Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.

Vresrosens (Rosa rugosa) hör hemma i nord-östra Asien men importerades redan för över 100 år sedan till Finland som prydnadsväxt i trädgårdar. Därifrån har den på många håll spritt sig med hjälp av sina frön, som hos rosväxterna finns samlade i skenfrukter, allmänt kallade nypon. Dessa kan flyta på vattnet långa vägar eller spridas med fåglar.
Om du på din stugstrand har en vresrosbuske, finns det allt skäl att försöka bli av med den. Markus Keskitalo, planerare på Forststyrelsen, berättar att man i Östra Finska vikens nationalpark i flera års tid studerat olika metoder att bli av med den erkänt seglivade vresrosen. Han rekommenderar i första hand att gräva upp busken och hela dess rotsystem – så långt det går. Rötterna är oftast starkt förgrenade och speciellt på steniga stränder kan det vara nästan omöjligt att få bort rötter som slingrat sig in under stenarna. I sådana fall är man tvungen att upprepa grävandet då nya rotskott kommer upp. 
Ett annat sätt att bli av med oönskade vresrosbuskar, särskilt på steniga platser, är att klippa bort alla gröna växtdelar.
– Det går relativt snabbt, men man måste upprepa klippningen flera gånger per sommar och hålla på i några år innan busken till slut förtvinar och dör, berättar Keskitalo. 
För den som vill ha kvar sin vresrosbuske i trädgården rekommenderar han att man förhindrar fröspridningen genom att klippa bort nyponen innan fröna hinner mogna. Nyponen får inte placeras på öppen soptipp eller i en kompost utan bör förpassas till ett slutet kärl med avfall som ska brännas. 
Det är överhuvudtaget viktigt att se till att potentiellt skadliga växter inte sprider från trädgårdar ut i naturen. Det är säkrast är hålla sig till sådana trädgårdsväxter som man vet att inte är främmande och invasiva. 
Trädgårdsavfall borde aldrig dumpas utanför trädgården utan placeras i en sluten kompost eller ett slutet blandavfallskärl. 

Det finns en EU-förordning med bestämmelser om hur de främmande och skadliga arternas spridning i naturen ska motverkas. Förordningen omfattar för närvarande 89 växt- och djurarter. I Finland har vi en lag om hantering av risker orsakade av främmande arter från 2015 och en nationell strategi för främmande arter från 2012.
Av växtarterna på EU:s lista över invasiva främmande arter förekommer tre arter jättelokor och jättebalsaminen regelbundet i Finland. Jättelokorna bedöms vara så skadliga för naturen och även för mänskans hälsa att den som har planterade jättelokor på sin gård är skyldig att förstöra bestånden. 

 

Oönskade arter

Enligt gällande lagstiftning bör man inte odla, plantera och i övrigt hantera växter som utgör hot mot våra ursprungliga växt- och djurarter. Här är några exempel.

Jättelokor (Heracleum spp.)
Tre arter upp till fem meter höga flockblomstriga växter med en blomställning som kan bli upp till 80 centimeter i diameter. Konkurrerar med lätthet ut inhemska växter. Deras växtsaft kan ge brännskador på huden och aromerna från växterna kan försaka andnöd hos känsliga personer. De sprider sig med frön. Mycket seglivade och svåra att bli av med. Bästa resultatet uppnås genom att på våren dra upp de nya skotten som helt små. Senare på sommaren kan rötterna brytas med spade. Man också täcka in små bestånd med en mörk presenning i flera år för att hindra att frön i marken gror. Före frösättningen kan man klippa bort blommorna. Vid all kontakt med jättelokorna måste huden och ögonen skyddas mot växtsafterna.
Anmäl fynd av jättelokor och andra främmande skadliga arter till myndigheterna på portalen för främmande arter, Vieraslajit.fi.

 

Lupiner (Lupinus spp.)
Storvuxna, förkväver lätt mindre och känsliga växter och göder marken med kväve, vilket gynnar andra storvuxna arter. Sprider sig lätt med frön. Rekommenderas inte som trädgårdsväxt. Genom att klippa bort blomställningarna i ett tidigt skede kan fröspridningen förhindras. Enstaka exemplar kan grävas upp och förstöras. 

 

Jättebalsamin  (Impatiens glandulifera)
Har på många håll spritt sig ohämmat från trädgårdar. Storvuxen, bildar täta bestånd som beskuggar marken och tränger ut andra växter. Bör inte planteras. Bekämpas bäst genom att dra upp växten med rötterna. 

 

Parkslide och andra sliden (Reynoutria spp.)
Kan bli upp till fem meter hög, bildar täta bestånd med stora blad som beskuggar marken så att andra växter dör. Sprider sig lätt från rot- och stjälkdelar, fröna är sterila. Mycket svår att utrota, det säkraste sättet är att skära av stjälkarna i marknivå och hälla bekämpningsmedel, i första pelargon- eller ättiksyra, i de ihåliga stjälkarna.

Böcker om oönskade arter
-Riku Cajander 2018: Vanhat tutut ja hankalat vieraat. Maahenki.
-Miia Jauni & Markus Seppälä 2017: Kotipihan valtaajat. Into.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2018
Kommentarer (0)
Skriv siffran 8 med bokstäver:

Resultat för biologisk mångfald:

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.

Landhöjningsskärgård, skogar och myrar

Vår nya artikelserie om Svenskfinlands naturpärlor inleds i mellersta Österbotten. Tuija Warén, specialplanerare vid Forststyrelsens naturtjänster i Vasa, rekommenderar spännande utfärdsmål.

Kompostera mera

Matsvinnet i hushållen är ett allt mer uppmärksammat problem. Det kan motverkas genom gammal hederlig kompostering, som i slutändan ger prima mylla. En rätt skött kompost hålls igång hela vintern av egen kraft och om den ändå fryser går att få igång den igen på våren

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.

Under Antarktis is

Antarktis är inte bara höga isberg, pingviner och sälar på iskanten. På havsbottnen under isen finns en enorm biologisk mångfald i form av marina djur anpassade till den iskalla miljön. Men även här börjar klimatförändringen göra sig påmind.

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan?

Små kraftverk – stor skada för fisken

Små vattenkraftverk har marginell betydelse för landets energiförsörjning, men deras inverkan på vattendragens funktion som vandringsleder för fiskar är desto större. Miljöorganisationer föreslår nu en lagändring som skulle göra det möjligt att förpliktiga kraftverksbolagen till att bygga fisktrappor där detta är motiverat.

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.

Sista chansen för Svartåns musslor

I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla ännu segt kvar, men ingen föryngring har skett på många år. Nu ska musslorna få hjälp med att föröka sig.

Bakom galler

Runda små äppel eller ärter, kottar eller konstiga färgfläckar på bladen. De kallas galler och förorsakas av diverse insekter och andra småkryp som mat åt organismernas larvstadier.

Med vargen som granne

Det går att leva med vargen som granne. Men det innebär utmaningar för jägare med hund och för boskapsuppfödare. Det visar erfarenheter nu även i norra Tenala.

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”

Kalk skapar mångfald

”Vårt land är fattigt, skall så bli, För den, som kalk begär”

Myror ger mersmak

De håller sig med husdjur, sköter om sin drottning i vått och torrt, försvarar stacken mot inkräktare och använder mediciner mot sjukdomar. Myrorna är mycket mer än besvärliga småkryp som planlöst springer omkring på köksbordet.

Se och hör fåglarna bättre från tornen

Var du än bor i Svenskfinland är det aldrig speciellt långt till närmaste fågeltorn.

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.

Kina växer

Kina står inför många utmaningar för att kunna försörja den växande befolkningen. Det råder brist på odlingsmark, vattnet är förorenat och den biologiska mångfalden minskar.

Finlands myrskydd kompletteras

Finland är världens myrrikaste land, men skyddet av myrnaturen är bristfällig. Nu bereds ett kompletterande skyddsprogram med avsikt att förbättra myrskyddet speciellt i södra Finland.

Låt alla blommor blomma

– Betesmarken vid ån skulle vi sköta oberoende om vi fick miljöstöd eller inte, säger Maria Dentala.

Här går pungdjuren säkra

Att flytta friska djurpopulationer ut till fredade, isolerade öar är en lösning Australien gått in för när den ursprungliga faunan trängs tillbaka av introducerade rovdjur och sjukdomar.

Finlands rödlista under lupp

Finland gav som avslutning på biodiversitetsåret 2010 ut en uppdaterad version av den nationella rödlistan. Rödlistan bekräftade att vi trots goda föresatser inte lyckats stoppa minskningen av biodiversiteten.