Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Kina växer

Kina står inför många utmaningar för att kunna försörja den växande befolkningen. Det råder brist på odlingsmark, vattnet är förorenat och den biologiska mångfalden minskar.

Den begränsade ytan för jordbruk är ett problem som funnits i Kina i många årtionden. I Kina, landet med världens största befolkning, lämpar sig bara femton procent av marken för odling. Trots detta har Kina den största jordbruksproduktionen i världen. Landets storlek gör att förutsättningarna för odling varierar. I vissa områden spolas sådden iväg av översvämningar, medan andra områden förstörs av torka.
Jag och mina kurskamrater åkte under en kurs i ekologi och biodiversitet till Kinas sydöstra provins Yunnan för att undersöka olika former av jordbruk och problem som uppstått när försök att modernisera jordbruket har genomförts.

Bara genom att observera landskapet genom bussfönstret kunde vi snabbt se nyanserna i det kinesiska jordbruket. Det traditionella småskaliga jordbruket i terrasser trängs nu med större plantager av gummiträd och eukalyptus. Terrasserna är ofta små, vanligen mindre än en hektar. På terrasserna odlas flera grödor samtidigt och de skördas flera gånger per år. Det krävs mycket arbetskraft för att lyckas med dessa odlingar. I stor utsträckning är det mänsklig arbetskraft som utnyttjas, i många fall familjer där barnen hjälper till. Skörden från terrasserna används oftast för att tillgodose familjens behov av mat.
På plantagerna är situationen en annan. Här är det en eller två familjer som har ansvaret för marken. Billig arbetskraft hyrs in för att utföra det tunga arbetet och grödorna säljs sedan dyrt. Familjernas ovana med att ha extra pengar är påtaglig. Pengarna investeras gärna i icke-kördugliga mopeder och bilar istället för mat och renovering av de fallfärdiga husen.

Regnet faller ojämnt över Kina, och i de norra delarna av landet råder vattenbrist. 70 procent av Kinas spannmålsproduktion är idag beroende av konstbevattning. Bevattningen sker på ett sådant intensivt och okontrollerat sätt att grundvattennivåerna börjar bli oroväckande låga. Eukalyptus kommer ursprungligen från Australien. Den togs till Asien och Kina för att virket lämpar sig för husbygge. Eukalyptus klarar av att växa på torra platser tack vare de långa rötterna som borrar sig djupt ner i marken för att hitta vatten. Detta är också en bidragande faktor till att grundvattennivån sjunker. En total uttorkning av det övre matjordslagret är inte långt borta.
Ett annat problem är föroreningar i vattnen. Floder tar emot stora mängder orenat avloppsvatten och människans avfall dumpas i sjöar. Grödorna växer inte lika bra då de bevattnas med förorenat vatten och skördarna blir mindre. Dessutom riskerar dricksvattnet att förorenas.
Undersökningar visar att var fjärde flod i Kina är så förorenad att vattnet inte kan användas som dricksvatten. Olika åtgärder har vidtagits för att förbättra vattensituationen i Kina. Ett av de största vattenförsörjnings­projekten är SNWD (South to North Water Diversion) där målet är att leda vatten från Yangtse-floden i södra Kina norrut till de norra torrare delarna via Gula floden. Hur detta projekt påverkar de idag frodiga miljöerna i söder blir följande problem.

Under vår rundresa i Yunnan stötte vi på olika former av jordbruk. Flera av tillvägagångssätten är traditionella och tar hänsyn till den omgivande naturen och dess ekosystemtjänster. Svedjebruk är ett exempel på en sådan metod och det förekommer ännu i södra Kina. Skogen avverkas och marken bränns. Under de följande åren odlas grödor i en viss ordning för att utnyttja markens näring till fullo. Efter några år lämnas marken för att återigen beskogas. Skogen som nu växer upp har lägre biodiversitet än den orörda skogen. Svedjebruket skapar ändå ett specifikt successionslandskap, som ur jordbrukets synvinkel har hög diversitet.
En annan traditionell form av jordbruk vi kom i kontakt med är samodling. Flera grödor odlas på samma åker samtidigt för att få ökad skörd per ytenhet. På samma gång hålls diversiteten högre och i flera fall krävs mindre besprutning av grödorna. Exempel på grödor som kan odlas tillsammans är te och citrusträd eftersom deras rötter hämtar vatten från olika djup i marken.  Jordarna i dessa områden är ofta närings­fattiga.
För att tillföra dem näring, skugga och skydd mot erosion planteras ibland träd mitt på åkrarna. Detta kallas agroforestry. Samtidigt som åkrarna gynnas säkras tillgången på ved och eventuell frukt från träden.

Idag krävs modernare och effekt­ivare jordbruksmetoder i Kina till följd av urbaniseringen och befolkningstillväxten. En förbättring av vattenkvaliten är nödvändig både för människornas hälsa och för jordbrukets effektivisering. Kinas befolkning fortsätter att växa och matbehovet ökar. Att förändringar kommer att krävas för att tillgodose behovet är ett faktum. Människorna på landsbygden är medvetna om att framtiden innebär förändringar. Frågan är nu om Kina kan tillgodose befolkningens behov.

 

Frida Karlsson. Finlands Natur 4/2013.
Kommentarer (0)
Skriv siffran 5 med bokstäver:

Resultat för biologisk mångfald:

Bäckarna behöver dig

Att avlägsna grenar och andra hinder, att gräva fram gammalt lekgrus eller lägga till nytt – med enkla åtgärder har fiske- och naturvårdsintresserade fått öringar att igen fortplanta sig i bäckar där de varit helt eller nästan försvunna.

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.

Landhöjningsskärgård, skogar och myrar

Vår nya artikelserie om Svenskfinlands naturpärlor inleds i mellersta Österbotten. Tuija Warén, specialplanerare vid Forststyrelsens naturtjänster i Vasa, rekommenderar spännande utfärdsmål.

Kompostera mera

Matsvinnet i hushållen är ett allt mer uppmärksammat problem. Det kan motverkas genom gammal hederlig kompostering, som i slutändan ger prima mylla. En rätt skött kompost hålls igång hela vintern av egen kraft och om den ändå fryser går att få igång den igen på våren

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.

Under Antarktis is

Antarktis är inte bara höga isberg, pingviner och sälar på iskanten. På havsbottnen under isen finns en enorm biologisk mångfald i form av marina djur anpassade till den iskalla miljön. Men även här börjar klimatförändringen göra sig påmind.

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan?

Små kraftverk – stor skada för fisken

Små vattenkraftverk har marginell betydelse för landets energiförsörjning, men deras inverkan på vattendragens funktion som vandringsleder för fiskar är desto större. Miljöorganisationer föreslår nu en lagändring som skulle göra det möjligt att förpliktiga kraftverksbolagen till att bygga fisktrappor där detta är motiverat.

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.

Sista chansen för Svartåns musslor

I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla ännu segt kvar, men ingen föryngring har skett på många år. Nu ska musslorna få hjälp med att föröka sig.

Bakom galler

Runda små äppel eller ärter, kottar eller konstiga färgfläckar på bladen. De kallas galler och förorsakas av diverse insekter och andra småkryp som mat åt organismernas larvstadier.

Med vargen som granne

Det går att leva med vargen som granne. Men det innebär utmaningar för jägare med hund och för boskapsuppfödare. Det visar erfarenheter nu även i norra Tenala.

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”

Kalk skapar mångfald

”Vårt land är fattigt, skall så bli, För den, som kalk begär”

Myror ger mersmak

De håller sig med husdjur, sköter om sin drottning i vått och torrt, försvarar stacken mot inkräktare och använder mediciner mot sjukdomar. Myrorna är mycket mer än besvärliga småkryp som planlöst springer omkring på köksbordet.

Se och hör fåglarna bättre från tornen

Var du än bor i Svenskfinland är det aldrig speciellt långt till närmaste fågeltorn.

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.

Kina växer

Kina står inför många utmaningar för att kunna försörja den växande befolkningen. Det råder brist på odlingsmark, vattnet är förorenat och den biologiska mångfalden minskar.

Finlands myrskydd kompletteras

Finland är världens myrrikaste land, men skyddet av myrnaturen är bristfällig. Nu bereds ett kompletterande skyddsprogram med avsikt att förbättra myrskyddet speciellt i södra Finland.

Låt alla blommor blomma

– Betesmarken vid ån skulle vi sköta oberoende om vi fick miljöstöd eller inte, säger Maria Dentala.

Här går pungdjuren säkra

Att flytta friska djurpopulationer ut till fredade, isolerade öar är en lösning Australien gått in för när den ursprungliga faunan trängs tillbaka av introducerade rovdjur och sjukdomar.

Finlands rödlista under lupp

Finland gav som avslutning på biodiversitetsåret 2010 ut en uppdaterad version av den nationella rödlistan. Rödlistan bekräftade att vi trots goda föresatser inte lyckats stoppa minskningen av biodiversiteten.