Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Med muskelkraft i naturen

– Det mesta går att fixa om man som amputerad bara har en stark passion för det man vill göra. Det säger Kaisa Leka, som tillsammans med sin man Christoffer gjort långturer på cykel i över 20 länder – trots att Kaisas båda fötter är amputerade.

– Att cykla är ett fint sätt att komma nära naturen. Jag njuter av att känna solen, vinden och regnet, säger Kaisa Leka.
Med hjälp av moderna proteser är cyklingens mjuka och upprepade benrörelser inget problem. Att som paret Leka ta sig fram 500 kilometer på en vecka med enbart muskelkraft beskriver Kaisa som djupt tillfredsställande.
Kaisas och Christoffers passion för att färdas med muskelkraft i naturen omfattar också kajakpaddling. Kaisa klarar numera lätt av att sätta sig i kajaken också vid steniga och ojämna stränder.
– Det är en befriande känsla. På vattnet är alla lika små inför havet, som jag känner stor respekt för. Havet är starkare än oss alla, hur mycket vi än tror att vi kan kontrollera naturens krafter, konstaterar Kaisa.
 

Kaisa och Christoffer har cyklat i alla nordiska länder och i exotiska länder som Costa Rica och Japan. På tre månader tog de sig genom Nordamerika från östkust till västkust. En annan gång cyklade de söderut från Alaska längs västkusten. Strapatser har inte saknats, men cykelturerna har gett dem oförglömliga upplevelser som den som snabbt färdas mellan turistsevärdheter med bil eller flyg går miste om.
Sommaren 2018 paddlade paret Leka tillsammans med två vänner från Vita Havet längs olika vattendrag i Fjärrkarelen ned till St Petersburg. Då coronan slog till blev långturer i utlandet svårare att genomföra. Då upptäckte Kaisa och Christoffer som så många andra finländare hur fina utfärdsmål vi har i hemlandet. Men också nu nöjde de sig inte med någon kortare tur i hemmavattnen, utan det blev en paddlingstur runt Åland med en avstickare till fyrön Märket, så långt ut man kan komma i Ålands hav.
– Många tror att man måste vara en vältränad atlet för att klara av långturer av den här typen. Men vi är inga övermänskor, säger Christoffer bestämt.
Han berättar att så gott som alla andra långväga cyklister de mött under sina turer inte är några utpräglade idrottare.
– De allra flesta mänskor skulle kunna ge sig ut på långtur med cykel. Det gäller bara att ta det lugnt och cykla så långa etapper som man lätt orkar med.
 

Christoffer jobbar som lärare i grafisk formgivning vid yrkeshögskolan i Lahtis. Kaisa arbetar som lärare i samma ämne på deltid, men hon är framförallt känd som prisbelönt serietecknare. Hennes serier har publicerats i ett antal böcker och i vissa tidskrifter.
Flera av parets långresor har resulterat i resereportage i bokform, där Kaisas tecknade serier varit den huvudsakligen uttrycks-formen. En sådan bok är Russian Diaries, som handlar om deras paddling genom Fjärrkarelen.
– I böckerna vill vi förmedla känslor och tankar vi haft under resorna, berättar Kaisa.
En annan tanke bakom utgivningen av reseskildringarna i bokform är att väcka läs-arna till insikt om hur givande cykling och paddling i naturen kan vara. Christoffer, som är med och planerar och formger böckerna, säger att responsen från läsarna visar att budskapet gått fram.
– Boken om vår cykelfärd i Frankrike väckte till exempel läsares intresse att själva ge sig in på något liknande.
Både Kaisa och Christoffer är vegetarianer av djurrätts- och miljöorsaker, vilket de också medvetet lyfter fram i sina böcker.
– Då vi började göra långturer kring år 2007 måste vi transportera nästan all vegetarisk mat med oss. Numera går det att köpa den längs vägen i mycket högre grad än tidigare, berättar Kaisa.
Paret Lekas böcker ges ut på engelska med avsikten att kunna ge dem så bred internat-ionell spridning som möjligt. Detta har också lyckats; genom att marknadsföra böckerna på seriemässor och liknande evenemang har de fått läsare världen över.
– Vi brukar också skicka böcker åt mänskor som hjälpt oss under resorna. Boken fungerar då både som ett visitkort och ett tack för hjälpen, säger Christoffer.
 

Kaisa har ett förflutet som lokalpolitiker i Borgå, där hon bott tillsammans med Christoffer sedan 1997. Hon representerade de gröna i stadsfullmäktige i två perioder och satt en tid i stadsstyrelsen och i flera nämnder, bland dem stadens byggnads- och miljö-nämnd. Hon drog sig ur politiken för att helhjärtat kunna koncentrera sig på serietecknandet och genom det lyfta fram gröna världen. En annan orsak var att hennes period i fullmäktige sammanföll med den globala finanskrisen efter 2008 då stadens ekonomi blev så dålig att staden måste skära ned på den offentliga servicen.
– Det var inte vad jag tänkte mig då jag gick med i politiken, konstaterar hon.
Kaisa insåg hur beroende också en stads ekonomi är av en global ständig tillväxt, något som enligt henne och många andra är en omöjlighet med tanke på miljön. Christoffer påpekar i alla fall att den rådande pandemin i viss mån ändrat den allmänna uppfattningen gällande ständig tillväxt. Rädslan för att ta lån för att trygga välfärden och miljöns tillstånd har också minskat.
 

Kaisa och Christoffer tror att det finns en stor potential att få finländarna att cykla betydligt mer och därigenom minska trafikens klimatpåverkan.
Som lokalpolitiker var det naturligt för Kaisa att lyfta fram behovet av fungerande trafikleder för cyklister. Hon och Christoffer gör ofta kortare och längre cykelturer i Borgå med omnejd. Hon är missnöjd med att de existerande cykelvägarna är dåligt utmärkta och ofta tar abrupt slut. Ofta är man tvungen att korsa en gata eller väg ett antal gånger eftersom cykelvägen går turvis på olika
sidor av huvudtrafikleden.
Att cyklister måste samsas på samma lättrafikled med fotgängare är inte alltid en så lyckad lösning. Både Kaisa och Christoffer säger att de ofta känner större rädsla att kollidera med en hund eller ett barn på lättrafikleden än de känner ute i körfältet bland alla bilar. Idealet vore att ha särskilda cykelleder enbart för cyklister vid sidan av bilarnas körfält enligt den modell som länge tillämpats i Köpenhamn.
– Där är cyklisterna jämställda med bilisterna och cykling betraktas inte som något som främst barn håller på med, vilket ibland är fallet hos oss, säger Kaisa.
Christoffer betonar ändå att det är en tydlig trend att cykling blir populärare. Man ser allt fler dyra cyklar på cykelvägarna, vilket visar att många satsar seriöst på både motions-cykling och cykling till arbetsplatsen.
– Allt fler bilister är numera också cyklister, vilket borde öka förståelsen mellan de här grupperna, påpekar Kaisa.
Elcyklarna som är starkt på kommande bidrar också till att öka cyklingens popularitet. Om man får litet draghjälp i uppförsbackarna blir tröskeln lägre att ta cykeln istället för bilen.
Christoffer noterar med tillfredsställelse att cykelvägarna byggs ut, åtminstone i större tätorter.
– Snart kommer det förhoppningsvis att vara möjligt att cykla längs cykelvägar från Borgå till Helsingfors, säger han.
En annan trend är att gamla järnvägar som inte längre är i bruk byggs om till cykelvägar. I Helsingfors centrum är lättrafikleden ”Banan” ett exempel på det. Christoffer berättar att i USA har nedlagda industrijärnvägar gjorts om till utmärkta naturnära cykelleder.
 

Kaisa och Christoffer vill inte låta sig nedslås av alla negativa miljönyheter som medierna öser ut. De noterar också att det finns tecken på att miljön mår bättre. Ett exempel är det ovanligt klara vattnet de upplevde under sin paddling runt Åland i somras.
– Genom att cykla och paddla får man upp ögonen för allt det fina och skyddsvärda som fortfarande finns kvar i vår natur, säger Christoffer.
Kaisa och Christoffer utstrålar tydligt en tro på framtiden. De håller hela tiden på och planerar nya resor. Då Finlands Natur besöker dem i deras mysiga trähuslägenhet i Borgå har de långt framskridna planer på en paddeltur ut till Digskär, det allra yttersta skäret i östra Finska viken. Planer på exotiska resor utomlands finns också. Den stora drömmen är att en gång få paddla nedför Volga, Europas längsta flod.
 

Glada miner trots ruggigt väder under paddlingen i Fjärrkarelen sommaren 2018.

Kaisa Leka

- hemma i Hollola nära Lahtis
- sedan 1997 bosatt i Borgå
- medianom, studier i grafisk formgivning och serieteckning
- lärare på deltid i grafisk formgivning vid Lahtis yrkeshögskola
- gett ut ett tiotal serieböcker, flera tillsammans med Christoffer
- flera gånger prisbelönt som serietecknare: Puu-Päähattupriset, Serie-Finlandiapriset, Årets vackraste bok m.fl.

Christoffer Leka

- hemma i Helsingfors, men sedan länge bosatt i Borgå
- vistats sedan barn på familjens sommarställe i Borgå skärgård
- magister i konst vid Aaltouniversitetet
- lärare i grafisk formgivning vid Lahtis yrkeshögskola
- tidigare lärare vid Borgå hantverks- och konstindustriskola
- producerat och gett ut ett flertal böcker tillsammans med Kaisa

 

 

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021
Kommentarer (0)
Skriv siffran 2 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Temperaturen stiger i Östersjön

Det blir allt tydligare att Östersjöns vatten sakta men säkert blir varmare. Marina värmeböljor förekommer under alla årstider. Havsforskarna satsar nu stort på att förstå hur klimatförändringen påverkar havets ekosystem.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Skördetid för frön

Hösten är mognadens och fröspridningens tid. Att ta tillvara frön och så dem nästa år ger tillfredställelse av att vara självförsörjande och av att följa med växternas hela livscykel. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Med muskelkraft i naturen

– Det mesta går att fixa om man som amputerad bara har en stark passion för det man vill göra. Det säger Kaisa Leka, som tillsammans med sin man Christoffer gjort långturer på cykel i över 20 länder – trots att Kaisas båda fötter är amputerade. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Påverka på riksnivå

I den här serien går vi igenom beslutsfattande på olika nivåer och hur olika samhällsaktörer påverkar beslutsfattandet. I tur står nu nationell lagstiftning och beslutsfattande på riksnivå. För inflytande i rikspolitiken är tidpunkten avgörande.Läs mera »
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 3/2021

Klimatkompensera eller inte?

Det blir allt vanligare att företag eller privatpersoner betalar för att någon annan ska minska sina utsläpp av koldioxid eller öka kolbindningen istället för att man åtgärdar sina egna utsläpp. Gröna energiprojekt eller beskogning är exempel på projekt som ofta understöds. Detta är i sig lovvärt, men systemet med frivilliga kompenseringar är inte problemfritt.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Vårdbiotoperna är artrika och vackra

Genom att restaurera vårdbiotoper slår man två flugor i en smäll: biodiversiteten i våra artrikaste naturmiljöer gynnas och vackra landskap skapas.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021

Även skogsfåglar utsatta för vindkraft

Inte bara måsar och rovfåglar, utan också en del skogslevande småfåglar visade sig vara sårbara för vindkraftverk enligt en ny omfattande studie.Läs mera »
Fabio Balotari-Chiebao, Finlands Natur nr 2/2021

Den eviga plasten

Kolumn med Marcus Rosenlund: "Den eviga plasten"Läs mera »
Marcus Rosenlund, Finlands Natur nr 2/2021

Påverka i landskapen

Vi bor alla i ett landskap och den vardagliga miljön runtomkring oss är långt förutbestämd av beslutsfattarna på landskapsnivå – ofta redan för åratal sedan. Hur mycket som egentligen styrs av kommunöverskridande landskap istället för en egens hemkommun kan vara överraskande. Läs mera »
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 2/2021

Placera grönt

Money makes the world go round. Det gäller också ekologiskt hållbar utveckling, även om alla kanske inte gärna förknippar pengar med gröna världen.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021