Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Finlands rödlista under lupp

Finland gav som avslutning på biodiversitetsåret 2010 ut en uppdaterad version av den nationella rödlistan. Rödlistan bekräftade att vi trots goda föresatser inte lyckats stoppa minskningen av biodiversiteten.

Internationella naturvårdsunionen IUCN upprätthåller ett register, den Röda listan, över hotade arter världen över. Enskilda länder upprätthåller egna register över de inhemska arternas hotstatus.
Finland har gjort ett digert jobb med den nya rödlistan. 15 arbetsgrupper med sammanlagt 160 experter lyckades evaluera hotstatusen för 21 938 arter. Detta utgör knappa hälften av det totala artantalet, ungefär 45 000 arter. Av de evaluerade arterna bedömdes 2 247 (10,5 procent) som hotade. Den röda listan upptar också arter som försvunnit (RE), är nära hotade (NT) eller som man inte vet tillräckligt mycket om för att kunna avgöra hotstatusen (DD). Dessa arter inräknat upptar Finlands röda lista  4 960 arter (23,2 procent).

Finland i världen
I ett världsvitt perspektiv är Finland bara en mindre eller större del av arternas utbredningsområde. En art som är hotad i Finland är inte nödvändigtvis upptagen på den globala röda listan. Många sydligare arter har sina nordligaste förekomster i Finland. Den lilla skalbaggen Xylophilus corticalis, som inte fått något allmänt namn förekommer i Finland bara på ett avgränsat område söder om Jyväskylä och klassas hos oss som starkt hotad (EN). Den är dock allmän i Norge och Centraleuropa och klassas av IUCN som livskraftig (LC).
Några enstaka arter har snäppet lägre hotstatus i Finland än globalt. En enda art som hos oss klassas som livskraftig är upptagen på den globala rödlistan. Det är storspoven, som globalt är nära hotad (NT).

Många hotade arter i skogar och kulturlandskap
Största delen av de hotade arterna lever i skogar (36,2 procent) och i kulturlandskap (22,3 procent). Fortfarande ökar arternas hotstatus i dessa miljöer, men farten har minskat något. 108 skogslevande arter är mer hotade än för tio år sedan, medan 81 arter klarar sig bättre nu. Nästan hälften av alla hotade skogsarter lever i lundskogar, och en dryg tredjedel i gammelskogar. Den största enskilda hotorsaken är minskningen av död ved. I södra Finland har andelen död ved faktiskt ökat marginellt men är fortfarande alltför liten för att trygga fortlevnaden hos alla arter som är beroende av ved i olika stadier av förmultning. Det nya hyggesförfarandet där även stubbar och ris tillvaratas som biobränsle minskar mängden död ved ytterligare.
Kulturlanskapens invånare, framför allt kärlväxter och fjärilar, hotas främst av att öppna områden växer igen. Förändringar i djurhushållningen har lett till att mängden tillgänglig dynga minskat drastiskt, vilket drabbar främst skalbaggar. De arter som uppvisar positiva trender är övervägande sydliga skalbaggar och fjärilar som gynnats av de många varma somrarna under 2000-talet.

Stränder och kalfjäll speciellt utsatta
Där skogens och kulturlandskapets arter klarar sig bara lite sämre än för tio år sedan går det riktigt illa för arter som främst lever på våtmark, klippor, stränder och kalfjäll. Våtmarksarterna hotas främst av utdikning och torvtäkt. Lavar och mossor blir under gruvor och stenbrott. Strandarterna lider då stränderna växer igen.

Samma på engelska – var blev svenskan?
På miljöcentralens webbsidor,www.miljo.fi, finns rikligt med information om rödlistan. Den intresserade kan ladda ner hela den röda boken på 683 sidor, som är skriven parallellt på finska och engelska. På svenska finns en enda ynklig sida med sammandrag. Glädjande är i alla fall att artlistorna genomgående utöver det veteskapliga namnet också har både finska och svenska namn, i de fall sådana existerar.

Vinnare och förlorare i Finlands natur

Hotstatusen har på tio år ökat för 356 arter och minskat för 186.
Vem har klarat sig bra och för vem har det gått sämre? Här följer några exempel.

Arter som det gått bättre för:

Många skalbaggar har gynnats av att man lämnat kvar träd, framför allt aspar, på hyggen. Den svarta smalpraktbaggen (Agrilus ater) har gått från akut hotad (CR) till ”bara” sårbar (VU), medan den gråbandade barkbocken (Xylotrechus rusticus) och den svartfläckiga aspvedbocken (Saperda perforata) som tidigare var nära hotade (NT) nu anses vara livskraftiga (LC).

Gråsälen (Halichoerus grypus) är numera livskraftig (LC) istället för nära hotad (NT) Stammen uppgår till 3 000 exemplar och honornas förökningsförmåga är normal.

Olivskinn (Amaurodon mustialaënsis) är en ticka som klassificerats som nationellt utdöd (RE). Vid noggranna ekologiska inventeringar kunde man konstatera att den kan vara mycket liten, växa under stubbar och i själva verket är livskraftig (LC).

År 1990 häckade 30–50 par vitryggiga hackspettar (Dendrocopos leucotos) i Finland och fågeln klassades som akut hotad (CR). Ifjol var antalet par 120–180. Det intensiva skyddsarbetet har lett till att fågelns hotstatus kunde sänkas till starkt hotad (EN).

Arter som det gått sämre för:

Brushanen (Philomachus pugnax) är en av de arter vars hotutveckling fått mest uppmärksamhet. En av våra före detta allmännaste myrfåglar klättrade inte sakta upp på rödlistan utan landade direkt från livskraftig (LC) på starkt hotad (EN). Nedgången är en följd av utdikning av myrar här i Finland, men beror också på miljöförändringar på övervintringsloklerna i Afrika och på att fågeln jagas utomlands. I världen klassas brushanen ännu som livskraftig.

Saimenvikaren (Pusa hispida saimensis) är Finlands enda endemiska art, eller egentligen underart. Fram till år 2005 ökade stammen sakta, men efter det har det gått neråt. De milda vintrarna ökade ungdödligheten från 8 till 30 procent. Då årskullarna varit små kommer förökningstakten att vara låg under kommande år. Många saimenvikare drunknar fortsättningsvis i fisknät. Saimenvikaren som tidigare varit starkt hotad (EN) klassas nu som akut hotad (CR).

Växter som är anpassade till ett liv på kalfjällen har ofta väldigt små växtområden, vilket gör dem känsliga för slumpmässiga variationer. Då klimatet blir varmare har fjällväxterna ingenstans att ta vägen. 12 fjällväxter är mer hotade nu än för tio år sedan, bland dem isranunkeln (Ranunculus glacialis) som gått från livskraftig (LC) till nära hotad (NT),  fjällklockan (Arnica angustifolia) som varit nära hotad (NT) och nu är sårbar (VU), och Skandinaviens minsta orkidéart dvärgyxne (Chamorchis alpina) som gått från nära hotad (EN) till starkt hotad (CR).

Den större vattenödlan (Triturus cristatus) förökar sig i små fisklösa dammar. Om dammen torkar ut dör ungarna. Då klimatet blir varmare torkar dammarna ut snabbare. Hyggen gör också att mikroklimatet blir varmare och dammarna torkar ut. Vattenödlan gick från sårbar (VU) till starkt hotad (EN).

Camilla Ekblad. Finlands Natur 1/2011.
Kommentarer (0)
Skriv siffran 4 med bokstäver:

Resultat för biologisk mångfald:

Bäckarna behöver dig

Att avlägsna grenar och andra hinder, att gräva fram gammalt lekgrus eller lägga till nytt – med enkla åtgärder har fiske- och naturvårdsintresserade fått öringar att igen fortplanta sig i bäckar där de varit helt eller nästan försvunna.

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.

Landhöjningsskärgård, skogar och myrar

Vår nya artikelserie om Svenskfinlands naturpärlor inleds i mellersta Österbotten. Tuija Warén, specialplanerare vid Forststyrelsens naturtjänster i Vasa, rekommenderar spännande utfärdsmål.

Kompostera mera

Matsvinnet i hushållen är ett allt mer uppmärksammat problem. Det kan motverkas genom gammal hederlig kompostering, som i slutändan ger prima mylla. En rätt skött kompost hålls igång hela vintern av egen kraft och om den ändå fryser går att få igång den igen på våren

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.

Under Antarktis is

Antarktis är inte bara höga isberg, pingviner och sälar på iskanten. På havsbottnen under isen finns en enorm biologisk mångfald i form av marina djur anpassade till den iskalla miljön. Men även här börjar klimatförändringen göra sig påmind.

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan?

Små kraftverk – stor skada för fisken

Små vattenkraftverk har marginell betydelse för landets energiförsörjning, men deras inverkan på vattendragens funktion som vandringsleder för fiskar är desto större. Miljöorganisationer föreslår nu en lagändring som skulle göra det möjligt att förpliktiga kraftverksbolagen till att bygga fisktrappor där detta är motiverat.

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.

Sista chansen för Svartåns musslor

I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla ännu segt kvar, men ingen föryngring har skett på många år. Nu ska musslorna få hjälp med att föröka sig.

Bakom galler

Runda små äppel eller ärter, kottar eller konstiga färgfläckar på bladen. De kallas galler och förorsakas av diverse insekter och andra småkryp som mat åt organismernas larvstadier.

Med vargen som granne

Det går att leva med vargen som granne. Men det innebär utmaningar för jägare med hund och för boskapsuppfödare. Det visar erfarenheter nu även i norra Tenala.

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”

Kalk skapar mångfald

”Vårt land är fattigt, skall så bli, För den, som kalk begär”

Myror ger mersmak

De håller sig med husdjur, sköter om sin drottning i vått och torrt, försvarar stacken mot inkräktare och använder mediciner mot sjukdomar. Myrorna är mycket mer än besvärliga småkryp som planlöst springer omkring på köksbordet.

Se och hör fåglarna bättre från tornen

Var du än bor i Svenskfinland är det aldrig speciellt långt till närmaste fågeltorn.

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.

Kina växer

Kina står inför många utmaningar för att kunna försörja den växande befolkningen. Det råder brist på odlingsmark, vattnet är förorenat och den biologiska mångfalden minskar.

Finlands myrskydd kompletteras

Finland är världens myrrikaste land, men skyddet av myrnaturen är bristfällig. Nu bereds ett kompletterande skyddsprogram med avsikt att förbättra myrskyddet speciellt i södra Finland.

Låt alla blommor blomma

– Betesmarken vid ån skulle vi sköta oberoende om vi fick miljöstöd eller inte, säger Maria Dentala.

Här går pungdjuren säkra

Att flytta friska djurpopulationer ut till fredade, isolerade öar är en lösning Australien gått in för när den ursprungliga faunan trängs tillbaka av introducerade rovdjur och sjukdomar.

Finlands rödlista under lupp

Finland gav som avslutning på biodiversitetsåret 2010 ut en uppdaterad version av den nationella rödlistan. Rödlistan bekräftade att vi trots goda föresatser inte lyckats stoppa minskningen av biodiversiteten.