Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Skördetid för frön

Hösten är mognadens och fröspridningens tid. Att ta tillvara frön och så dem nästa år ger tillfredställelse av att vara självförsörjande och av att följa med växternas hela livscykel.

Det är speciellt värdefullt att samla in frön av gamla lantsorter som behöver odlas för att bevaras. Också ängsväxter med blommor som lockar pollinerar kan med fördel sås från egna frön, som det lönar sig att ta tillvara nu under hösten.
Frön utvecklas bara hos växter som blommar. Det innebär att om man vill ha frön av köksträdgårdens olika växter bör man låta en del exemplar växa till sig så mycket att de blommar. Det här kan kännas lite ovant, det är ju ganska få av oss som sett till exempel rädisorna eller spenaten blomma. För att få bra frön av tomat och gurka bör man låta dem bli övermogna.
Det lönar sig att välja stora och livskraftiga exemplar för fröproduktion eftersom dessa sannolikt har bättre genetiska egenskaper än småvuxna exemplar. Ett kapitel för sig är kommersiella växtsorter av typen F1-hybrider. De är korsningar av föräldraplantor som har olika goda egenskaper, vilka sedan går vidare till avkomman. Den här kombinationen är dock inte stabil i följande generation, vilket innebär att frön från F1-hybrider ofta ger svaga och missbildade växter. Av texten på kommersiella fröpåsar bör det tydligt framgå om det är frågan om F1-hybrider – undvik alltså att ta frön som F1-hybrider producerat.
 

Då man skördar frön kan man börja med att samla in blomställningar och fröhus och låta dem torka. Sedan gäller det att skilja agnarna från vetet, det vill säga rensa ut fröna från blomrester och fröhus. Det här inte alldeles lätt och här krävs lite olika teknik beroende på växten i fråga.
Annika Michelson, lektor i landsbygdsnäringar vid
Tavastlands yrkeshögskola, har ett brinnande intresse för att bevara gamla lantsorter. Hon har stor erfarenhet av att ta tillvara och så deras frö. Michelson ger här några tips om hur man får man fröna ur olika växter.
Vallmons fröhus måste krossas för att få fram fröna, varefter man sållar bort allt övrigt material. Aklejans frön lossnar lätt då man skakar frökapslarna. Dillens frön kan man dra av från blomställningarna med handen.
Lökens frökapslar kan man först gnida sönder mellan händerna och sedan placera allt material i en skål med vatten. Då sjunker fröna till bottnen, medan tomma frökapslar och andra rester flyter på ytan. Fröna får inte ligga för länge i vatten. Metoden lämpar sig också för gräslök och akleja.
Tomater, jordgubbar och smultron kan man lägga i lite vatten några dagar så att en fermentering kommer igång. Då lossnar fröna lättare och kan sköljas rena. Den här tekniken lämpar sig också för andra frukter och bär med frön gömda inne i fruktkött.
Ibland kan det löna sig att placera fröhusen i ett dynvar som man sedan knådar eller stampar på för att få loss fröna. En mindre våldsam metod är att skaka fröhusen i en långpanna eller motsvarande, eller att hälla dem från en burk till en annan utomhus så att vinden för bort fröhusresterna.

Fröna samlas ihop och placeras i små papperskuvert, som märks tydligt med sort och tidpunkt. Det är viktigt att förvara fröpåsarna så torrt och svalt som möjligt. Ett knep är att placera avfuktarpåsar av den typ som ofta finns i elektronikförpackningar invid fröna.

Blommande rädisor har kanske inte så många trädgårds-odlare upplevt. Men vill man ha frön får man låta en del av sina grödor växa till sig tills de blommar. Foto Magnus Östman

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021
Kommentarer (0)
Skriv siffran 4 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Temperaturen stiger i Östersjön

Det blir allt tydligare att Östersjöns vatten sakta men säkert blir varmare. Marina värmeböljor förekommer under alla årstider. Havsforskarna satsar nu stort på att förstå hur klimatförändringen påverkar havets ekosystem.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Skördetid för frön

Hösten är mognadens och fröspridningens tid. Att ta tillvara frön och så dem nästa år ger tillfredställelse av att vara självförsörjande och av att följa med växternas hela livscykel. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Med muskelkraft i naturen

– Det mesta går att fixa om man som amputerad bara har en stark passion för det man vill göra. Det säger Kaisa Leka, som tillsammans med sin man Christoffer gjort långturer på cykel i över 20 länder – trots att Kaisas båda fötter är amputerade. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Påverka på riksnivå

I den här serien går vi igenom beslutsfattande på olika nivåer och hur olika samhällsaktörer påverkar beslutsfattandet. I tur står nu nationell lagstiftning och beslutsfattande på riksnivå. För inflytande i rikspolitiken är tidpunkten avgörande.Läs mera »
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 3/2021

Klimatkompensera eller inte?

Det blir allt vanligare att företag eller privatpersoner betalar för att någon annan ska minska sina utsläpp av koldioxid eller öka kolbindningen istället för att man åtgärdar sina egna utsläpp. Gröna energiprojekt eller beskogning är exempel på projekt som ofta understöds. Detta är i sig lovvärt, men systemet med frivilliga kompenseringar är inte problemfritt.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Vårdbiotoperna är artrika och vackra

Genom att restaurera vårdbiotoper slår man två flugor i en smäll: biodiversiteten i våra artrikaste naturmiljöer gynnas och vackra landskap skapas.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021

Även skogsfåglar utsatta för vindkraft

Inte bara måsar och rovfåglar, utan också en del skogslevande småfåglar visade sig vara sårbara för vindkraftverk enligt en ny omfattande studie.Läs mera »
Fabio Balotari-Chiebao, Finlands Natur nr 2/2021

Den eviga plasten

Kolumn med Marcus Rosenlund: "Den eviga plasten"Läs mera »
Marcus Rosenlund, Finlands Natur nr 2/2021

Påverka i landskapen

Vi bor alla i ett landskap och den vardagliga miljön runtomkring oss är långt förutbestämd av beslutsfattarna på landskapsnivå – ofta redan för åratal sedan. Hur mycket som egentligen styrs av kommunöverskridande landskap istället för en egens hemkommun kan vara överraskande. Läs mera »
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 2/2021

Placera grönt

Money makes the world go round. Det gäller också ekologiskt hållbar utveckling, även om alla kanske inte gärna förknippar pengar med gröna världen.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021