Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Myror ger mersmak

De håller sig med husdjur, sköter om sin drottning i vått och torrt, försvarar stacken mot inkräktare och använder mediciner mot sjukdomar. Myrorna är mycket mer än besvärliga småkryp som planlöst springer omkring på köksbordet.

Myrornas komplexa samhällsstrukturer och sociala beteende har länge fascinerat forskare. En av dem är Lotta Sundström, professor i evolutionsbiologi vid Helsingfors universitet.
– På öarna utanför Tvärminne zoologiska station finns det en population av hårig hedmyra, Formica exsecta, som vi följt med allt sedan mitten av 1990-talet, berättar Sundström.
Hennes forskargrupp har bland mycket annat undersökt hur myrorna använder giftiga substanser som läkemedel när det blivit sjuka. Forskarna har studerat effekterna av speciellt peroxid, som är en kraftig oxidant, det vill säga ämnen som leder till skador på DNA men som också sparkar igång immunförsvaret. Oxidanterna är i normala fall skadliga, med de kan hjälpa mer än det stjälper mot akuta infektioner.
Andra forskare har visat att myrornas kan skydda sig mot sjukdomsepidemier genom att ta in bollar av torkad kåda i myrstacken. Kådan är desinficerande och motverkar angrepp av skadliga bakterier och svampsjukdomar.
Att samhällets fördelar går före individens finns det otaliga belägg för i myrorna värld. Sundström ger ett spännande exempel:
– Myrorna kan lagra mat i sin kräva som fungerar som ”kommunal mage”. Maten som lagras där är till för hela samhället och då myran delar med sig av krävans innehåll till andra myror överför den också ämnen som ger motsåndskraft mot sjukdomsalstrande mikrober – lite som vid vaccinering. Myrans medsystrar får på så vis ökad motståndskraft mot hotande sjukdomar.

Myrorna är en av de få insektgrupper där samtliga arter lever socialt i samhällen som byggs upp av olika ”samhällsklasser”. Överlägset talrikast är arbetarna, som är sterila honor med uppgift att bygga upp boet, hålla det i skick och skaffa föda åt drottningen och hennes avkomma. Drottningens enda uppgift är att producera ägg, som via larv- och puppstadiet oftast utvecklas till sterila arbetare. En gång per sommar producerar kolonin dock fertila honor och hanar. De är de enda myror som har vingar och kan sprida sig längre sträckor genom att flyga.
”Flygmyrorna” brukar uppmärksammas stort då de plötsligt finns överallt, både utomhus och inomhus.
– Myrornas ”bröllopsflykt” sker hos många arter, såsom sockermyran (Lasius niger) mycket koncentrerat då väderleken är den rätta. Det ska vara fuktigt, varmt och vindstilla, säger Lotta Sundström.
Efter bröllopsflykten parar sig hanar och honor, hanarna dör och honorna börjar lägga ägg efter att först ha klippt av sig vingarna. Det är bara en mycket liten del av honorna som lyckas etablera nya kolonier. De flesta kolonier går under i ett tidigt skede och Sundström uppskattar att av alla befruktade honor är det bara någon promille som blir framgångsrika, långlivade drottningar.

 

Olika myror är har olika dieter, allt från egenhändigt fångade insekter till olika typer av växtföda.. Myrorna har en ytterst viktig ekologisk roll som reglerare av populationstillväxten hos andra arter, såsom  skadeinsekter på träd. I Finland är de flesta arters viktigaste föda den så kallade honungsdaggen, det vill säga bladlössens sockerhaltiga exkrementer. Myrornas förmåga att ”mjölka” bladlössen på honungsdagg är välkänd. Det går till så att myrorna stryker med sina antenner över bladlusens kropp, vilket stimulerar den att avge sina exkrementer.
– Stackmyrorna, av vilka det finns fem arter inom släktet Formica, håller sig till tre olika arter av bladlöss. Myrorna lär sig var bladluskolonierna håller till och besöker dem regelbundet för att samla in houngsdagg. Myrorna försvarar bladlössen mot attacker från rovlystna nyckelpigor, berättar Sundström. De finns också myrarter , såsom den gula tuvmyran Lasius flavus, som håller bladlöss som regelrätta husdjur i sina underjordiska bon. Bladlössen lever då på växtrötter.

 

En myrpopulation i skogen kan vara fördelad på flera olika stackar, alla med en eller flera drottningar. För att myrpopulationen skall hållas genetiskt frisk är det viktigt att myror med så olika genetiska egenskaper som möjligt möts och parar sig. Det här har blivit allt svårare eftersom myrsamhällen och enskilda stackar tenderar att bli isolerade då skogen fragmenteras av det moderna skogsbruket. Följden är att graden av inavel ökar, vilket leder till en genetiskt försvagad avkomma, som kan få svårt att överleva på längre sikt.
Långt ifrån alla myror bygger bon i form av myrstackar. Många har underjordiska bon, bland dem den gula tuvmyran. Dess bo kan täcka ett flera kvadratmeter ängsmark och på ytan märks boet bara i form av små tuvor.
Lotta Sundström berättar att stubbmyran Formica truncorum inte nöjer sig med ett bo, utan den har separata bon under sommaren och vintern. Hela kolonin flyttar vår och höst mellan bostäderna och arbetarna bär drottningen.

 

Olika arter av myror konkurrerar ofta om livsutrymme med varandra. I regel försvarar en myrstacks invånare sitt bo mot myror av andra arter som försöker invadera stacken.
En intressant form av parasitism står den vanliga stackmyran Formica rufa för. Den lyckas ibland placera ut en drottning av sin egen art i bon av svart slavmyra (Formica fusca). Slavmyrans arbetare börjar då sköta om drottningen som producerar nya arbetare av den egna arten. Småningom tar stackmyrans arbetare helt över stacken.
Slavmyrans bo råkar också ut för angrepp av blodröda rövarmyror (Formica sanguinea), som rövar bort slavmyrornas puppor. Dessa kläcks sedan i rövarmyrornas bo och arbetarna blir rövarmyrornas lydiga ”slavar”.

 

Myror som i mängder glatt springer omkring inomhus brukar sällan mötas av någon större entusiasm hos bostadens ägare. Vad kan man göra för att bli av med de objudna gästerna på ett skonsamt sätt?
Lotta Sundström brukar svara med att citera sin handledare, framlidna myrforskaren Rainer Rosengren:
– Städa bättre där hemma!
Det är helt enkelt så att myrorna lockas inomhus främst för att där finns tillgång på mat i form av brödsmulor, sockerkorn och matrester. Genom att ofta torka av alla ytor ordentligt i köket minskar myrinvasionen så småningom. Om man fuktar en trasa med lite sprit förstör man också myrornas doftspår och ”myrstigarna” försvinner.
I regel är det sockermyror man hittar inomhus. Deras bo finns i regel utomhus och de söker sig inomhus särskilt på våren då det råder brist på mat utomhus.
En annan art som kan söka sig in i hus är hästmyran, Campanotus herculeanus. Normalt bygger den sina bon i trädstammar, men ibland ger den sig på stockvirke i byggnader. Hästmyran äter inte av träet utan gnager ut gångar där den föder upp sin avkomma. Gångarna försvagar träkonstruktionerna och dessutom finns risk att gångsystemen infekteras av mögel. Att bli av med bofasta hästmyror kräver oftast kemisk bekämpning.
Hästmyran är en imponerande insekt som med sin storlek på över 10 millimeter är klart störst av våra myror. Drottningen är ännu större, ibland nästan 20 millimeter.
– Om en sådan dimper ned i ansiktet då man sover märker man det nog! konstaterar Lotta Sundström.

 

Myror i siffror

– 40–50 arter av myror förekommer i Finland

– 10–15 procent av djurbiomassan i våra barrskogar utgörs av myror

– en miljon arbetare kan finnas i en större stack av vanlig stackmyra

– 500-3 000 flygmyror och 1 000-10 000 sterila arbetare kan produceras per år i en stack av hårig hedmyra

– minst 30 år gamla är vissa stackar av hårig hedmyra vid Tvärminne zoologiska station

– 30 år gammal kan en drottning av vanlig stackmyra bli, vilket är rekord för insekterna

– 20 kg honungsdagg och 5 kg djurprotein per år kan samlas av myrorna i en stack

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2015
Kommentarer (0)
Skriv siffran 7 med bokstäver:

Resultat för biologisk mångfald:

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.

Landhöjningsskärgård, skogar och myrar

Vår nya artikelserie om Svenskfinlands naturpärlor inleds i mellersta Österbotten. Tuija Warén, specialplanerare vid Forststyrelsens naturtjänster i Vasa, rekommenderar spännande utfärdsmål.

Kompostera mera

Matsvinnet i hushållen är ett allt mer uppmärksammat problem. Det kan motverkas genom gammal hederlig kompostering, som i slutändan ger prima mylla. En rätt skött kompost hålls igång hela vintern av egen kraft och om den ändå fryser går att få igång den igen på våren

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.

Under Antarktis is

Antarktis är inte bara höga isberg, pingviner och sälar på iskanten. På havsbottnen under isen finns en enorm biologisk mångfald i form av marina djur anpassade till den iskalla miljön. Men även här börjar klimatförändringen göra sig påmind.

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan?

Små kraftverk – stor skada för fisken

Små vattenkraftverk har marginell betydelse för landets energiförsörjning, men deras inverkan på vattendragens funktion som vandringsleder för fiskar är desto större. Miljöorganisationer föreslår nu en lagändring som skulle göra det möjligt att förpliktiga kraftverksbolagen till att bygga fisktrappor där detta är motiverat.

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.

Sista chansen för Svartåns musslor

I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla ännu segt kvar, men ingen föryngring har skett på många år. Nu ska musslorna få hjälp med att föröka sig.

Bakom galler

Runda små äppel eller ärter, kottar eller konstiga färgfläckar på bladen. De kallas galler och förorsakas av diverse insekter och andra småkryp som mat åt organismernas larvstadier.

Med vargen som granne

Det går att leva med vargen som granne. Men det innebär utmaningar för jägare med hund och för boskapsuppfödare. Det visar erfarenheter nu även i norra Tenala.

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”

Kalk skapar mångfald

”Vårt land är fattigt, skall så bli, För den, som kalk begär”

Myror ger mersmak

De håller sig med husdjur, sköter om sin drottning i vått och torrt, försvarar stacken mot inkräktare och använder mediciner mot sjukdomar. Myrorna är mycket mer än besvärliga småkryp som planlöst springer omkring på köksbordet.

Se och hör fåglarna bättre från tornen

Var du än bor i Svenskfinland är det aldrig speciellt långt till närmaste fågeltorn.

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.

Kina växer

Kina står inför många utmaningar för att kunna försörja den växande befolkningen. Det råder brist på odlingsmark, vattnet är förorenat och den biologiska mångfalden minskar.

Finlands myrskydd kompletteras

Finland är världens myrrikaste land, men skyddet av myrnaturen är bristfällig. Nu bereds ett kompletterande skyddsprogram med avsikt att förbättra myrskyddet speciellt i södra Finland.

Låt alla blommor blomma

– Betesmarken vid ån skulle vi sköta oberoende om vi fick miljöstöd eller inte, säger Maria Dentala.

Här går pungdjuren säkra

Att flytta friska djurpopulationer ut till fredade, isolerade öar är en lösning Australien gått in för när den ursprungliga faunan trängs tillbaka av introducerade rovdjur och sjukdomar.

Finlands rödlista under lupp

Finland gav som avslutning på biodiversitetsåret 2010 ut en uppdaterad version av den nationella rödlistan. Rödlistan bekräftade att vi trots goda föresatser inte lyckats stoppa minskningen av biodiversiteten.