Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Små kraftverk – stor skada för fisken

Små vattenkraftverk har marginell betydelse för landets energiförsörjning, men deras inverkan på vattendragens funktion som vandringsleder för fiskar är desto större. Miljöorganisationer föreslår nu en lagändring som skulle göra det möjligt att förpliktiga kraftverksbolagen till att bygga fisktrappor där detta är motiverat.

I de allra flesta åar och älvar som mynnar ut i havet finns kraftverksdammar, som effektivt hindrar fiskens lekvandringar. Av Finlands 221 kraftverk är 81 minikraftverk med en effekt under 1 megawatt och 83 är små eller medelstora (1–10 megawatt). Dessa står för endast 9 procent av alla kraftverks sammanlagda elproduktion. Samtidigt har de i högsta grad bidragit till att vi idag har kvar bara 11 vattendrag med öring mot ursprungligen 60. De återstående öringstammarna är alla starkt hotade.
– Av alla länder kring Östersjön är havsöringstammarnas tillstånd sämst i Finland, säger Markku Marttinen, verksamhetsledare vid Finlands fritidsfiskares centralorganisation.

Det finns numera en bred opinion för att avlägsna vandringshinder och öppna vattendragen för stigande fisk. Men enligt nuvarande lagstiftning går det inte att förpliktiga kraftverksbolag att bygga laxtrappor eller att plantera ut fisk som kompensation i efterskott, om detta inte uttryckligen finns inskrivet i bolagens vattenkraftstillstånd. Tillstånden är ofta mycket gamla, en del är till och med utfärdade på 1800-talet.
– Den nuvarande vattenlagen från 2011 är på den här punkten efterbliven, konstaterar Markku Marttinen.
En färsk studie gjord vid Egentliga Finlands NTM-central visar att av 153 kraftverk saknade 50 några som helst förpliktelser att vårda beståndet av vandringsfisk. Ytterligare 50 kraftverk har förpliktelser att bygga laxtrappor eller tillåta att laxtrappor byggs. Men av dessa 50 kraftverk är det endast 9 som försetts med laxtrappor, och av dem är 5 byggda med statliga medel.

Finlands fritidsfiskares centralorganisation har tillsammans med WWF Finland och Finlands naturskyddsförbund lagt fram ett förslag till ändring av vattenlagen så att denna bättre skulle motsvara EU:s vattenlagstiftning gällande vandringsfiskarnas lekmöjligheter. Enligt förslaget skulle det bli möjligt för den tillståndsbeviljande myndigheten att ålägga vattenkraftsbolag att vidta åtgärder för att vandringsfisk ska kunna passera kraftverksdammar och andra hinder även om förpliktelser inte ingått i gällande vattenkraftstillstånd. Förpliktelserna skall kunna utföras på ansökan av en NTM-central om vattenkraftverket visat sig vara till skada för fiskstammarna och fisket.

Enligt den nationella strategin för fiskvägar från 2012 och strategin för lax och havsöring från 2014 ska vandringsfiskarnas populationer gynnas så att tyngdpunkten bland åtgärderna förskjuts från massiva utplanteringar till restaurering av vattendrag och byggen av nya laxtrappor. Den här målsättningen ingår även i fiskelagen från 2016.
Fiskvägsstrategin omfattar restaurering av sju vattendrag (”spetsprojekt”) med statlig finansiering för att gynna havsöringens lekvandring. Bland dessa finns Lappfjärds å i Österbotten och Kisko och Sjundeå åar i sydvästra Finland. I Svartån i västra Nyland vidtas åtgärder för att få laxen att stiga igen. Detta är en förutsättning för att åns tynande population av flodpärlmussla ska överleva (se Finlands Natur nr 4/2016). En del av restaureringsprojekten genomförs med EU-finansiering inom det så kallade Freshabit Life-projektet.
Enligt Markku Marttinen är dessa åtgärder inte tillräckliga.
– Den offentliga finansieringen av spetsprojekten är alldeles för liten för att fiskvägsstrategin ska kunna uppnås. Förutom spetsprojekten finns det många andra lokalt viktiga vattendrag där dammar hindrar vandringsfiskarna från att stiga.
Om havsöringen och de andra lekvandrande fiskarnas framtid ska kunna tryggas krävs det att även kraftverksbolagen deltar i restaureringen av fisklederna enligt principen om att den som förorsakar en miljöskada också betalar. Den ändring av vattenlagstiftningen som miljöorganisationer efterlyser skulle göra det här möjligt.

 

Kraftverk och fiskpassager 
går att kombinera

Det går att utnyttja en fors för småskalig elproduktion samtidigt som en vandringsled lämnas fri för öringar. Det här är fallet i Sjundeå där Sjundby slott sedan slutet av 1800-talet har ett ännu gällande avtal om att få utnyttja forsen i Sjundeå å i ett kraftverk. 
– Här finns sedan 1926 en betongränna längs vilken en del av forsens vatten förs in i ett kraftverk, som ger el till Sjundby slott och ett tiotal andra hus i närheten, berättar Christer Segersven på Sjundby slott.
Kraftverket, som byggdes 1997, lämnar största delen av strömfåran öppen och här stiger varje år ett antal öringar uppströms. Öringen har även konstaterats leka i åns biflöden. Längre uppströms har dammen vid Sågforsen rivits och öringen har därmed en fri passage till åns källflöden i norra Sjundeå. Ett hinder finns ändå kvar i form av en sluss i åns mynning vid Pickala viken. Den hindrar saltvatten från att stiga upp i Vikträsk, som fungerat som vattentäkt. Slussen hålls ändå tidvis öppen under höstflödet.
– Då ser man ofta öringar som hoppa i Sjundby forsen. Slussen borde hållas öppen längre perioder eller rivas för fiskvandringens skull, säger Segersven.
Restaureringen av åarna i Sjundeå är ett av de vattendrag som fått status som spetsprojekt inom den nationella strategin för fiskvägar.

Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2017
Kommentarer (0)
Skriv siffran 10 med bokstäver:

Resultat för biologisk mångfald:

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.

Landhöjningsskärgård, skogar och myrar

Vår nya artikelserie om Svenskfinlands naturpärlor inleds i mellersta Österbotten. Tuija Warén, specialplanerare vid Forststyrelsens naturtjänster i Vasa, rekommenderar spännande utfärdsmål.

Kompostera mera

Matsvinnet i hushållen är ett allt mer uppmärksammat problem. Det kan motverkas genom gammal hederlig kompostering, som i slutändan ger prima mylla. En rätt skött kompost hålls igång hela vintern av egen kraft och om den ändå fryser går att få igång den igen på våren

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.

Under Antarktis is

Antarktis är inte bara höga isberg, pingviner och sälar på iskanten. På havsbottnen under isen finns en enorm biologisk mångfald i form av marina djur anpassade till den iskalla miljön. Men även här börjar klimatförändringen göra sig påmind.

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan?

Små kraftverk – stor skada för fisken

Små vattenkraftverk har marginell betydelse för landets energiförsörjning, men deras inverkan på vattendragens funktion som vandringsleder för fiskar är desto större. Miljöorganisationer föreslår nu en lagändring som skulle göra det möjligt att förpliktiga kraftverksbolagen till att bygga fisktrappor där detta är motiverat.

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.

Sista chansen för Svartåns musslor

I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla ännu segt kvar, men ingen föryngring har skett på många år. Nu ska musslorna få hjälp med att föröka sig.

Bakom galler

Runda små äppel eller ärter, kottar eller konstiga färgfläckar på bladen. De kallas galler och förorsakas av diverse insekter och andra småkryp som mat åt organismernas larvstadier.

Med vargen som granne

Det går att leva med vargen som granne. Men det innebär utmaningar för jägare med hund och för boskapsuppfödare. Det visar erfarenheter nu även i norra Tenala.

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”

Kalk skapar mångfald

”Vårt land är fattigt, skall så bli, För den, som kalk begär”

Myror ger mersmak

De håller sig med husdjur, sköter om sin drottning i vått och torrt, försvarar stacken mot inkräktare och använder mediciner mot sjukdomar. Myrorna är mycket mer än besvärliga småkryp som planlöst springer omkring på köksbordet.

Se och hör fåglarna bättre från tornen

Var du än bor i Svenskfinland är det aldrig speciellt långt till närmaste fågeltorn.

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.

Kina växer

Kina står inför många utmaningar för att kunna försörja den växande befolkningen. Det råder brist på odlingsmark, vattnet är förorenat och den biologiska mångfalden minskar.

Finlands myrskydd kompletteras

Finland är världens myrrikaste land, men skyddet av myrnaturen är bristfällig. Nu bereds ett kompletterande skyddsprogram med avsikt att förbättra myrskyddet speciellt i södra Finland.

Låt alla blommor blomma

– Betesmarken vid ån skulle vi sköta oberoende om vi fick miljöstöd eller inte, säger Maria Dentala.

Här går pungdjuren säkra

Att flytta friska djurpopulationer ut till fredade, isolerade öar är en lösning Australien gått in för när den ursprungliga faunan trängs tillbaka av introducerade rovdjur och sjukdomar.

Finlands rödlista under lupp

Finland gav som avslutning på biodiversitetsåret 2010 ut en uppdaterad version av den nationella rödlistan. Rödlistan bekräftade att vi trots goda föresatser inte lyckats stoppa minskningen av biodiversiteten.