Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Finlands myrskydd kompletteras

Finland är världens myrrikaste land, men skyddet av myrnaturen är bristfällig. Nu bereds ett kompletterande skyddsprogram med avsikt att förbättra myrskyddet speciellt i södra Finland.

Myrskyddet i Finland är i sin nuvarande form bristfälligt. Det första nationella myrskyddsprogrammet gjordes upp 1979 och 1981. Myrar har också skyddats via national­parker och fågel-, lund- och skogsskyddsområden samt Natura 2000.
Nya nationella och internationella naturskyddsbestämmelser med konventionen om biologisk mångfald i spetsen förpliktigar Finland att förbättra myrskyddet. Kompletteringsprogrammet 2013–2014 syftar till att komplettera landets myrskydd genom att fokusera på regional och ekologisk representativitet. Målsättningen är att skydda ytterligare 100 000 hektar så att både sociala och ekologiska aspekter beaktas.
Då myrarna utvärderas används en naturtillståndsskala med fem kategorier. Man försöker skydda myrar med bästa naturtillstånd och styra skadlig markanvändning till myrar som förlorat sina naturvärden. Då myrarna karteras omsorgsfullt och de värdefullaste skyddas borde tvisterna om torvtäktslov minska. Fokus läggs nu också på avgränsningar och tillrinningsområden. I det gamla myrskyddsprogrammet var avgränsningarna bristfälliga, vilket lett till att många myrar förlorat sina naturvärden då de avgränsande dikena torkat upp också den skyddade delen av myren.

Keijo Savola från Luonto-Liitto har varit med i beredningen av principbeslutet. Han poängterar att det är i allas intresse att programmet förverkligas. De många kockarna syns dessvärre i programmet, då olika intressen bereder olika delar. Finansministeriet har strukit de 400 000 extra euro som miljöministeriet ansökte om i statsbudgeten 2014 för att genomföra myrskyddsprogrammet.
Principbeslutet innehåller märkliga påståenden om att skogsbruk är klimatsmartare än myrrestaurering och hänvisar till och med till Kyotoprotokollet. Enligt Savola är det jord- och skogsbruksministeriet som smugit in sin propaganda i principbeslutet för att inte behöva begränsa skogsbruket.

Fakta / Myrar

• bildas på våt mark där syrebristen gör att döda växter blir torv istället för att förmultna
• Finlands flacka yta samt kalla och fuktiga klimat är optimalt för myrbildning
• i olika delar av landet dominerar olika myrtyper
• mest myrar finns det i norr
• myrarna längs landhöjningskusten är unika för Finland

 

Myrar i siffror

• 8,9 miljoner ha av Finlands yta (26 %) är myrmark
• av denna används 6,3 miljoner ha, varav 5,7 miljoner ha är dikat för skogsbruk
• 1,2 miljoner ha (13 % av myrmarken) är skyddad, finns främst i norra Finland
•  längs sydkusten är 5,7 % av myrmarken skyddad och längs västkusten bara 3,7 %
•  i naturtypskarteringen 2008 definieras 61 olika myrtyper. Hälften klassas som hotade.
•  i södra Finland är situationen mer alarmerande, här är 96 % av myrtyperna hotade.

Myrar i naturtillstånd värdefulla

Myrarna är viktiga inslag i vår natur, bland annat som livsmiljö för myrarter. Flera av våra viktiga bär, som hjortron, tranbär och odon, växer på myren. Myrarna renar vatten och upprätthåller ekosystemens förmåga att motstå och återhämta sig efter olika störningar. Dessutom är myrarna betydande kolsänkor och värdefulla för turism och rekreation.

 

Bland transpår och getpors

Inventeringar av områden som skulle lämpa sig för det kompletterande myrskyddsprogrammet har pågått sedan år 2012. Finlands Natur följde med på en myrinventering i Valkeakoski i början av augusti.

Emmi Lehikoinen är myr­inventerare i Birkaland. Hennes uppgift är att gå igenom myrar som på basis av bland annat flygfotografier kunde vara skyddsvärda. Hon har hjälp av praktikanten Johanna Nordfors.
Myren i Valkeakoski är en urban myr som omges av bebyggelse på alla håll. Riksväg tre passerar rakt igenom dess södra ända. Myren anses ändå ha skyddspotential. Två faktorer som ökar dess chanser att tas med i programmet är dels att den angränsar till ett Natura-område, dels att dess största ägare, Santti-Säätiö, är mycket positiv till ett skyddsbeslut. Baserat på flygfotografiet är den dock rätt homogen, en större variation skulle innebära högre naturvärden.

Vi gör upp en strategi som kommer att föra oss över största delen av myren. Vi förutsätts hitta samtliga myrnaturtyper som förekommer och undersöka graden av naturtillstånd, växtarter, myrens vattenhushållning och dikningsgrad.
Myren är, som de flesta myrar i södra Finland, en högmosse. Emmi noterar koordinater för olika myrtyper. En bra bit in på myren är domen fortfarande muuttuma, det vill säga myren befinner sig i övergångsstadium mellan natur­tillstånd och påverkad. Domen fälls på basis av att skogsmossorna dominerar fältskiktet.
Det är inte alltid så lätt att göra den slutliga bestämningen. Ofta förekommer flera typer av myr på samma ställe; då är det fråga om ett myrbiotop­komplex. Nästa bedömning blir ”keidasräme-aktig”. På svenska blir det ungefär ”högmosseartad Sphagnum fuscum-tallmosse-aktig”.

Här gör jag dagens mest spännande fynd. I en intorkad lerpöl hittar jag
fågelspår och först kommer jag inte på vilken art som kan ha åstadkommit dem. Men när jag hittar nästa spår är saken plötsligt klar. Spåret är så enormt att det inte kan härstamma från någon annan fågel än en trana. De mindre, annars likadana spåren måste ha lämnats av en tranunges. Hurra, här bor det tranor!
Jag undrar vad som är det intressantaste Emmi råkat ut för under sommarens inventeringar. Hon kommer till att det var mötet med fiskgjusarna som hade bo på en myr.
Definitionen på nästa område vållar huvudbry, eftersom det känns som ett övergångsstadium men det inte går att peka på varför. Vi myntar termen "mutu-muuttuma".
Det går att ta sig under motorvägen längs en å. Tyvärr är myren på andra sidan för förändrad för att vara värd att skydda. Det visar sig vara svårare än beräknat att ta sig över vattendragen till andra sidan. Efter lite hoppande, klättrande, godtyckligt brobyggande och vadande är vi bra mycket våtare men tillbaka på myren.

Då är de plötsligt där, fiskgjusarna. Efter lite letande hittar vi boet som är byggt på en plattform. Inte så illa för en urban myr. På en skala från ett till fem ger Emmi myren vitsordet tre: ”skulle kunna duga”.

 

Camilla Ekblad. Finlands Natur 3/2013.
Kommentarer (0)
Skriv siffran 4 med bokstäver:

Resultat för biologisk mångfald:

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.

Landhöjningsskärgård, skogar och myrar

Vår nya artikelserie om Svenskfinlands naturpärlor inleds i mellersta Österbotten. Tuija Warén, specialplanerare vid Forststyrelsens naturtjänster i Vasa, rekommenderar spännande utfärdsmål.

Kompostera mera

Matsvinnet i hushållen är ett allt mer uppmärksammat problem. Det kan motverkas genom gammal hederlig kompostering, som i slutändan ger prima mylla. En rätt skött kompost hålls igång hela vintern av egen kraft och om den ändå fryser går att få igång den igen på våren

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.

Under Antarktis is

Antarktis är inte bara höga isberg, pingviner och sälar på iskanten. På havsbottnen under isen finns en enorm biologisk mångfald i form av marina djur anpassade till den iskalla miljön. Men även här börjar klimatförändringen göra sig påmind.

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan?

Små kraftverk – stor skada för fisken

Små vattenkraftverk har marginell betydelse för landets energiförsörjning, men deras inverkan på vattendragens funktion som vandringsleder för fiskar är desto större. Miljöorganisationer föreslår nu en lagändring som skulle göra det möjligt att förpliktiga kraftverksbolagen till att bygga fisktrappor där detta är motiverat.

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.

Sista chansen för Svartåns musslor

I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla ännu segt kvar, men ingen föryngring har skett på många år. Nu ska musslorna få hjälp med att föröka sig.

Bakom galler

Runda små äppel eller ärter, kottar eller konstiga färgfläckar på bladen. De kallas galler och förorsakas av diverse insekter och andra småkryp som mat åt organismernas larvstadier.

Med vargen som granne

Det går att leva med vargen som granne. Men det innebär utmaningar för jägare med hund och för boskapsuppfödare. Det visar erfarenheter nu även i norra Tenala.

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”

Kalk skapar mångfald

”Vårt land är fattigt, skall så bli, För den, som kalk begär”

Myror ger mersmak

De håller sig med husdjur, sköter om sin drottning i vått och torrt, försvarar stacken mot inkräktare och använder mediciner mot sjukdomar. Myrorna är mycket mer än besvärliga småkryp som planlöst springer omkring på köksbordet.

Se och hör fåglarna bättre från tornen

Var du än bor i Svenskfinland är det aldrig speciellt långt till närmaste fågeltorn.

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.

Kina växer

Kina står inför många utmaningar för att kunna försörja den växande befolkningen. Det råder brist på odlingsmark, vattnet är förorenat och den biologiska mångfalden minskar.

Finlands myrskydd kompletteras

Finland är världens myrrikaste land, men skyddet av myrnaturen är bristfällig. Nu bereds ett kompletterande skyddsprogram med avsikt att förbättra myrskyddet speciellt i södra Finland.

Låt alla blommor blomma

– Betesmarken vid ån skulle vi sköta oberoende om vi fick miljöstöd eller inte, säger Maria Dentala.

Här går pungdjuren säkra

Att flytta friska djurpopulationer ut till fredade, isolerade öar är en lösning Australien gått in för när den ursprungliga faunan trängs tillbaka av introducerade rovdjur och sjukdomar.

Finlands rödlista under lupp

Finland gav som avslutning på biodiversitetsåret 2010 ut en uppdaterad version av den nationella rödlistan. Rödlistan bekräftade att vi trots goda föresatser inte lyckats stoppa minskningen av biodiversiteten.