Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Låt alla blommor blomma

– Betesmarken vid ån skulle vi sköta oberoende om vi fick miljöstöd eller inte, säger Maria Dentala.

Av de rödlistade arterna i Finland...

...hör 1 077 (21,7 procent) hemma i olika kulturpåverkade miljöer, såsom ängar, hagar, dikesrenar och odlad mark. Av dagfjärilarna lever 70 procent i jordbruksmiljöer och 40 procent är beroende av dessa.

År 2011...

...var 1 830 avtal för skötsel av vårdbiotoper i kraft på en sammanlagd areal av 21 403 hektar. Motsvarande siffror för främjande av naturens och landskapets mångfald var 1 872 avtal och 8 528 hektar. Trenden har varit sjunkande de senaste åren.
 

Maria Henttala är en av de jordbrukare som förtjänstfullt värnar om naturens mångfald i ett åkerlandskap där blomrika hagar och ängar blivit en sällsynthet. Hon brukar tillsammans med sin man Eero, Henttala gårds åkrar, knappa tio kilometer norr om Borgå.
Vi sitter på stranden av Borgå å, mitt i ett landskap som klassas som nationellt värdefullt. På den gröna sluttningen upp mot åkrarna breder Henttalas betesmarker ut sig. Sluttningen lyser gul av maskros och de fyra ponnier som ivrigt betar på sluttningen har ett styvt jobb med att minska på överflödet av gräs, maskros och annan markvegetation. Men senare på sommaren ska ponnierna få sällskap av gårdens finnhästavelsston med sina föl samt präktiga kor och kalvar av Limousine-ras. Då blir betets inverkan på hagens vegetation avsevärd, vilket gynnar känsliga arter bland växter och insekter.
Speciellt den övre, torrare delen av sluttningen närmast gårdens karaktärsbyggnad är botaniskt värdefull. Här är jorden mager och lågt bevuxen, och konkurrenssvaga ängsväxter såsom kattfot blommar fläckvis. I juni lyser tjärblomstrets röda blommor upp den steniga sluttningen ovanför Henttalaforsen.

På betesmarken vid Henttala finns den äldsta kända stenåldersbosättningen i Borgåtrakten. Själva gården har anor från 1500-talet och hagen vid åstranden har varit betesmark så länge man kan minnas.
– Djuren håller landskapet öppet. Vi har inte behövt röja här, säger Maria.
Henttala gård åtnjuter miljöspecialstöd. En av målsättningarna med stödet är att gynna åtgärder som ökar odlingslandskapets biologiska mångfald. Stödet uppgår till maximalt 450 euro per hektar. I ansökan till den regionala NTM-centralen ska jordbrukaren komma med en skötselplan och kostnadsuppskattning för de åtgärder (bete, slåtter, röjning etc.) som planeras för de aktuella områdena.
– Ansökan är inte speciellt invecklad att göra. Jag tror att många fler jordbrukare kunde ansöka om specialstöd för vård av kulturbiotoper, säger Maria.

Det har gått att få miljöspecialstöd även för skötsel av skogskanter och åkerholmar, både med syfte att vårda landskapet och att gynna den naturliga mångfalden i biologiskt viktiga kantzoner. Henttala har även sådana skötselobjekt på sina ägor.
Vi besöker en skogsholme med det beskrivande namnet Kielomäki (”Liljekonvaljsbacken”). I slutet av maj är marken på stora ytor fullkomligt täckt av lilje­konvaljernas mörkgröna blad. Doften från de nyutslagna blommorna är närmast gudomlig. Här blommar också midsommarblomstret ymnigt.
– Här har vi röjt lövsly och granar med 3–4 års intervaller. Liljekonvaljerna trivs betydligt bättre då mera ljus når marken, berättar Maria.
Kielomäki är ett gammalt skogsbete och fortsatt bete skulle ytterligare gynna artmångfalden. Men enligt Maria är det problematiskt att ha djur på åkerholmar långt från hemgården.
– Betet tar snabbt slut och om det inte finns vall utan bara spannmål på de omgivande åkrarna får djuren problem med tillgången på mat. Det är också svårt att ordna med tillräcklig tillgång på vatten.
En utredning från Finlands miljöcentral 2012 visar att naturvärdena på de flesta åkerholmar och åkerkanter som hört till miljöstödsprogrammet överlag inte ökat. Orsakerna kan vara brister i skötseln – vilket synts som fortsatt igenväxning – men också illa valda skötselobjekt.

Enligt samma utredning har skötseln av naturvårdsåkrar bidragit till att öka den biologiska mångfalden på landsbygden. Till naturvårdsåkrarna hör bland annat ängsåkrar, vallåkrar, som kan vara ängsliknande, och viltåkrar.
Viltåkrarna har blivit populära skötselobjekt. Det intygar även Arttu Vuorio, eldsjälen bakom skötseln av några viltåkrar, som jägare tillsammans med markägare upprätthåller i Kerko by, nära Henttalas åkrar.
Åkrarna sköts genom att bevara en mångårig grästräda och genom att så grödor som gynnar viltet. På ett av Arttus skötselobjekt lockar ärter och vete senare på sommaren orrar, duvor, älgar, vitsvanshjortar och råddjur. På en annan viltåker dominerar gräs och blommande örter.
– Om vi inte tagit hand om den här åkern hade den sannolikt fått bli skog igen berättar Arttu.
I så fall hade vi inte fått höra den kornknarr som nu ivrigt ropar från åkerkanten. Arten har under de senaste åren ökat – sannolikt en följd av att naturvårds- och trädesåkrarnas arealer vuxit.

Magnus Östman. Finlands Natur 2/2013.
Kommentarer (0)
Skriv siffran 3 med bokstäver:

Resultat för biologisk mångfald:

Bäckarna behöver dig

Att avlägsna grenar och andra hinder, att gräva fram gammalt lekgrus eller lägga till nytt – med enkla åtgärder har fiske- och naturvårdsintresserade fått öringar att igen fortplanta sig i bäckar där de varit helt eller nästan försvunna.

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.

Landhöjningsskärgård, skogar och myrar

Vår nya artikelserie om Svenskfinlands naturpärlor inleds i mellersta Österbotten. Tuija Warén, specialplanerare vid Forststyrelsens naturtjänster i Vasa, rekommenderar spännande utfärdsmål.

Kompostera mera

Matsvinnet i hushållen är ett allt mer uppmärksammat problem. Det kan motverkas genom gammal hederlig kompostering, som i slutändan ger prima mylla. En rätt skött kompost hålls igång hela vintern av egen kraft och om den ändå fryser går att få igång den igen på våren

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.

Under Antarktis is

Antarktis är inte bara höga isberg, pingviner och sälar på iskanten. På havsbottnen under isen finns en enorm biologisk mångfald i form av marina djur anpassade till den iskalla miljön. Men även här börjar klimatförändringen göra sig påmind.

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan?

Små kraftverk – stor skada för fisken

Små vattenkraftverk har marginell betydelse för landets energiförsörjning, men deras inverkan på vattendragens funktion som vandringsleder för fiskar är desto större. Miljöorganisationer föreslår nu en lagändring som skulle göra det möjligt att förpliktiga kraftverksbolagen till att bygga fisktrappor där detta är motiverat.

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.

Sista chansen för Svartåns musslor

I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla ännu segt kvar, men ingen föryngring har skett på många år. Nu ska musslorna få hjälp med att föröka sig.

Bakom galler

Runda små äppel eller ärter, kottar eller konstiga färgfläckar på bladen. De kallas galler och förorsakas av diverse insekter och andra småkryp som mat åt organismernas larvstadier.

Med vargen som granne

Det går att leva med vargen som granne. Men det innebär utmaningar för jägare med hund och för boskapsuppfödare. Det visar erfarenheter nu även i norra Tenala.

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”

Kalk skapar mångfald

”Vårt land är fattigt, skall så bli, För den, som kalk begär”

Myror ger mersmak

De håller sig med husdjur, sköter om sin drottning i vått och torrt, försvarar stacken mot inkräktare och använder mediciner mot sjukdomar. Myrorna är mycket mer än besvärliga småkryp som planlöst springer omkring på köksbordet.

Se och hör fåglarna bättre från tornen

Var du än bor i Svenskfinland är det aldrig speciellt långt till närmaste fågeltorn.

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.

Kina växer

Kina står inför många utmaningar för att kunna försörja den växande befolkningen. Det råder brist på odlingsmark, vattnet är förorenat och den biologiska mångfalden minskar.

Finlands myrskydd kompletteras

Finland är världens myrrikaste land, men skyddet av myrnaturen är bristfällig. Nu bereds ett kompletterande skyddsprogram med avsikt att förbättra myrskyddet speciellt i södra Finland.

Låt alla blommor blomma

– Betesmarken vid ån skulle vi sköta oberoende om vi fick miljöstöd eller inte, säger Maria Dentala.

Här går pungdjuren säkra

Att flytta friska djurpopulationer ut till fredade, isolerade öar är en lösning Australien gått in för när den ursprungliga faunan trängs tillbaka av introducerade rovdjur och sjukdomar.

Finlands rödlista under lupp

Finland gav som avslutning på biodiversitetsåret 2010 ut en uppdaterad version av den nationella rödlistan. Rödlistan bekräftade att vi trots goda föresatser inte lyckats stoppa minskningen av biodiversiteten.