Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Se och hör fåglarna bättre från tornen

Var du än bor i Svenskfinland är det aldrig speciellt långt till närmaste fågeltorn.

I takt med att fågelskådning som hobby blivit allt populärare har också fågeltornens antal ökat. I Birdlife Finlands stora tävling mellan olika fågeltorn deltog förra året inte mindre än 326 torn från sydkusten till Lappland. I den siffran ingår antagligen inte alla Finlands fågeltorn. Av tornen är cirka 40 tillgängliga även för rullstolsbundna fågelskådare.

Det brukar vara mest givande att klättra upp i ett fågeltorn under islossningstiden från mitten av april till början av maj. De flesta torn är byggda vid sjöar eller havsvikar och är så höga att man har fri sikt över vassen mot det öppna vattnet. På iskanten flockas svanar, skrakar, knipor, bläsänder, krickor, sothöns, måsar och trutar, för att bara nämna en del av artmångfalden.
Fågeltornen är byggda så att fågelskådarna ska kunna iaktta fåglarna utan att störa dem. Det innebär ofta att avståndet till fåglarna är minst 50 meter, ofta betydligt mer. För att kunna se kännetecken i fåglarnas fjäderdräkt ordentligt behöver man en tubkikare då man ”häckar” uppe i fågeltornet. En vanlig kikare är förstås också bra för att hinna följa med fåglar som flyger förbi på nära håll.

En fördel med fågelskådning från torn är att man här träffar likasinnade. Här finns allt från hårdskådande ornitologproffs som knappt alls tar kikaren från ögonen till mer avslappnade söndagsskådare som njuter av vårsolen och utsikten minst lika mycket som av fåglarna. Och att ha en god vägkost till hands då man häckar uppe i tornet flera timmar är aldrig fel.
Då många ögonpar spanar ut över vattnet och vassarna är chansen större att allt av intresse blir upptäckt. Erfarna skådare delar gärna med sig av sina kunskaper och lär novisen hur man skiljer den fåtaliga snatteranden från gräsänderna eller hur man känner igen fjällvråken som sakta glider norrut under den pastellblå aprilhimlen.

I mitten av maj börjar redan änder och måsfåglar ha sökt sig till sina häckplatser och lever då mer undanskymt. Vid de fågeltorn där strandängarnas vegetation hållits låg genom slåtter eller bete rastar nu mängder av nordligt häckande vadare. Myllret av grönbenor, gluttsnäppor, svartsnäppor och brushanar kan vara imponerande. Har man tur kan också en sällsynt dammsnäppa eller citronärla, som också trivs på strandängar, dyka upp i kikarsynfältet.
Speciellt vadarna, som till stor del är rätt små och mörka, är det viktigt att se i medljus för att detaljerna ska framträda och artbestämningen lyckas. Besök alltså ditt torn under den tid på dygnet då du har solen i ryggen när du tittar mot fåglarna. På de allra populäraste fågellokalerna, såsom Ruskis i Borgå och Vik i Helsingfors, kan man välja mellan flera fågeltorn utgående från var man har solen.

I månadsskiftet maj–juni är det ofta rätt stillsamt vid fågeltornen – men bara under dagtid. Om natten vaknar däremot vassarna till liv och en massiv kör av sjungande sävsångare, rörsångare, trastsångare tar vid, ackompanjerade av rördrommens dova bastuba och den småfläckiga sumphönans taktfasta kvitter från strandängen. Över allt detta ljuder näktergalarnas smattrande stämma.
Jan Södersved, informatör vid Birdlife Finland, gillar speciellt att besöka fågeltornen den här tiden på året och dygnet.
– Ett av mina favorittorn finns vid norra ändan av Tjusträsk i Sjundeå. Här skapar nattsångarna fin stämning i försommarnatten, säger Södersved.


 

Litet urval bland fågeltornen

1. Teutjärvi (Lovisa, Strömfors) 
– ca 30 km nordost om stadskärnan, Svenskfinlands östligaste fågeltorn (?)
– relativt nybyggt och med fin utsikt över den frodiga slättsjön
– vassar, buskagen och lundartad strandskog
– rördrom garanterad, purpurhäger sågs 2012



2. Ruskis-Stensbölefjärden (Borgå)
– klassisk fågellokal vid Borgå ås mynning
– ett av Finlands äldsta naturskyddsområden
– fyra fågeltorn
– vid norra ändan hävdade strandängar med mycket vadare
– vitögd dykand 2012
– naturstigar på Ekudden och Svinö



3. Gammelstadsviken (Helsingfors)
– internationellt viktigt, 316 hektar stort fågelskyddsområde
– ligger nordost om stadskärnan, goda bussförbindelser
– sex fågeltorn (tre tillgängliga för rörelsehindrade), gömslen, vandringsleder, naturstigar
– häckande citronlärla
– vidsträckta vassar, strandlundar, betade strandängar; de fågelrika åkrarna i Vik finns i närheten
– Gardenias botaniska trädgård och lunchkafé i närheten

4. Läppträsket (Raseborg, Karis)
–frodig sjö söder om Karis centrum, nära riksväg 51
–ett fågeltorn på den nordvästra stranden
– en av Nylands rikaste fågelsjöar, bl.a. fyra doppingarter och vattenrall har häckat
– internationell botanisk raritet: spädnajas (Najas tenuissima)

5. Pettebyviken (Pargas sötvattenbassäng)
–fågeltorn vid vassrik f.d. havsvik omgiven av åkrar och skogsdungar med bl.a. ek
– rördrom, vattenrall, stor population av skäggmes

6. Friskalaviken (Åbo)
– frodig innerskärgårdsvik på ön Hirvensalo, 6 km från Åbo centrum
– 12 hektar stort naturskyddsområde
– betade strandängar
– fågeltorn, gömsle och spång längs vasskanten

7. Torpfjärden (Jomala)
– vassrik fågelvik väster om Mariehamn, 
– fågeltorn (9 meter högt) på vikens östra sida, nära Hammarlandsvägen
– häckande snatterand och gravand

8. Sideby (Kristinestad)
– 17 meter högt torn på öppen havsstrand
– utmärkt för flyttfågelobservationer; under högsäsong kan 10 000-tals fåglar passera per dag
– tornet har ofta segrat i Tornens kamp

9. Södra stadsfjärden (Vasa)
– frodig, vassrik vik utanför Toby ås mynning söder om stadskärnan
– två fågeltorn, spångar ut i vassen
– rastplats med eldstad



10. Kimo åmynning (Vörå-Oravais)
– klassisk rastplats och häckningslokal för mängder av fåglar
– två fågeltorn på åmynningens norra strand en halv kilometer från riksväg 8
– häckande gyllensparv 1983–1985
– flamingo 1983 och snögås 2001
 

 

 

 

 

 

 

 

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2015
Kommentarer (0)
Skriv siffran 1 med bokstäver:

Resultat för biologisk mångfald:

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.

Landhöjningsskärgård, skogar och myrar

Vår nya artikelserie om Svenskfinlands naturpärlor inleds i mellersta Österbotten. Tuija Warén, specialplanerare vid Forststyrelsens naturtjänster i Vasa, rekommenderar spännande utfärdsmål.

Kompostera mera

Matsvinnet i hushållen är ett allt mer uppmärksammat problem. Det kan motverkas genom gammal hederlig kompostering, som i slutändan ger prima mylla. En rätt skött kompost hålls igång hela vintern av egen kraft och om den ändå fryser går att få igång den igen på våren

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.

Under Antarktis is

Antarktis är inte bara höga isberg, pingviner och sälar på iskanten. På havsbottnen under isen finns en enorm biologisk mångfald i form av marina djur anpassade till den iskalla miljön. Men även här börjar klimatförändringen göra sig påmind.

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan?

Små kraftverk – stor skada för fisken

Små vattenkraftverk har marginell betydelse för landets energiförsörjning, men deras inverkan på vattendragens funktion som vandringsleder för fiskar är desto större. Miljöorganisationer föreslår nu en lagändring som skulle göra det möjligt att förpliktiga kraftverksbolagen till att bygga fisktrappor där detta är motiverat.

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.

Sista chansen för Svartåns musslor

I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla ännu segt kvar, men ingen föryngring har skett på många år. Nu ska musslorna få hjälp med att föröka sig.

Bakom galler

Runda små äppel eller ärter, kottar eller konstiga färgfläckar på bladen. De kallas galler och förorsakas av diverse insekter och andra småkryp som mat åt organismernas larvstadier.

Med vargen som granne

Det går att leva med vargen som granne. Men det innebär utmaningar för jägare med hund och för boskapsuppfödare. Det visar erfarenheter nu även i norra Tenala.

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”

Kalk skapar mångfald

”Vårt land är fattigt, skall så bli, För den, som kalk begär”

Myror ger mersmak

De håller sig med husdjur, sköter om sin drottning i vått och torrt, försvarar stacken mot inkräktare och använder mediciner mot sjukdomar. Myrorna är mycket mer än besvärliga småkryp som planlöst springer omkring på köksbordet.

Se och hör fåglarna bättre från tornen

Var du än bor i Svenskfinland är det aldrig speciellt långt till närmaste fågeltorn.

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.

Kina växer

Kina står inför många utmaningar för att kunna försörja den växande befolkningen. Det råder brist på odlingsmark, vattnet är förorenat och den biologiska mångfalden minskar.

Finlands myrskydd kompletteras

Finland är världens myrrikaste land, men skyddet av myrnaturen är bristfällig. Nu bereds ett kompletterande skyddsprogram med avsikt att förbättra myrskyddet speciellt i södra Finland.

Låt alla blommor blomma

– Betesmarken vid ån skulle vi sköta oberoende om vi fick miljöstöd eller inte, säger Maria Dentala.

Här går pungdjuren säkra

Att flytta friska djurpopulationer ut till fredade, isolerade öar är en lösning Australien gått in för när den ursprungliga faunan trängs tillbaka av introducerade rovdjur och sjukdomar.

Finlands rödlista under lupp

Finland gav som avslutning på biodiversitetsåret 2010 ut en uppdaterad version av den nationella rödlistan. Rödlistan bekräftade att vi trots goda föresatser inte lyckats stoppa minskningen av biodiversiteten.