Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Vårdbiotoperna är artrika och vackra

Genom att restaurera vårdbiotoper slår man två flugor i en smäll: biodiversiteten i våra artrikaste naturmiljöer gynnas och vackra landskap skapas.

Vårdbiotoperna är mer eller mindre öppna områden som mänskan skapat genom traditionellt jordbruk och boskapsskötsel. Olika typer av ängar och betesmarker har blivit allt sällsyntare på grund av storskaliga förändringar inom jordbruket sedan 1950-talet.
Där ängar och hagar en gång hölls öppna genom slåtter och bete dominerar nu en tät gräsvegetation och höga bestånd av älggräs, hallon och andra buskar. I många fall har ängen förvandlats till ungskog. Borta är den rika flora som bokstavligen blomstrade på den lågt bevuxna ängen och i hagen.

Vårdbiotopernas areal är idag bara en bråkdel av vad den var i början av förra seklet. Men hela tiden pågår ansträngningar att restaurera och återskapa gamla vårdbiotoper på olika håll i Finland. Det här är både en kultur- och naturvårdsgärning.
Enligt den senaste bedömningen klassas alla typer av vårdbiotoper som hotade. De utgör den nästvanligaste livsmiljön för hotade växt- och djurarter i Finland. Av de hotade arterna förekommer omkring en fjärdedel i vårdbiotoper. Att restaurera och sköta vårdbiotoper är därför i högsta grad motiverat.
På de statsägda områdena har man kommit en bit på vägen. Forststyrelsen sköter sammanlagt kring 5 000 hektar vårdbiotoper på statsägda naturskyddsområden. En del av dessa finns i nationalparker. Dessutom bidrar Fortstyrelsen till skötseln på 7 000 hektar privatägda naturskyddsområden.
Inom restaureringsprogrammet Helmi restaurerades 420 hektar nya områden under 2020. Målsättningen är ambitiös: under den här regeringsperioden ska 15 000 hektar restaureras.
 

För att en restaurering ska lyckas bör det finns tecken på att området tidigare skötts med traditionella metoder. Det kan handla om rester av gamla gärdesgårdar eller uppgifter på gamla kartor om bete eller aktiv ängsskötsel. Minst lika värdefullt är om det finns kvar åtminstone enstaka exemplar av känsligare ängsväxter. Sådana är till exempel bockrot, kattfot, åkerbär, ögontröst, tjärblomster och backnejlika. Om man hittar en eller flera av de här indikatorarterna kan man anta att det finns en fröbank i jorden som kan få arterna att återkolonisera vårdbiotopen.
För att detta ska vara möjligt bör man röja bort högvuxna växtarter som beskuggar och förkväver de mer småvuxna och känsliga ängsväxterna. Högvuxna arter, såsom älggräs, duntrav, hallon och hundloka, är kvävegynnade och det är därför viktigt att föra bort de slagna växterna för att på sikt minska markens kvävehalt, vilket gynnar de mindre ängsväxterna.
På de flesta vårdbiotoper krävs fortsatt skötsel för att bibehålla en rik flora och insektsfauna.
Genom att låta kor, får och hästar gå på bete motverkar man effektivt igenväxningen. På många håll har Forststyrelsen avtal med lokala boskapsuppfödare som gratis får utnyttja betesmarker i nationalparker och andra naturskyddsområden.
 

I Finland har WWF i samarbete med Forststyrelsen en långt tradition av att ordna sommarläger där frivilliga iståndsätter gamla ängar och betesmarker. Även andra organisationer, bland dem flera av Natur och Miljös lokalföreningar, har arrangerat ängsröjningsläger.
Den som äger mark med igenväxande vårdbiotoper kan på eget initiativ iståndsätta dem. Om det sker i större skala och med avsikten att senare sköta marken så att en hög biologisk mångfald bevaras, kan man söka om finansiellt stöd från NTM-centralerna. Stöd för ”icke-produktiva investeringar” kan beviljas för att täcka röjningskostnader och inhägnad av vårdbiotoper och naturbetesmarker. Det här stödet uppgår för närvarande till maximalt 754–1 862 euro per hektar, beroende på de uppkomna kostnaderna och antal hektar restaurerad mark.
För den fortsatta ”skötseln av jordbruksnaturens mångfald och landskap” betalar NTM-centralerna ett understöd som uppgår till antingen 450 eller 600 euro per hektar, beroende på hur värdefullt området är. Skötselåtgärderna kan vara till exempel bete, slåtter, röjning av träd och buskar och bekämpning av främmande arter.
Sedan årsskiftet kan den som restaurerar och sköter vårdbiotoper också få stöd i form av tjänster eller material som restaureringsarbetet och skötseln kräver. Det är inte frågan om ett finansiellt stöd. Istället kan NTM-centralen arrangera röjning med hjälp av externa företagare eller skaffa stängsel till betesmarker.
 

Jan-Erik Karlsson, Nagubo och medlem i Natur och Miljös styrelse, har sedan länge ett stort antal kor och får på bete ute i Skärgårdshavets nationalpark. Han har satsat speciellt på uppfödning av highland-kor, som är både tåliga och goda landskapsvårdare. Det betesavtal han har med Forststyrelsen är enligt honom enkelt och rättvist.
– Det är en win-win-situation. Jag får gratis bete för mina djur och Forststyrelsens får vårdbiotoperna skötta, säger Karlsson.
Naturbetet ger Karlsson rätt till olika stöd från NTM-centralen i Egentliga Finland. Innan han tar ett nytt område i bruk börjar han med att göra en förhandsanmälan till NTM-centralen, vars sakkunniga kommer ut och granskar det aktuella områdets naturvärden. Om naturvärdena är tillräckliga gör Karlsson sedan en ansökan om stöd för restaurering och bete.
– Eftervården är mycket viktig. Det är ingen idé att lägga ned tid och pengar på röjningsarbeten om man sedan lämnar det hela utan skötsel. Man borde nog förbinda sig till att sköta området i minst tio år framöver.

Läs mer: Din änglamark – Introduktion till inventering och skötsel av biologisk mångfald i jordbruksmiljön. Natur och Miljö 2014.

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021
Kommentarer (0)
Skriv siffran 4 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Temperaturen stiger i Östersjön

Det blir allt tydligare att Östersjöns vatten sakta men säkert blir varmare. Marina värmeböljor förekommer under alla årstider. Havsforskarna satsar nu stort på att förstå hur klimatförändringen påverkar havets ekosystem.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Skördetid för frön

Hösten är mognadens och fröspridningens tid. Att ta tillvara frön och så dem nästa år ger tillfredställelse av att vara självförsörjande och av att följa med växternas hela livscykel. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Med muskelkraft i naturen

– Det mesta går att fixa om man som amputerad bara har en stark passion för det man vill göra. Det säger Kaisa Leka, som tillsammans med sin man Christoffer gjort långturer på cykel i över 20 länder – trots att Kaisas båda fötter är amputerade. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Påverka på riksnivå

I den här serien går vi igenom beslutsfattande på olika nivåer och hur olika samhällsaktörer påverkar beslutsfattandet. I tur står nu nationell lagstiftning och beslutsfattande på riksnivå. För inflytande i rikspolitiken är tidpunkten avgörande.Läs mera »
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 3/2021

Klimatkompensera eller inte?

Det blir allt vanligare att företag eller privatpersoner betalar för att någon annan ska minska sina utsläpp av koldioxid eller öka kolbindningen istället för att man åtgärdar sina egna utsläpp. Gröna energiprojekt eller beskogning är exempel på projekt som ofta understöds. Detta är i sig lovvärt, men systemet med frivilliga kompenseringar är inte problemfritt.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Vårdbiotoperna är artrika och vackra

Genom att restaurera vårdbiotoper slår man två flugor i en smäll: biodiversiteten i våra artrikaste naturmiljöer gynnas och vackra landskap skapas.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021

Även skogsfåglar utsatta för vindkraft

Inte bara måsar och rovfåglar, utan också en del skogslevande småfåglar visade sig vara sårbara för vindkraftverk enligt en ny omfattande studie.Läs mera »
Fabio Balotari-Chiebao, Finlands Natur nr 2/2021

Den eviga plasten

Kolumn med Marcus Rosenlund: "Den eviga plasten"Läs mera »
Marcus Rosenlund, Finlands Natur nr 2/2021

Påverka i landskapen

Vi bor alla i ett landskap och den vardagliga miljön runtomkring oss är långt förutbestämd av beslutsfattarna på landskapsnivå – ofta redan för åratal sedan. Hur mycket som egentligen styrs av kommunöverskridande landskap istället för en egens hemkommun kan vara överraskande. Läs mera »
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 2/2021

Placera grönt

Money makes the world go round. Det gäller också ekologiskt hållbar utveckling, även om alla kanske inte gärna förknippar pengar med gröna världen.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021