Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Kompostera mera

Matsvinnet i hushållen är ett allt mer uppmärksammat problem. Det kan motverkas genom gammal hederlig kompostering, som i slutändan ger prima mylla. En rätt skött kompost hålls igång hela vintern av egen kraft och om den ändå fryser går att få igång den igen på våren

– En kompost behöver inte ha inbyggd termometer och andra tekniska finesser för att fungera. En enkel konstruktion duger bra, naturen sköter resten om vi bara ser till att komposten inte blir för våt eller torr.
Det säger Eeva-Stiina Lönnemo, hemma i Salo. Kompostering hör till hennes favoritsysselsättningar. Hon har nu i 17 år använt en enkel fab-rikstillverkad kompost för nedbrytning av hushållsavfall. 
– Den har fungerat mycket väl och vi har varit så nöjda med den att vi döpt den till Onni!
På marknaden finns sedan länge ett stort antal kompostmodeller av olika märken och storlekar. Enligt Tessa Turtonen, tidigare ekorådgivare vid Marthaförbundet, är det inte alltid den dyraste modellen som är den bästa. Det lönar sig att ta del av resultaten från tester och utnyttja egna och bekantas erfarenheter.
– Man kan enkelt bygga sin egen kompost. Det viktiga är att den är välisolerad med till exempel styrox och att den är rätt dimensionerad för den mängd avfall man producerar, säger Lönnemo.


Komposten måste också vara så tät att råttor och andra gnagare inte kommer åt avfallet. I bottnen ska finnas lufthål för ventilationens skull. Gör man sin kompost själv kan man bygga den från scratch av bräder och fordra den invändigt med 5–6 centimeter tjock styrox. Det går också att utnyttja till exempel isolerade plasttunnor, kasserade kylskåp eller frysar. Freongaserna måste först avlägsnas ur kylanläggningar av sakkunniga innan man kan ta dem i bruk som kompostkärl.
Isoleringen är viktig för att mikroberna i en hushållskompost ska kunna vara verksamma under vinterhalvåret, liksom också kompostkärlets storlek i förhållande till mängden avfall. För lite avfall i en stor kompost kan leda till att komposten fryser, hur väl isolerad den än är. Eeva-Stiina Lönnemos kompost har ett inre lock som kan sänkas och höjas beroende på hur stor avfallsmängden är. En tumregel är att ett 200 liters kompostkärl är lämpligt för ett hushåll med fyra personer.
– En hög och smal kompost är bättre än en som är lägre och bred, säger Lönnemo. 
Man märker redan på hösten att komposten fungerar om den blir varm. Mikrobernas aktivitet kan få temperaturen att stiga upp till 70 grader inne i komposten även mitt i vintern. Det yttersta lagret kan frysa, men det isolerar ändå och håller kylan borta från de inre delarna av komposten där nedbrytningen kan fortgå.
Om komposten trots allt fryser allt igenom och nedbrytningen stannar upp gäller det att få igång den igen när vårsolen börjar värma.
– Det lönar sig att ha sin kompost placerad så att solen lyser på den så länge som möjligt. Man kan också ta av locket för att släppa in värmen, säger Tessa Turtonen. 
Hon tipsar om att man kan fylla en 1,5 liters PET-flaska med hett vatten, och låta den ligga i komposten tills vattnet svalnat. Proceduren kan med fördel upprepas några gånger. Ännu bättre är varm urin, som både tinar upp det frusna avfallet och ger det ett extra tillskott av kväve som gynnar nedbrytningen.
Lönnemo betonar att det är viktigt att hålla en optimal fuktighet i sin kompost för att den ska fungera. Fuktigheten reglerar man enklast med hjälp av strö, gjort av halm eller torv. Ströet suger i sig överlopps vatten ur kompostinnehållet. Man varvar kompostavfall med strö i lämpliga proportioner och rör om.
– En tumregel är att kompostmassan har rätt fuktighet om den avger bara några få vattendroppar då man kramar den i sin näve. Om det rinner vatten ur den är den för blöt och om den inte avger vatten alls är den för torr.
Hon säger att matrester av så olika typ som möjligt gynnar komposteringen. Under sommarhalv-året är det också bra att lägga till ogräs och annat trädgårdsavfall.
På våren är det dags att ta ut den nedersta delen av kompostmassan. Det går enklast om man har en kompost med en lucka nedtill genom vilken man kommer åt det material som legat längst underst i komposten och som nu är till hälften nedbrutet. 
Lönnemo brukar efterkompostera det halvt nedbrutna materialet genom att helt enkelt lagra det i en hög i sin trädgård. I det här skedet är matresterna så långt nedbrutna att de inte längre lockar råttor. För att den slutliga nedbrytningen ska fortgå optimalt är det bra att blanda en del trädgårdsavfall och ren mylla i kompostmaterialet. Man får räkna med totalt två år av kompost-ering innan matresterna förvandlats till högklassig, näringsrik mylla som är utmärkt att använda i odling.

Det här kan komposteras

  • Skal från frukter, rotfrukter och grönsaker
  • Kaffe- och tesump
  • Äggskal och äggfodral av papp
  • Fiskrens och ben
  • Övrigt matavfall
  • Mindre mängder hushållspapper, tidningspapper och pappers-påsar
  • Blommylla och växtavfall
  • Naturfibrer i mycket små mängder
  • Kutterspån
  • Små mängder kattsand
  • Sopdamm, dock ej dammsugarpåsar

     

Det här får inte läggas
i komposten

  • Aska eller kalk
  • Problemavfall
  • Plast, glas eller metall, såsom mjölk- eller
  • saftburkar och fil- eller yoghurt-burkar.
  • Konstfiber-, läder- eller gummivaror
  • Tobaksfimpar
  • Papper som är överdraget med vax eller plastvätskor

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2018
Kommentarer (0)
Skriv siffran 6 med bokstäver:

Resultat för biologisk mångfald:

Bäckarna behöver dig

Att avlägsna grenar och andra hinder, att gräva fram gammalt lekgrus eller lägga till nytt – med enkla åtgärder har fiske- och naturvårdsintresserade fått öringar att igen fortplanta sig i bäckar där de varit helt eller nästan försvunna.

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.

Landhöjningsskärgård, skogar och myrar

Vår nya artikelserie om Svenskfinlands naturpärlor inleds i mellersta Österbotten. Tuija Warén, specialplanerare vid Forststyrelsens naturtjänster i Vasa, rekommenderar spännande utfärdsmål.

Kompostera mera

Matsvinnet i hushållen är ett allt mer uppmärksammat problem. Det kan motverkas genom gammal hederlig kompostering, som i slutändan ger prima mylla. En rätt skött kompost hålls igång hela vintern av egen kraft och om den ändå fryser går att få igång den igen på våren

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.

Under Antarktis is

Antarktis är inte bara höga isberg, pingviner och sälar på iskanten. På havsbottnen under isen finns en enorm biologisk mångfald i form av marina djur anpassade till den iskalla miljön. Men även här börjar klimatförändringen göra sig påmind.

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan?

Små kraftverk – stor skada för fisken

Små vattenkraftverk har marginell betydelse för landets energiförsörjning, men deras inverkan på vattendragens funktion som vandringsleder för fiskar är desto större. Miljöorganisationer föreslår nu en lagändring som skulle göra det möjligt att förpliktiga kraftverksbolagen till att bygga fisktrappor där detta är motiverat.

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.

Sista chansen för Svartåns musslor

I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla ännu segt kvar, men ingen föryngring har skett på många år. Nu ska musslorna få hjälp med att föröka sig.

Bakom galler

Runda små äppel eller ärter, kottar eller konstiga färgfläckar på bladen. De kallas galler och förorsakas av diverse insekter och andra småkryp som mat åt organismernas larvstadier.

Med vargen som granne

Det går att leva med vargen som granne. Men det innebär utmaningar för jägare med hund och för boskapsuppfödare. Det visar erfarenheter nu även i norra Tenala.

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”

Kalk skapar mångfald

”Vårt land är fattigt, skall så bli, För den, som kalk begär”

Myror ger mersmak

De håller sig med husdjur, sköter om sin drottning i vått och torrt, försvarar stacken mot inkräktare och använder mediciner mot sjukdomar. Myrorna är mycket mer än besvärliga småkryp som planlöst springer omkring på köksbordet.

Se och hör fåglarna bättre från tornen

Var du än bor i Svenskfinland är det aldrig speciellt långt till närmaste fågeltorn.

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.

Kina växer

Kina står inför många utmaningar för att kunna försörja den växande befolkningen. Det råder brist på odlingsmark, vattnet är förorenat och den biologiska mångfalden minskar.

Finlands myrskydd kompletteras

Finland är världens myrrikaste land, men skyddet av myrnaturen är bristfällig. Nu bereds ett kompletterande skyddsprogram med avsikt att förbättra myrskyddet speciellt i södra Finland.

Låt alla blommor blomma

– Betesmarken vid ån skulle vi sköta oberoende om vi fick miljöstöd eller inte, säger Maria Dentala.

Här går pungdjuren säkra

Att flytta friska djurpopulationer ut till fredade, isolerade öar är en lösning Australien gått in för när den ursprungliga faunan trängs tillbaka av introducerade rovdjur och sjukdomar.

Finlands rödlista under lupp

Finland gav som avslutning på biodiversitetsåret 2010 ut en uppdaterad version av den nationella rödlistan. Rödlistan bekräftade att vi trots goda föresatser inte lyckats stoppa minskningen av biodiversiteten.