Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”

Det säger Jessica Hellmann, professor vid University of Notre Dame i Indiana, USA. Hellmann är internationell ansedd expert på klimatförändringens ekologiska följder. Hon är också en av allt fler ekologer som forskar i den speciella form av naturrestaurering som går under namnet assisterad migration.
Idén med assisterad migration är att hjälpa arter att flytta norrut då klimatet i deras nuvarande utbredningsområden förändrats så mycket att arterna inte längre klarar av att leva där. Redan nu finns det många exempel på att arter på egen hand spritt sig norrut till följd av klimatförändringen. Genom assisterad migration skulle arter med dålig förmåga att själv sprida sig ges en möjlighet att etablera sig på områden där klimatet blivit gynnsamt för dem.

Bland ekologer finns en utbredd oro för hur speciellt de växter och djur som redan är hårt trängda av föroreningar, habitatförluster, jakt, fiske och annan mänsklig påverkan ska klara ytterligare stress i form av en omfattande klimatförändring. 
– Det är oansvarigt av oss att låta
klimatförändringen ödelägga livet på jorden då det är vi som ansvariga för att den äger rum, säger Hellmann.
Liksom en överväldigande majoritet av naturvetarna är Hellmann övertygad om att det pågår en global klimatförändring som mänskan bär skulden till. Hon hänvisar till att dagens klimat-modeller blir allt mer korrekta, speciellt då de jämförs med historiska data gällande atmosfärens koldioxidhalt. Dessutom ger modeller framtagna av olika instanser i grunden mycket samstämmiga resultat, vilket är ovanligt inom naturvetenskaplig forskning.

 

Varför är det då viktigt att bry sig om hur enskilda arter klarar sig i ett klimat som blir varmare och där extrem torka eller väta blir vanligare?
– Biodiversiteten har inte bara ett egenvärde utan är också livsviktig för oss mänskor. Jag brukar demonstrera detta genom att jämföra med hur det skulle vara för oss att försöka över-leva på månen. Det går inte därför att där inte finns organismer som producerar syre, ger rent vatten och föda.
Enligt Hellmann förutsätter samhället att forskarna tar fram mer kunskap om arter som är viktiga för jordbruket, för skogarna och ur naturskyddssynvinkel.
– Vi bör kunna ge prognoser för hur arterna reagerar på klimatförändringen. Det behövs för att anpassningsåtgärderna, av vilka assisterad migration är ett exempel, ska vara effektiva. Det är en mycket svår uppgift vi står inför!

 

Hittills har det inte gjorts speciellt många studier av hur arter klarar av att i praktiken flyttas norrut. Ett experiment med växten strandvivans nuvarande klimatanpassning och förmåga att klara sig i ett förändrat klimat pågår som bäst i Finland, Estland och Norge (se sid. 42). De flesta fall av arter som börjat sprida sig norrut har konstaterats i den tempererade zonen på norra halvklotet, och det är även här som klimatförändringen enligt modellerna förutspås bli störst. Kring ekvatorn är den förmodade temperaturstegringen mindre, vilket innebär att assisterad migration antagligen är mindre aktuell här. Å andra sidan är arterna här sannolikt mycket strikt anpassades till den nuvarande temperaturen, vilket innebär att de kan reagera starkt även på en liten förändring. Hellmann påpekar att det även kan bli aktuellt att flytta arter till högre höjder i bergstrakter.
Enligt vissa klimatmodeller kommer länderna kring ekvatorn, där de flesta u-länder är belägna, att drabbas av extrem torka. Det kan slå ut många växtarter som mänskan är direkt eller indirekt beroende av, för att inte tala om hur illa det kan gå med de tropiska skogarna och deras enorma biodiversitet.
– Det finns ingen som helst möjlighet att rädda dem genom förflyttning av arter, konstaterar Hellmann.

 

Att plantera ut arter på områden där de inte naturligt hör hemma innebär också risker att de införda arterna konkurrerar ut den ursprungliga floran och fauna – det finns det många exempel på världen över. Inom traditionellt naturskydd har grundtanken varit att bevara naturen så orörd som möjlig. Assisterad migration innebär därför ett nytt sätt att se på naturskyddet som idé.
Hellmans forskargrupp har gjort en omfattande studie av invasiva, främmande arter i Nordamerika, och där visade sig att endast 14 procent av dessa hade sitt ursprung på samma kontinent. De flesta var importerade från Europa eller andra världsdelar. Det visar att de ekologiska riskerna med att flytta arter inom samma kontinent trots allt inte behöver vara så stora. Hellman avråder däremot från att flytta sötvattensarter till nya områden dit arterna på grund av landbarriärer inte kunnat sprida sig själva.

 

Hellman tror att assisterad migration om 50 år inte har blivit någon patentlösning för att rädda naturen undan klimatförändringen. Men för ett litet antal arter kan metoden ha visat sig vara en räddning. Andra metoder, såsom att gynna arternas naturliga spridning och att se till att populationerna är så friska som möjligt är minst lika viktiga.
I vilket fall som helst bör vi göra allt vi kan för att bromsa den pågående klimatförändringen, eftersom anpassningen till en liten förändring är lättare än till en stor. Och för dem som klagar på att det blir för dyrt att vidta åtgärder som motverkar klimatförändringen påpekar Hellmann att de hittills utförda studierna av assisterad migration visar att det blir minst lika dyrt och resurskrävande att vidta anpassningsåtgärder då skadan redan är skedd.

Artikeln har producerats med stöd (biståndsmedel) från utrikesministeriet

Trädflyttare i farten

Ett av de kändaste försöken med assisterad immigration kommer från östra USA. Här har en organisation, Torreya Guardians, bestående av naturskyddare och biologer, gått in för att rädda trädet Torreya taxifolia från att dö ut. Det är frågan om en släkting till vår idegran som numera finns kvar bara i ett litet tynande bestånd längs floden Apalachicola River i nordvästra Florida och sydvästra Georgia. Större träd finns kvar bara i botaniska trädgårdar. Man antar att Torreya kan försvinna helt om klimatet blir varmare. 

Det finns vissa belägg för att arten tidigare har haft en nordligare utbredning och att förekomsten i Florida är en relikt från en kallare tidsperiod. Exemplar som planterats i North Carolina för 60 år sedan har klarat sig bra. 

Sedan 2005 har Torreya Guardians planterat ut exemplar av Torreya taxifolia i delstaterna North Carolina, Tennessee, Ohio, Michigan och Illinois. Utplanteringarna har mestadels gjorts i gruppmedlemmarnas egna skogar. Deras insats har till en del väckt protester bland naturskyddsbiologer, men organisationen hävdar bestämt att deras verksamhet är laglig och nödvändig för att arten på sikt ska överleva.

Mera information på www.torreyaguardians.org.

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2015
Kommentarer (0)
Skriv siffran 4 med bokstäver:

Resultat för biologisk mångfald:

Bäckarna behöver dig

Att avlägsna grenar och andra hinder, att gräva fram gammalt lekgrus eller lägga till nytt – med enkla åtgärder har fiske- och naturvårdsintresserade fått öringar att igen fortplanta sig i bäckar där de varit helt eller nästan försvunna.

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.

Landhöjningsskärgård, skogar och myrar

Vår nya artikelserie om Svenskfinlands naturpärlor inleds i mellersta Österbotten. Tuija Warén, specialplanerare vid Forststyrelsens naturtjänster i Vasa, rekommenderar spännande utfärdsmål.

Kompostera mera

Matsvinnet i hushållen är ett allt mer uppmärksammat problem. Det kan motverkas genom gammal hederlig kompostering, som i slutändan ger prima mylla. En rätt skött kompost hålls igång hela vintern av egen kraft och om den ändå fryser går att få igång den igen på våren

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.

Under Antarktis is

Antarktis är inte bara höga isberg, pingviner och sälar på iskanten. På havsbottnen under isen finns en enorm biologisk mångfald i form av marina djur anpassade till den iskalla miljön. Men även här börjar klimatförändringen göra sig påmind.

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan?

Små kraftverk – stor skada för fisken

Små vattenkraftverk har marginell betydelse för landets energiförsörjning, men deras inverkan på vattendragens funktion som vandringsleder för fiskar är desto större. Miljöorganisationer föreslår nu en lagändring som skulle göra det möjligt att förpliktiga kraftverksbolagen till att bygga fisktrappor där detta är motiverat.

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.

Sista chansen för Svartåns musslor

I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla ännu segt kvar, men ingen föryngring har skett på många år. Nu ska musslorna få hjälp med att föröka sig.

Bakom galler

Runda små äppel eller ärter, kottar eller konstiga färgfläckar på bladen. De kallas galler och förorsakas av diverse insekter och andra småkryp som mat åt organismernas larvstadier.

Med vargen som granne

Det går att leva med vargen som granne. Men det innebär utmaningar för jägare med hund och för boskapsuppfödare. Det visar erfarenheter nu även i norra Tenala.

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”

Kalk skapar mångfald

”Vårt land är fattigt, skall så bli, För den, som kalk begär”

Myror ger mersmak

De håller sig med husdjur, sköter om sin drottning i vått och torrt, försvarar stacken mot inkräktare och använder mediciner mot sjukdomar. Myrorna är mycket mer än besvärliga småkryp som planlöst springer omkring på köksbordet.

Se och hör fåglarna bättre från tornen

Var du än bor i Svenskfinland är det aldrig speciellt långt till närmaste fågeltorn.

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.

Kina växer

Kina står inför många utmaningar för att kunna försörja den växande befolkningen. Det råder brist på odlingsmark, vattnet är förorenat och den biologiska mångfalden minskar.

Finlands myrskydd kompletteras

Finland är världens myrrikaste land, men skyddet av myrnaturen är bristfällig. Nu bereds ett kompletterande skyddsprogram med avsikt att förbättra myrskyddet speciellt i södra Finland.

Låt alla blommor blomma

– Betesmarken vid ån skulle vi sköta oberoende om vi fick miljöstöd eller inte, säger Maria Dentala.

Här går pungdjuren säkra

Att flytta friska djurpopulationer ut till fredade, isolerade öar är en lösning Australien gått in för när den ursprungliga faunan trängs tillbaka av introducerade rovdjur och sjukdomar.

Finlands rödlista under lupp

Finland gav som avslutning på biodiversitetsåret 2010 ut en uppdaterad version av den nationella rödlistan. Rödlistan bekräftade att vi trots goda föresatser inte lyckats stoppa minskningen av biodiversiteten.