Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Med vargen som granne

Det går att leva med vargen som granne. Men det innebär utmaningar för jägare med hund och för boskapsuppfödare. Det visar erfarenheter nu även i norra Tenala.

– Nu rekommenderar jag att du sitter med kameran beredd. När jag körde här i augusti så fanns vargen bara plötsligt framför mig, säger Fredrik von Limburg Stirum då vi sakta rullar fram längs skogsvägen. 
Han vet vad han talar om. Sedan 2013 har han sett varg åtta gånger i de djupa skogarna i norra Tenala på gränsen till Bjärnå. Här finns den enda reproducerande vargflocken i Nyland. Som mest har von Limburg Stirum samtidigt sett 9 eller 10 vargar, av vilka 7–8 sannolikt är valpar.

 

Det är ingen slump att vargarna slagit sig ned i norra Tenala. Här finns det största sammanhängande skogsområdet längs hela sydkusten och bosättningen är gles. Här finns också gott om bytesdjur. Då vi rör oss längs skogsvägen ser vi vitsvanshjort ute på hyggena flera gånger och vägen är full av hjort- och älgspår. 
– Det är tydligt att hjortarna vänjer sig vid vargens närvaro. Påståenden om att allt vilt skulle försvinna på områden där vargen etablerat sig stämmer överhuvudtaget inte, konstaterar von Limburg Stirum.
Det är inte bara spår av klövar som syns i sanden på vägen. Då vi stannar och går ut och studerar spåren närmare ser vi tydligt avtryck av stora, mjuka vargtassar. Minst två vargar har lunkat fram längs vägen helt nyligen.
Fredrik von Limburg Stirum bor på Koskis gård i Bjärnå, några kilometer från vargrevirets centrum. Han upplever det som intressant med en vargfamilj i gårdens skogar men medger att hans inställning antagligen skulle vara en annan om vargarna gått åt hans boskap. Korna som går ute på ett naturbete nära gården har fått vara i fred, men von Limburg Stirum är övertygad om att vargar strukit omkring vid kohagen.
– Kornas beteende har intressant nog förändrats sedan vargarna slog sig ned här. Då jag nu rör mig med mina hundar vid hagen reagerar korna på hundarnas närvaro genom att ställa sig i ring med huvudena nedåt och kalvarna skyddade i mitten. De här korna är så pass stora och tuffa att de inger respekt hos vargen.
I år har vargarna dödat får på bete på två platser inom vargreviret. Dessutom har en sällskapshund strukit med. Von Limburg Stirum är själv ivrig jägare och rekommenderar inte att man släpper sina hundar lösa i vargskogen. Det finns inga tecken på att vargarna skulle ha uppträtt aggressivt mot mänskor, även om de bevisligen rört sig nära gårdsplaner.
– Alla gånger jag sett dem har de visat skygghet och snabbt gått bort i riktning från mig, säger von Limburg Stirum.

 

Han bedömer att vargarnas närvaro delar åsikterna bland ortsbefolkningen på samma sätt som i Finland överlag. Många vill ha bort dem helt och andra förhåller sig neutralt i vargfrågan. Bland de fast bosatta finns också sådana som enligt von Limburg Stirum har närmast ett personligt förhållande till vargarna på individnivå. Han har förståelse för att många känner äkta rädsla för vargen, speciellt då det är frågan om barn.
Von Limburg Stirum tycker att vi i Finland idag har unge-fär en så stor vargstam som vi kan leva med. Men han betecknar den vargpolitik som förts hittills som misslyckad, eftersom så många vargar strukit med genom tjuvjakt. 
– Jag tror och hoppas att försöket med stamvårdande jakt ska bli framgångsrikt. Tar man bort exempelvis två djur ur en flock på tio vargar inverkar det här ännu inte mycket på vargarnas predationstryck på klövviltet, som jägarna konkurrerar om. Men det ger ortsborna en känsla av att de får vara med och påverka och förvalta vargstammen, vilket skulle minska risken för illegal jakt avsevärt. Enligt honom kunde även vargflocken i norra Tenala beskattas med en till tre individer genom kontrollerad, stamvårdande jakt

 

I jägarkretsar ser man med oro på vargflockens etablering.
– Det verkligt stora problemet är den otrygghet och rädsla som vargarna för med sig, i synnerhet då de allt oftare har börjat röra sig när bebyggelser samt de skador de kan göra åt får, nötboskap och hästar, säger Henrik Rehn, ordförande för Tenala jaktvårdsförening.
Rehn lyfter även fram problemen med att inte kunna använda hund vid jakten på klövvilt och småvilt. På sikt kan hjortstammen och även älgstammen ta skada. Rehn bedömer det som sannolikt att lokala jaktföreningar eller markägare kommer att ansöka om dispens för stamvårdande jakt.

 

För Koskis gård har vargarnas betytt minskade jaktintäkter.
– Men vi överväger att istället utveckla någon form av kontrollerad naturturism kring vargen. Jag har redan tagit med grupper av vänner och bekanta ut i den nattliga vargskogen och det har varit mycket uppskattat, säger von Limburg Stirum.
Som avslutning på vår tur i skogen, där vi trots allt inte fick synkontakt med vargarna, önskar von Limburg Stirum mig välkommen på en nattlig vargexkursion.
– Om det är vindstilla är chansen god att höra dem yla!

 

 

 

 

Kommentar om jakten

Stamvårdande jakt togs med i den nya skötselplanen för varg efter ren utpressning från vissa jägarkretsar: Om inte stamvårdande jakt tillåts, så fortsätter den illegala tjuvjakten. Av dessa två alternativ föredrar Natur och Miljö självfallet en kontrollerad jakt. Den stam-vårdande jakten skall fokusera på att begränsa det totala antalet vargar, men antalet flockar eller familjegrupper som vi brukar kalla dem måste bibehållas på åtminstone nuvarande nivå. Jakten får inte riktas mot alfaparet, som är de enda individerna i familjegruppen som förökar sig. Den jakt vi gillar bäst är jakten på naturupplevelser: ylande vargar i månsken, vargspår i snön eller skymten av ett gråben i linsen. 

BERNT NORDMAN

 

 

 

 

Vargarna i Finland

• antalet vargflockar uppskattades i november 2015 till 24–43
• av dessa finns 3 i Egentliga Finland och 3–4 i Österbotten
• i februari 2015 uppskattades antalet vargar till 220–245
Källa: Naturresursinstitutet LUKE

Stamvårdande jakt

• försöket med stamvårdande vargjakt fortsätter för andra året i följd 15.1–15.2. 2016
• högst 39 vargar i etablerade flockar eller ensamma vargar får skjutas om jord- och skogsbruksministeriet förslag godkänns
• ett syfte är att avlägsna skade-vållande individer och förebygga tjuvjakt
• förra vintern beviljades dispenser för att avlägsna 24 vargar genom jakt, 17 vargar sköts, av dem en alfahona

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2015
Kommentarer (1)
Skriv siffran 4 med bokstäver:
Har bott i trakten av Tenala, inget roligt att inte kunna gå tryggt och promenera ensam med barnvagnen i arboretumet i Tenala. Grannarna hade sett alltförmånga vargar och björnar i trakten för att det skulle kännas tryggt. Varför inte skriva om den olägenhet som vargen förorsakar och hur det gick till förr då vargen kom trots årliga vargjakter och sammankallning av vargdrev i trakterna.Det är inte folk som bor på en stor gårdsplan, vuxna karlar med bil och stora jordegendomar, som kan resa utomlands på semestern, som det är synd om då vargen kommer utan det är barn, åldringar, som bor nära skogen, som inte är så penningstarka,som det är en katastrof för. Ensamma människor som vill plocka blåbär, eller enstaka barn som har långt till andra lekkamrater.
SKÄRP ER, INTE ÄR VÄL NATUR OCH MILJÖ NÅGOT BARA F02.05.16 kl. 14:25

Resultat för biologisk mångfald:

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.

Landhöjningsskärgård, skogar och myrar

Vår nya artikelserie om Svenskfinlands naturpärlor inleds i mellersta Österbotten. Tuija Warén, specialplanerare vid Forststyrelsens naturtjänster i Vasa, rekommenderar spännande utfärdsmål.

Kompostera mera

Matsvinnet i hushållen är ett allt mer uppmärksammat problem. Det kan motverkas genom gammal hederlig kompostering, som i slutändan ger prima mylla. En rätt skött kompost hålls igång hela vintern av egen kraft och om den ändå fryser går att få igång den igen på våren

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.

Under Antarktis is

Antarktis är inte bara höga isberg, pingviner och sälar på iskanten. På havsbottnen under isen finns en enorm biologisk mångfald i form av marina djur anpassade till den iskalla miljön. Men även här börjar klimatförändringen göra sig påmind.

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan?

Små kraftverk – stor skada för fisken

Små vattenkraftverk har marginell betydelse för landets energiförsörjning, men deras inverkan på vattendragens funktion som vandringsleder för fiskar är desto större. Miljöorganisationer föreslår nu en lagändring som skulle göra det möjligt att förpliktiga kraftverksbolagen till att bygga fisktrappor där detta är motiverat.

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.

Sista chansen för Svartåns musslor

I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla ännu segt kvar, men ingen föryngring har skett på många år. Nu ska musslorna få hjälp med att föröka sig.

Bakom galler

Runda små äppel eller ärter, kottar eller konstiga färgfläckar på bladen. De kallas galler och förorsakas av diverse insekter och andra småkryp som mat åt organismernas larvstadier.

Med vargen som granne

Det går att leva med vargen som granne. Men det innebär utmaningar för jägare med hund och för boskapsuppfödare. Det visar erfarenheter nu även i norra Tenala.

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”

Kalk skapar mångfald

”Vårt land är fattigt, skall så bli, För den, som kalk begär”

Myror ger mersmak

De håller sig med husdjur, sköter om sin drottning i vått och torrt, försvarar stacken mot inkräktare och använder mediciner mot sjukdomar. Myrorna är mycket mer än besvärliga småkryp som planlöst springer omkring på köksbordet.

Se och hör fåglarna bättre från tornen

Var du än bor i Svenskfinland är det aldrig speciellt långt till närmaste fågeltorn.

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.

Kina växer

Kina står inför många utmaningar för att kunna försörja den växande befolkningen. Det råder brist på odlingsmark, vattnet är förorenat och den biologiska mångfalden minskar.

Finlands myrskydd kompletteras

Finland är världens myrrikaste land, men skyddet av myrnaturen är bristfällig. Nu bereds ett kompletterande skyddsprogram med avsikt att förbättra myrskyddet speciellt i södra Finland.

Låt alla blommor blomma

– Betesmarken vid ån skulle vi sköta oberoende om vi fick miljöstöd eller inte, säger Maria Dentala.

Här går pungdjuren säkra

Att flytta friska djurpopulationer ut till fredade, isolerade öar är en lösning Australien gått in för när den ursprungliga faunan trängs tillbaka av introducerade rovdjur och sjukdomar.

Finlands rödlista under lupp

Finland gav som avslutning på biodiversitetsåret 2010 ut en uppdaterad version av den nationella rödlistan. Rödlistan bekräftade att vi trots goda föresatser inte lyckats stoppa minskningen av biodiversiteten.