Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Landhöjningsskärgård, skogar och myrar

Vår nya artikelserie om Svenskfinlands naturpärlor inleds i mellersta Österbotten. Tuija Warén, specialplanerare vid Forststyrelsens naturtjänster i Vasa, rekommenderar spännande utfärdsmål.

Bland de naturskyddsområden som Forststyrelsen äger och förvaltar finns många riktiga naturpärlor. En del ligger ute i skärgården, men också inlandet bjuder på fin natur värd att besöka – inte minst nu under våren. Tuija lyfter speciellt fram Kvarkens världsarv och de nya möjligheter som nu finns att bekanta sig med den unika landhöjningsskärgården. 
– Enklast bekantar du dig med Kvarkens unika landhöjningsskärgård vid Svedjehamn ute på Björkö. Här får man en fin överblick av de istida de Geer-moränerna från det höga utkikstornet, som ligger vid den fyra kilometer långa naturstigen som går runt Bodvattnet, berättar Tuija.
Bodvattnet är ett av många exempel på hur landhöjningen fått tidigare havsvikar att avsnöras från havet och bilda glosjöar. I bäcken som förbinder Bodvattnet med havet stiger tusentals fiskar under lektiden på våren – ett naturskådespel som är väl värt att uppleva.
Från Svedjehamn finns flera möjligheter till båtkryssningar i Världsnaturarvet. Härifrån går det också att få skjuts ut till fågelparadiset Valsörarna. Skärgårdsområdet kring Replot med sina grunda vatten och vindskyddade vikar och sund lämpar sig utmärkt för kajakpaddling.
Tuija Warén rekommenderar också Sommarö fort vid Södra Vallgrund på södra delen av Replotlandet. 
– Här finns en knappt tre kilometer lång naturstig som går genom skog och förbi en restaur-erad skogsbäck.
På Sommarö fanns tidigare ett kustartillerifort. De flesta av försvarsmaktens byggnader är rivna, men den gamla vaktstugan finns kvar. Den kan hyras för kortare perioder.

 

Österbottniska naturpärlor:

1. Valsörarna

Ögrupp som domineras av ljung- och enbevuxna hedar och steniga vatten. Fågelstation och gammal fyr med tillhörande byggnader. Nås med egen båt eller med båttransport från Svedjehamn. Besökare bör hålla sig till den 2,5 kilo­meter långa natur­stigen. Foto: Tuija Warén

2. Svedjehamn

Utkikstorn, naturstig, landhöjnings-natur. Foto: Bamce Fabritius (översta bilden)

3. Mickelsörarna

Stor arkipelag som numera hör till Vörå. Delvis naturskyddsområde med rikt fågelliv. Paddlingseldorado. På Kummelskär finns en naturstation med gästhamn, kafé, bastu och inkvartering i små rum. Naturstig genom landhöjningsskog. Foto: Magnus Östman

 

4. Västerö

Vandringsleder av olika längd (3–12 kilometer) längs stränder (Natura 2000) och genom gammelskog i Vörå kommun. Branta strandklippor med havsutsikt mot Mickelsörarna. Ödestuga, tältplats, rastplatser och allmän brygga. Foto: Kristian Frantz

 

5. Sommarö fort

Sandstrand, stranklippor, glosjö, myrar, restaurerad skogsbäck, frodig lövskog och torr tallskog. Naturstig. Foto: Magnus Östman

 

 

6. Rönnskären

Ögrupp med Finlands äldsta bevarade träbåk som landmärke. Gammal lots/sjöbevakningsstation och fiskeläge som nu ägs av Forststyrelsen. Tre stugor kan hyras. Mycket rikt fågelliv. Foto: Magnus Östman

7. Öjen

Gammelskogsområde (Natura 2000) med mycket tickor ca 4 kilometer från Vasa centrum. Naturstig (4,5 kilometer) lämplig för dagsutflykter. Foto: Birthe Weijola


8. Risö vandringsled

Skogsstig (4,9 km) farbar även med cykel. Spång ut i vassen till fågeltorn med utsikt över Södra Stadsfjärden.
Foto: Tuija Warén

9. Levaneva

Stort myrkomplex (33 kvadratkilometer) på gränsen mellan Laihela och Kurikka kommuner. Kan nås med buss från Seinäjoki och Vasa. Vandringsleder (13 och 50 kilometer), spångar över myrar, utkikstorn, rastplatser, tältplats och ödestuga. Ursprunglig myrnatur med bl.a. häckande dvärgbeckasin, rödspov och smalnäbbad simsnäppa. Foto: Peter Nylund

 

 

 

 

 

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2018
Kommentarer (0)
Skriv siffran 1 med bokstäver:

Resultat för biologisk mångfald:

Bäckarna behöver dig

Att avlägsna grenar och andra hinder, att gräva fram gammalt lekgrus eller lägga till nytt – med enkla åtgärder har fiske- och naturvårdsintresserade fått öringar att igen fortplanta sig i bäckar där de varit helt eller nästan försvunna.

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.

Landhöjningsskärgård, skogar och myrar

Vår nya artikelserie om Svenskfinlands naturpärlor inleds i mellersta Österbotten. Tuija Warén, specialplanerare vid Forststyrelsens naturtjänster i Vasa, rekommenderar spännande utfärdsmål.

Kompostera mera

Matsvinnet i hushållen är ett allt mer uppmärksammat problem. Det kan motverkas genom gammal hederlig kompostering, som i slutändan ger prima mylla. En rätt skött kompost hålls igång hela vintern av egen kraft och om den ändå fryser går att få igång den igen på våren

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.

Under Antarktis is

Antarktis är inte bara höga isberg, pingviner och sälar på iskanten. På havsbottnen under isen finns en enorm biologisk mångfald i form av marina djur anpassade till den iskalla miljön. Men även här börjar klimatförändringen göra sig påmind.

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan?

Små kraftverk – stor skada för fisken

Små vattenkraftverk har marginell betydelse för landets energiförsörjning, men deras inverkan på vattendragens funktion som vandringsleder för fiskar är desto större. Miljöorganisationer föreslår nu en lagändring som skulle göra det möjligt att förpliktiga kraftverksbolagen till att bygga fisktrappor där detta är motiverat.

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.

Sista chansen för Svartåns musslor

I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla ännu segt kvar, men ingen föryngring har skett på många år. Nu ska musslorna få hjälp med att föröka sig.

Bakom galler

Runda små äppel eller ärter, kottar eller konstiga färgfläckar på bladen. De kallas galler och förorsakas av diverse insekter och andra småkryp som mat åt organismernas larvstadier.

Med vargen som granne

Det går att leva med vargen som granne. Men det innebär utmaningar för jägare med hund och för boskapsuppfödare. Det visar erfarenheter nu även i norra Tenala.

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”

Kalk skapar mångfald

”Vårt land är fattigt, skall så bli, För den, som kalk begär”

Myror ger mersmak

De håller sig med husdjur, sköter om sin drottning i vått och torrt, försvarar stacken mot inkräktare och använder mediciner mot sjukdomar. Myrorna är mycket mer än besvärliga småkryp som planlöst springer omkring på köksbordet.

Se och hör fåglarna bättre från tornen

Var du än bor i Svenskfinland är det aldrig speciellt långt till närmaste fågeltorn.

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.

Kina växer

Kina står inför många utmaningar för att kunna försörja den växande befolkningen. Det råder brist på odlingsmark, vattnet är förorenat och den biologiska mångfalden minskar.

Finlands myrskydd kompletteras

Finland är världens myrrikaste land, men skyddet av myrnaturen är bristfällig. Nu bereds ett kompletterande skyddsprogram med avsikt att förbättra myrskyddet speciellt i södra Finland.

Låt alla blommor blomma

– Betesmarken vid ån skulle vi sköta oberoende om vi fick miljöstöd eller inte, säger Maria Dentala.

Här går pungdjuren säkra

Att flytta friska djurpopulationer ut till fredade, isolerade öar är en lösning Australien gått in för när den ursprungliga faunan trängs tillbaka av introducerade rovdjur och sjukdomar.

Finlands rödlista under lupp

Finland gav som avslutning på biodiversitetsåret 2010 ut en uppdaterad version av den nationella rödlistan. Rödlistan bekräftade att vi trots goda föresatser inte lyckats stoppa minskningen av biodiversiteten.