Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.

– Det där är min närskog. Där bor flygekorren och sparvugglan och på våren blommar tibasten. Och det är framför allt en jättevacker skog att vandra i, säger Krister Welander.
Vi står på gården bredvid hans hus i norra Sjundeå och tittar ut mot skogen på andra sidan en åker, där får tidigare gick på bete. Redan på långt håll syns det att skogen är betydligt mer mångformig än vanlig ekonomiskog. Skogens silhuett mot himlen ser ”taggig” ut eftersom träd av alla storlekar tillåts växa här. Nu på senhösten lyser granna aspar och björkar kontrastrikt mot de mörka granarna. Det är något helt annat än de virkesåkrar med ett enda dominerande trädslag som är så vanliga.

Krister Welander var en av de första i hela landet som år 2005 lät skydda sin skog enligt det statliga skyddsprogram som senare kom att gå under namnet Metso. 
Welanders skog bjuder på många exempel på hur man enkelt kan bidra till att bevara skogsnaturens mångformighet i sin närmiljö, oberoende om man låtit freda sin skog eller inte. Det här kan gälla allt från artrika insektssamhällen till variationsrika skogslandskap kring ditt hus eller sommarstuga. 

En fjärdedel av skogens arter är i något skede av sin livscykel beroende av död ved. I ekonomiskogarna, där träden sällan tillåts självdö, är volymen död ved markant mindre än i äldre skogar, där naturen fått sköta sig själv. Enligt den senaste riksomfattande skogsinventeringen är mängden död ved nästan fyra gånger större i fredad skog än i ekonomiskog. Därför är också den biologiska mångfalden i regel klart större på områden med skyddad skog än i skog där träden alltid avverkas då de uppnått en viss ålder.
I Krister Welanders skog ligger rikligt med trädstammar i olika stadier av förmultning på marken. Här finns allt från klenare stammar till grovstammiga granar som stjälpt i stormar och dragit rejäla rotvältor med sig. De äldre lågorna har fått ett tjockt täcke av mossa, vilket skapar en stämning av trollskog – en skog med mycket död ved har definitivt också estetiska värden.

Att låta mängden död ved öka i sin skog är den viktigaste åtgärden man kan företa sig för att gynna skogsnaturens mångfald. Låt alltså vindfällen ligga kvar och gallra inte bort döda eller döende träd. Dessa blir förr eller senare hemvist för vedlevande insekter, tickor, lavar och mossor. Det är bland de här organismgrupperna man hittar de flesta rödlistade arter som lider av bristen på död ved i ekonomiskogarna.
Många av arterna är beroende av att det kontinuerligt finns tillgång på död ved. Dem kan man som skogsägare hjälpa genom att fälla enstaka träd och låta stammarna långsamt förmultna. Genom att kapa träd på någon meters höjd över marken skapas högstubbar som hackspettar gärna hackar ut sina bohål i. Högstubbarna blir i ett senare skede lätt bostäder för mesar och andra hålhäckande fåglar. Har du riktigt god tur kan du få en lappuggla att bygga sitt bo ovanpå en högstubbe.

I ekonomiskogarna gynnas i regel gran eller tall på bekostnad av lövträden. Det har lett till att lövskogs- och speciellt lundskogsarterna blivit lidande. Har du lundartade inslag i din skog, såsom lind, ek, alm och hassel, lönar det sig att hålla efter granarna, som annars
lätt tar över och genom sin beskuggning får lövträden att tyna bort. Om marken inte beskuggas av gran får också lundens örter en chans. Sådana är till exempel nästrot, myskmadra (se Finlands Natur nr 2/2016) och ramslök, som alla klassas som hotade i Finland. Även vanliga arter, såsom blåsippa och liljekonvalj, gynnas om granar avlägsnas så att solljuset bättre når marken.


I Welanders skog finns ett antal ståtliga gamla aspar. Sådana lönar det sig att låta stå kvar eftersom de är hemvist för fler hotade arter än de flesta andra trädslag. Aspens bark avger ämnen som får regnvattnet som rinner längs stammen att bli basiskt, vilket gynnar förekomsten av vissa lavar. Enbart eller huvudsakligen på asp växer inte mindre än fem starkt hotade eller sårbara lavarter. På gamla aspstammars nedre del kan man med god tur hitta små spolsnäckor. Även bland dem finns flera hotade arter.
Äldre aspar angrips ofta av tickor och röta som gör nedre delen av stammen ihålig, medan trädet kan fortsätta att växa i toppen. I rötskadad asp-ved lever bland annat larver av 10 hotade skalbaggsarter. En grupp skalbaggar som har många aspspecialister är de ståtliga långhorningarna, 13 arter av dem lever helt eller delvis på asp som larv. 
Också gamla sälgar är värda att spara eftersom de hyser en rik insektsfauna. Om luftfuktighet och ljusförhållandena är de rätta kan den rödlistade lunglaven växa på stammen av gamla sälgar.

Welanders skog är starkt kuperad och omfattar bland annat ett mäktigt klippstup. Nedanför stupet rinner en skogsbäck. Båda är exempel på viktiga livsmiljöer som enligt skogslagen bör bevaras inom ekonomiskogsbruket. I naturskyddslagen finns ytterligare ett antal naturtyper vars särdrag inte får ändras. Det här gäller givetvis även då man inte i första hand utnyttjar sin skog för ekonomisk vinning. Också då man väljer att ta ut mindre mängder ved för husbehov bör de här ”lagobjektens” särdrag bevaras. 
Mer information om de viktiga livsmiljöerna enligt skogslagen finns (även på svenska) på Skogscentralens hemsida. De skyddsvärda naturtyperna enligt naturvårdslagen finns beskrivna på miljöförvaltningens hemsida.

 

 

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017
Kommentarer (0)
Skriv siffran 8 med bokstäver:

Resultat för biologisk mångfald:

Bäckarna behöver dig

Att avlägsna grenar och andra hinder, att gräva fram gammalt lekgrus eller lägga till nytt – med enkla åtgärder har fiske- och naturvårdsintresserade fått öringar att igen fortplanta sig i bäckar där de varit helt eller nästan försvunna.

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.

Landhöjningsskärgård, skogar och myrar

Vår nya artikelserie om Svenskfinlands naturpärlor inleds i mellersta Österbotten. Tuija Warén, specialplanerare vid Forststyrelsens naturtjänster i Vasa, rekommenderar spännande utfärdsmål.

Kompostera mera

Matsvinnet i hushållen är ett allt mer uppmärksammat problem. Det kan motverkas genom gammal hederlig kompostering, som i slutändan ger prima mylla. En rätt skött kompost hålls igång hela vintern av egen kraft och om den ändå fryser går att få igång den igen på våren

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.

Under Antarktis is

Antarktis är inte bara höga isberg, pingviner och sälar på iskanten. På havsbottnen under isen finns en enorm biologisk mångfald i form av marina djur anpassade till den iskalla miljön. Men även här börjar klimatförändringen göra sig påmind.

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan?

Små kraftverk – stor skada för fisken

Små vattenkraftverk har marginell betydelse för landets energiförsörjning, men deras inverkan på vattendragens funktion som vandringsleder för fiskar är desto större. Miljöorganisationer föreslår nu en lagändring som skulle göra det möjligt att förpliktiga kraftverksbolagen till att bygga fisktrappor där detta är motiverat.

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.

Sista chansen för Svartåns musslor

I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla ännu segt kvar, men ingen föryngring har skett på många år. Nu ska musslorna få hjälp med att föröka sig.

Bakom galler

Runda små äppel eller ärter, kottar eller konstiga färgfläckar på bladen. De kallas galler och förorsakas av diverse insekter och andra småkryp som mat åt organismernas larvstadier.

Med vargen som granne

Det går att leva med vargen som granne. Men det innebär utmaningar för jägare med hund och för boskapsuppfödare. Det visar erfarenheter nu även i norra Tenala.

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”

Kalk skapar mångfald

”Vårt land är fattigt, skall så bli, För den, som kalk begär”

Myror ger mersmak

De håller sig med husdjur, sköter om sin drottning i vått och torrt, försvarar stacken mot inkräktare och använder mediciner mot sjukdomar. Myrorna är mycket mer än besvärliga småkryp som planlöst springer omkring på köksbordet.

Se och hör fåglarna bättre från tornen

Var du än bor i Svenskfinland är det aldrig speciellt långt till närmaste fågeltorn.

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.

Kina växer

Kina står inför många utmaningar för att kunna försörja den växande befolkningen. Det råder brist på odlingsmark, vattnet är förorenat och den biologiska mångfalden minskar.

Finlands myrskydd kompletteras

Finland är världens myrrikaste land, men skyddet av myrnaturen är bristfällig. Nu bereds ett kompletterande skyddsprogram med avsikt att förbättra myrskyddet speciellt i södra Finland.

Låt alla blommor blomma

– Betesmarken vid ån skulle vi sköta oberoende om vi fick miljöstöd eller inte, säger Maria Dentala.

Här går pungdjuren säkra

Att flytta friska djurpopulationer ut till fredade, isolerade öar är en lösning Australien gått in för när den ursprungliga faunan trängs tillbaka av introducerade rovdjur och sjukdomar.

Finlands rödlista under lupp

Finland gav som avslutning på biodiversitetsåret 2010 ut en uppdaterad version av den nationella rödlistan. Rödlistan bekräftade att vi trots goda föresatser inte lyckats stoppa minskningen av biodiversiteten.