår.

Om ditt tält, din sovsäck eller liggunderlag går sönder finns det oftast ingen orsak att direkt köpa nytt. Utrustning för uteliv kan med fördel repareras, alternativt kan trasiga delar ersättas med reservdelar som det lönar sig att fråga efter i affären.
Då man skaffar ett tält av bättre kvalitet brukar i förpackningen ingå ett reparationskit, som man bör ha med sig på ut-färden. Med de lappar som ingår i kitet reparerar man mindre hål i tältduken. Motsvarande lappar med lim finns även i sovsäckars och liggunderlags reparationskit. 
Revor i tältduken kan man vara tvungen att sy ihop behjälpligt i fält, och då är nål och björntråd ett måste. Då man återkommit från sin långtur kan det vara skäl att låta ett proffs laga revan i tältduken ordentligt – det gäller speciellt dyrare tält av hög kvalitet.

Om en tältbåge brister – vilket kan hända i hård vind eller om man råkar stiga på bågen då den ligger på marken – går den att reparera. I reparationskiten brukar
finnas en holk med vilken man kan foga ihop de båda bitarna av tältbågen igen.
– Finns det ingen holk kan man som nödlösning skarva ihop bågen med en av tältets jordkilar, säger Markus Weckman.
En avbruten aluminiumtältbåge har en brottyta som är vass och kan skada tält-duken. Weckman rekommenderar därför att man alltid har med sig en fil som man kan jämna ut brottytan med.  
En del reparationskit innehåller också en extra del av en tältbåge som man kan ersätta en bruten del med. En tältbåges delar hålls ihop med ett gummiband som kan brista, vilket försvårar tältuppsättningen avsevärt. Det är därför bra att ha med gummiband i reserv.
– Gummibanden blir med tiden sköra, oberoende av hur mycket tältet används. Det lönar sig att byta ut dem med några års mellanrum. Utelivsaffärerna säljer gummiband, men man kan också köpa dem som meter-vara från järnaffärer, berättar Weckman.

Om en dragkedja i tältet går sönder är inte detta heller någon orsak till att kassera tältet och köpa nytt. Om problemet är att dragkedjan inte sluter tätt kan detta ofta avhjälpas genom att klämma ihop släden (den rörliga delen) med en tång. Om detta inte hjälper kan man vara tvungen att bryta upp stopparen i dragkedjans ända, dra ut släden och ersätta den med en ny av samma storlek. Välsorterade sybehörsaffärer har slädar och stoppare av olika storlekar. Det finns också en typ av släde (ZlideOn) som enligt uppgift ska passa så gott som alla dragkedjor. Om taggarna i dragkedjan är skadade är man oftast tvungen att avlägsna hela dragkedjan och sy i en ny.
Det går givetvis att laga dragkedjor i sovsäckar och olika klädesplagg på ovannämnda sätt.

Den här reparationsutrustning har Markus Weckman med sig också under kortare turer i naturen. Foto Markus Weckman


 

Markus specialtips: smältlim

Lim är något som kan komma att behövas vid diverse reparationer både ute i fält och då man hemma förlänger livstiden hos sin utrustning. Lim i tuber är ofta problematiskt eftersom det lätt går hål på tuberna så att de börjar läcka. Limmet torkar också ofta snabbt i tuben och blir oanvändbart.
Markus Weckman rekommenderar istället
stänger av smältlim av den typ som används i limpistoler. Man behöver inte ta pistolen med i fält, limmet går lätt att smälta med lågan från ett sprit- eller gaskök. Sedan är det lätt att applicera på ytorna som ska fogas ihop.

 

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020
Kommentarer (0)
Skriv siffran 7 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Temperaturen stiger i Östersjön

Det blir allt tydligare att Östersjöns vatten sakta men säkert blir varmare. Marina värmeböljor förekommer under alla årstider. Havsforskarna satsar nu stort på att förstå hur klimatförändringen påverkar havets ekosystem.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Skördetid för frön

Hösten är mognadens och fröspridningens tid. Att ta tillvara frön och så dem nästa år ger tillfredställelse av att vara självförsörjande och av att följa med växternas hela livscykel. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Med muskelkraft i naturen

– Det mesta går att fixa om man som amputerad bara har en stark passion för det man vill göra. Det säger Kaisa Leka, som tillsammans med sin man Christoffer gjort långturer på cykel i över 20 länder – trots att Kaisas båda fötter är amputerade. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Påverka på riksnivå

I den här serien går vi igenom beslutsfattande på olika nivåer och hur olika samhällsaktörer påverkar beslutsfattandet. I tur står nu nationell lagstiftning och beslutsfattande på riksnivå. För inflytande i rikspolitiken är tidpunkten avgörande.Läs mera »
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 3/2021

Klimatkompensera eller inte?

Det blir allt vanligare att företag eller privatpersoner betalar för att någon annan ska minska sina utsläpp av koldioxid eller öka kolbindningen istället för att man åtgärdar sina egna utsläpp. Gröna energiprojekt eller beskogning är exempel på projekt som ofta understöds. Detta är i sig lovvärt, men systemet med frivilliga kompenseringar är inte problemfritt.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Vårdbiotoperna är artrika och vackra

Genom att restaurera vårdbiotoper slår man två flugor i en smäll: biodiversiteten i våra artrikaste naturmiljöer gynnas och vackra landskap skapas.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021

Även skogsfåglar utsatta för vindkraft

Inte bara måsar och rovfåglar, utan också en del skogslevande småfåglar visade sig vara sårbara för vindkraftverk enligt en ny omfattande studie.Läs mera »
Fabio Balotari-Chiebao, Finlands Natur nr 2/2021

Den eviga plasten

Kolumn med Marcus Rosenlund: "Den eviga plasten"Läs mera »
Marcus Rosenlund, Finlands Natur nr 2/2021

Påverka i landskapen

Vi bor alla i ett landskap och den vardagliga miljön runtomkring oss är långt förutbestämd av beslutsfattarna på landskapsnivå – ofta redan för åratal sedan. Hur mycket som egentligen styrs av kommunöverskridande landskap istället för en egens hemkommun kan vara överraskande. Läs mera »
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 2/2021

Placera grönt

Money makes the world go round. Det gäller också ekologiskt hållbar utveckling, även om alla kanske inte gärna förknippar pengar med gröna världen.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021