Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Kalk skapar mångfald

”Vårt land är fattigt, skall så bli,
För den, som kalk begär”

Så kunde man travestera Runeberg när det gäller den substans som mer än de flesta andra ämnen i jorden inverkar på vilka växter som trivs på ett område. I motsatts till Estland och områdena kring södra Östersjön domineras Finlands berggrund långt av urberg, som till skillnad från kalken ger en sur jordmån. Men här och där, bland annat i sydvästra delen av vårt land, finns det kalkförekomster som märks framförallt i floran. De här platserna är värda ett besök speciellt på försommaren då de flesta kalkgynnade växter blommar som finast.

Kalk i marken förknippas ofta med orkidéer, men det finns växtarter ur många andra grupper som också är kalkgynnade – allt från den oansenliga ormbunken murruta (Asplenium ruta-muraria) till den praktfulla korskovallen (Melampyrum cristatum). 
Kalkberoendet varierar från växter som är direkt bundna till kalkhaltig jord till sådana som bara svagt gynnas av kalk i marken. Det finns också direkt kalkskyende växter som antas sakna förmåga att uppta fosfor på kalkrik mark, eftersom fosforn är kemiskt hårt bunden till kalcium i form av kalciumfosfat.
Kalkberoende växter förekommer i olika naturtyper, allt från fuktiga ängar till karga berg. Många kalkgynnade arter har minskat till följd av den igenväxning som minskat bete och slåtter i kombination med luftburen kväve-gödning gett upphov till. Längs havsstränderna har Östersjöns övergödning ökat igenväxningen på bekostnad av känsliga kalkberoende växter.

I Åbolands skärgård och på fastlandet är kalken av kristallin urbergstyp. Det innebär att den i princip saknar fossil,
till skillnad från den yngre kalk av ordoviciskt ursprung som dominerar på Åland. Den ordoviciska kalken härstammar från Gävlebukten, varifrån den transporterats till Åland med inlandsisen.
Kalkstråken bjuder inte bara på intressanta upptäckter bland floran. Där bergsytor med kristallin kalk är fria från jord och vegetation kan man beundra räfflor och labyrintliknande ytstrukturer. Öar med sådana geologiskt
intressanta fenomen finns i Åbolands skärgård och på några håll på den åländska sidan av Skiftet. Kändast här är Norra Härholmen i Brändös norra skärgård. 

Här invid presenteras ett litet urval platser som är väl värda ett besök på grund av sin förekomst av kalkälskande växter och i vissa fall geologiskt intressanta kalkberg i dagen. Två av Ålands kanske mest kända och lättillgängliga naturreservat, Ramsholmen och Nåtö, är rika på kalkberoende växter men ingår inte här eftersom de presenterats tidigare i denna artikelserie. På Åland och i Pargas förekommer kalkberoende växter allmänt också utanför naturskyddsområden och andra kända områden med rik flora.
 

Ett urval kalkplatser

1. Stansviks lundområde
– naturskyddsområde på Degerö i östra Helsingfors
– ligger vid Hundholmsvägen, från centrum tillgänglig med metro+buss 84
– frodig lund vid gammal gruva
– vandringsled, gruvschakten ingärdade
– bl.a. svartbräken, hällebräken, harmynta, oxbär, trolldruva

2. Tvärminne, Storängsberget
– nära Tvärminne zoologiska station
– tydlig gräns mellan kargt berg och frodig kalkhaltig mark
– blodnäva, brudbröd, gullviva (rikligt), bergmynta, svartbräken, gaffelbräken, backranunkel, backlök, backtimjan



3. Karkali udde i Lojosjön: 
– naturpark med frodiga hassellundar och bl.a. 11 arter orkidéer, vandringsled
– Torhola kalkstensgrotta på uddens sydsida är Finlands största i sitt slag
– vid grottan rik flora: bl.a. sandviol, harmynta, svartbräken, nästrot

4. Lojo
– hela trakten är känd för sina rika kalkförekomster
– Hasseludden i Virkby; lättillgänglig kalklokal med rik flora och kalkberg i dagen
–Urbyberget strax söder om Virkby; ruderatmark med bl.a. sprödarv och apollofjäril



5. Åvensor 
– större ö med skärgårdsby i norra Korpo
– tillgänglig med förbindelsebåt från Norrskata och Nagu gästhamn
– gammalt nedlagt kalkbrott, tillträde på egen risk
– kalkberg i dagen på många platser
– Ronudden, Kälklot och Kirmo har speciellt kalkgynnad flora
– murruta, svartbräken, grusbräcka, gentiana, grönyxne, nästrot



6. Salmisholmen
– bebodd ö i Iniö södra skärgård
– naturskyddsområden på öns östra del
– restaurerade lövängar och hagmarker som betas
– lätt att lägga till med egen båt vid den gamla förbindelsebåtsbryggan
– tandrot, korskovall, harmynta, Adam och Eva





7. Järsö friluftsområde

– i Lemland 10 km söder om Mariehamn (bilväg)
– friluftsområde ägt av Mariehamn stad
– tre naturstigar, rastplats med eldstad
– restaurerade lövängar, hassellundar, betade hagar, strandängar
–fjällfräken, vit skogslilja, krissla, blodnäva



8. Herröskatan
– Lemlands och fasta Ålands sydligaste udde
– naturreservat ägt av Ålands landskapsregering
– vandringsleder, rastplats med eldstad, fågeltorn
– torrängar med fårbeten
– blodnäva, St Pers nycklar, Adam och Eva, vit skogslilja



9. Höckböleholmen
– i Geta på norra fasta Åland, avstånd till Mariehamn 32 km 
– naturreservat ägt av Ålands landskapsregering
– naturstig genom betat, ingärdat område
– frodig lund med ek, lönn, ask, hassel m.fl.
– extremt artrik flora: t.ex. tandrot, spenört, Adam och Eva, lundslok, kungsängslilja, lunglav
– strax nordost om reservatet finns Höckböle träsk, ”Ålands kalkrikaste sjö”


 

Där kristallin kalk i urberget ligger så här exponerat kan man ofta beundra serpentinliknande ytstrukturer. Bilden är från Bergö i Iniö. Mikael von Numers


 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2015
Kommentarer (0)
Skriv siffran 1 med bokstäver:

Resultat för biologisk mångfald:

Bäckarna behöver dig

Att avlägsna grenar och andra hinder, att gräva fram gammalt lekgrus eller lägga till nytt – med enkla åtgärder har fiske- och naturvårdsintresserade fått öringar att igen fortplanta sig i bäckar där de varit helt eller nästan försvunna.

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.

Landhöjningsskärgård, skogar och myrar

Vår nya artikelserie om Svenskfinlands naturpärlor inleds i mellersta Österbotten. Tuija Warén, specialplanerare vid Forststyrelsens naturtjänster i Vasa, rekommenderar spännande utfärdsmål.

Kompostera mera

Matsvinnet i hushållen är ett allt mer uppmärksammat problem. Det kan motverkas genom gammal hederlig kompostering, som i slutändan ger prima mylla. En rätt skött kompost hålls igång hela vintern av egen kraft och om den ändå fryser går att få igång den igen på våren

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.

Under Antarktis is

Antarktis är inte bara höga isberg, pingviner och sälar på iskanten. På havsbottnen under isen finns en enorm biologisk mångfald i form av marina djur anpassade till den iskalla miljön. Men även här börjar klimatförändringen göra sig påmind.

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan?

Små kraftverk – stor skada för fisken

Små vattenkraftverk har marginell betydelse för landets energiförsörjning, men deras inverkan på vattendragens funktion som vandringsleder för fiskar är desto större. Miljöorganisationer föreslår nu en lagändring som skulle göra det möjligt att förpliktiga kraftverksbolagen till att bygga fisktrappor där detta är motiverat.

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.

Sista chansen för Svartåns musslor

I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla ännu segt kvar, men ingen föryngring har skett på många år. Nu ska musslorna få hjälp med att föröka sig.

Bakom galler

Runda små äppel eller ärter, kottar eller konstiga färgfläckar på bladen. De kallas galler och förorsakas av diverse insekter och andra småkryp som mat åt organismernas larvstadier.

Med vargen som granne

Det går att leva med vargen som granne. Men det innebär utmaningar för jägare med hund och för boskapsuppfödare. Det visar erfarenheter nu även i norra Tenala.

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”

Kalk skapar mångfald

”Vårt land är fattigt, skall så bli, För den, som kalk begär”

Myror ger mersmak

De håller sig med husdjur, sköter om sin drottning i vått och torrt, försvarar stacken mot inkräktare och använder mediciner mot sjukdomar. Myrorna är mycket mer än besvärliga småkryp som planlöst springer omkring på köksbordet.

Se och hör fåglarna bättre från tornen

Var du än bor i Svenskfinland är det aldrig speciellt långt till närmaste fågeltorn.

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.

Kina växer

Kina står inför många utmaningar för att kunna försörja den växande befolkningen. Det råder brist på odlingsmark, vattnet är förorenat och den biologiska mångfalden minskar.

Finlands myrskydd kompletteras

Finland är världens myrrikaste land, men skyddet av myrnaturen är bristfällig. Nu bereds ett kompletterande skyddsprogram med avsikt att förbättra myrskyddet speciellt i södra Finland.

Låt alla blommor blomma

– Betesmarken vid ån skulle vi sköta oberoende om vi fick miljöstöd eller inte, säger Maria Dentala.

Här går pungdjuren säkra

Att flytta friska djurpopulationer ut till fredade, isolerade öar är en lösning Australien gått in för när den ursprungliga faunan trängs tillbaka av introducerade rovdjur och sjukdomar.

Finlands rödlista under lupp

Finland gav som avslutning på biodiversitetsåret 2010 ut en uppdaterad version av den nationella rödlistan. Rödlistan bekräftade att vi trots goda föresatser inte lyckats stoppa minskningen av biodiversiteten.