Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan?

Det här gjorde Ralf Carlsson, biologilärare i Mariehamn, på sin villatomt för flera år sedan. Metoden var enkel: han lämnade en del av gräsmattan oklippt tills växternas blomning var över i slutet av juli. Sedan slog han gräset med lie eller trimmer och resultatet lät inte vänta på sig. Efter några år kunde Carlsson glädjas åt att ett antal nya örter, bland dem många vackert blommande, dök upp på den ”oskötta” delen av gräsmattan.
Vårväxter som svalört, nunneört, backskärvfrö och blåsippa inledde säsongen. På försommaren dök flera arter av veronika upp tillsammans med bland annat humlelusern (Medicago lupulina). Under högsommaren lyste en vacker röd fläck av backnejlika på den nybildade ängen. Här frodades också vitklöver, rölleka och grässtjärnblomma (Stellaria graminea). Genom att lämna fläckar där nya växter var på väg upp oklippta tillräckligt länge fick Carlsson daggkåpan att frodas och till slut dök till och med en orkidé, tvåbladet Listera ovata, upp.
Som den biolog Carlsson är gjorde han en inventering av alla växtarter, både örter och gräs, på sin cirka 1 200 kvadratmeter stora villatomt. Han kom upp till nästan hundra arter, något som inte skulle ha varit möjligt utan att låta gräsmattan delvis sköta sig själv.

 

I Carlssons trädgård blommade en massa nya växter tack vare att deras frön fanns färdigt i markens fröbank. Om man vill försäkra sig om att få äkta ängsväxter i större mängd på sin blivande äng kan man hjälpa naturen på traven och så frön av ängsväxter. Det gjorde Juho Paukkunen, entomolog vid Naturhistoriska centralmuseet, vid sitt föräldrahem i Lappträsk, östra Nyland.
Platsen var en del av en småhustomt där vegetationen fått sköta sig själv en längre tid. Det hade resulterat i att några få arter av gräs och näringsgynnade större växter tagit över. Platsen var varken särskilt estetiskt tilltalande eller artrik.
Paukkunen gick grundligt tillväga. Först skalade han bort det översta lagret jord på ett cirka 7 x 4 meter stort område för att få bort kvickroten som helt invaderat området. Sedan bredde han ut sandblandad mylla och sådde frön av över 20 ängsväxter och några gräs i början av hösten. Fröna hade han samlat in på ängar och åkerkanter i Lappträsk.
Redan under den första sommaren efter sådden frodades många av de arter han sått. Två år senare bjöd ängen på en veritabel blomsterprakt i form av täta bestånd av blommande färg-kulla (Anthemis tinctoria), ängsglim (Silene vulgaris) och prästkrage. Under den tredje sommaren dök den lilla blåklockan upp i stora mängder. 
Paukkunen slog ängsvegetationen efter att blomningen var över och avlägsnade växtmaterialet för att minska markens näringshalt. Trots detta tog flera gräsarter över ängen allt mer.
– Jag borde antagligen inte ha sått så mycket rödven (Agrostis capillaris) och andra gräs. De är fleråriga och tränger med tiden ut de ettåriga örterna, konstaterar Paukkunen.

En stor biologisk mångfald bland växterna gynnar också biodiversiteten bland insekter. Dels kan man glädja sig åt vackra fjärilar, humlor och bin som besöker nektarrika blommande växter och dels är många av de känsliga ängsväxterna värdväxter för insekternas larver.
Juho Paukkunen ger ett konkret exempel på detta från en större äng han skött sedan 2005 i Parikkala i södra
Karelen. 
– Här fick slåtter och fårbete storvuxna växter som duntrav och hundfloka att minska. Istället ökade klövern och åkervädden (Knautia arvensis) betydligt. Det senare gynnade väddsandbiet Andrena hattorfiana, som lever enbart på pollen av åkervädd. Väddsandbiet klassas som nära hotad i Finland (NT).
Och inte nog med det. Då väddsandbiet ökade i antal, dök också väddgökbiet (Nomada armata) upp. Det är en art som parasiterar på väddsandbiets larver. Väddgökbiet är sällsynt i Finland och klassas som starkt hotat (EN). Detta visar hur ängsvård inte bara gynnar vissa växter utan även hela eko-system och dess näringskedjor.

Gör din egen äng

- Små ängar kan anläggas på gräsmattor, kanten av gårdsplaner, åkerkanter, dikesrenar

- Om man avlägsnar det översta jordlagret som innehåller ogräsrötter sker omvandlingen till äng snabbare.

- Torra, solbelysta och näringsfattiga delar av en gräsmattan lämpar sig bäst att omvandla till äng.

- Så frön av inhemska ängsväxter från välförsedda trädgårdsaffärer eller samla själv in dem från ängar. Tag hela fröhus tillvara och peta ut fröna. 

- Undvik frön av utländska arter och sorter – det är vår naturliga flora som ska gynnas.

- Det är viktigt att slå ängens gräs och övriga växter efter att de blommat färdigt och fröat av sig. Växtmaterialet bör krattas ihop och avlägsnas från ängen för att minska markens innehåll av kväve och fosfor. 

- Slåttern ger mindre och känsligare ängsväxter en chans att klara sig i konkurrensen med storvuxna kvävegynnade arter. Då markens kvävehalt är liten gynnas ofta klöverarter och andra ärtväxter som kan utnyttja kväve från luften.

- Med en elektrisk trimmer kan man klippa gräs med större precision och lämna kvar tuvor med sent blommande växter, såsom klintar och höstfibbla.

Mer om ängskötsel (på finska) på Finlands naturskyddsförbunds webbplats.

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2017
Kommentarer (1)
Skriv siffran 1 med bokstäver:
Försöker återskapa de "ängsmarker" som en gång fanns på vår skärgårdstomt, försöker utarma jorden, och slår med lie.. Men vad gör jag med det envisa höga höga gräset, som återkommer...kan det hjälpa att man drar av axen...eller beror det höga gräset att jorden fortfarande är för näringsrik?
Skärgårdsbo Västkusten Sverige11.06.17 kl. 12:30

Resultat för biologisk mångfald:

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.

Landhöjningsskärgård, skogar och myrar

Vår nya artikelserie om Svenskfinlands naturpärlor inleds i mellersta Österbotten. Tuija Warén, specialplanerare vid Forststyrelsens naturtjänster i Vasa, rekommenderar spännande utfärdsmål.

Kompostera mera

Matsvinnet i hushållen är ett allt mer uppmärksammat problem. Det kan motverkas genom gammal hederlig kompostering, som i slutändan ger prima mylla. En rätt skött kompost hålls igång hela vintern av egen kraft och om den ändå fryser går att få igång den igen på våren

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.

Under Antarktis is

Antarktis är inte bara höga isberg, pingviner och sälar på iskanten. På havsbottnen under isen finns en enorm biologisk mångfald i form av marina djur anpassade till den iskalla miljön. Men även här börjar klimatförändringen göra sig påmind.

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan?

Små kraftverk – stor skada för fisken

Små vattenkraftverk har marginell betydelse för landets energiförsörjning, men deras inverkan på vattendragens funktion som vandringsleder för fiskar är desto större. Miljöorganisationer föreslår nu en lagändring som skulle göra det möjligt att förpliktiga kraftverksbolagen till att bygga fisktrappor där detta är motiverat.

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.

Sista chansen för Svartåns musslor

I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla ännu segt kvar, men ingen föryngring har skett på många år. Nu ska musslorna få hjälp med att föröka sig.

Bakom galler

Runda små äppel eller ärter, kottar eller konstiga färgfläckar på bladen. De kallas galler och förorsakas av diverse insekter och andra småkryp som mat åt organismernas larvstadier.

Med vargen som granne

Det går att leva med vargen som granne. Men det innebär utmaningar för jägare med hund och för boskapsuppfödare. Det visar erfarenheter nu även i norra Tenala.

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”

Kalk skapar mångfald

”Vårt land är fattigt, skall så bli, För den, som kalk begär”

Myror ger mersmak

De håller sig med husdjur, sköter om sin drottning i vått och torrt, försvarar stacken mot inkräktare och använder mediciner mot sjukdomar. Myrorna är mycket mer än besvärliga småkryp som planlöst springer omkring på köksbordet.

Se och hör fåglarna bättre från tornen

Var du än bor i Svenskfinland är det aldrig speciellt långt till närmaste fågeltorn.

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.

Kina växer

Kina står inför många utmaningar för att kunna försörja den växande befolkningen. Det råder brist på odlingsmark, vattnet är förorenat och den biologiska mångfalden minskar.

Finlands myrskydd kompletteras

Finland är världens myrrikaste land, men skyddet av myrnaturen är bristfällig. Nu bereds ett kompletterande skyddsprogram med avsikt att förbättra myrskyddet speciellt i södra Finland.

Låt alla blommor blomma

– Betesmarken vid ån skulle vi sköta oberoende om vi fick miljöstöd eller inte, säger Maria Dentala.

Här går pungdjuren säkra

Att flytta friska djurpopulationer ut till fredade, isolerade öar är en lösning Australien gått in för när den ursprungliga faunan trängs tillbaka av introducerade rovdjur och sjukdomar.

Finlands rödlista under lupp

Finland gav som avslutning på biodiversitetsåret 2010 ut en uppdaterad version av den nationella rödlistan. Rödlistan bekräftade att vi trots goda föresatser inte lyckats stoppa minskningen av biodiversiteten.