Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Under Antarktis is

Antarktis är inte bara höga isberg, pingviner och sälar på iskanten. På havsbottnen under isen finns en enorm biologisk mångfald i form av marina djur anpassade till den iskalla miljön. Men även här börjar klimatförändringen göra sig påmind.

Inne i tältet ute på den oändliga isvidden finns ett mörkt hål i isen, som just här är tre meter tjock. Det har tagit expeditionsmedlemmarna nästan ett dygn att komma igenom isen med hjälp av motorsåg och hackor. Hundra kilo tunga isblock har lyfts upp ur hålet. 
Havsvattnets temperatur är knappt två grader – på minussidan. Den höga salthalten gör att vattnet inte fryser vid normala noll grader. Luftens temperatur ligger kring 16 minusgrader. Nu i november är det försommar här på den sydliga kontinenten, vilket betyder stabilare väder med mycket solsken – dygnet runt.
Att dyka ner i den iskalla mörka värld som möter en under havsisen vid Antarktis kräver mod och stor erfarenhet. Det har Alf Norkko, som är professor vid Tvärminne zoologiska station. I oktober–november ifjol deltog han tillsammans med sin fru Joanna Norkko, även hon marinbiolog, i en expedition till isarna på Rosshavet vid Antarktis. Det var inte parets första besök på den sydliga kontinenten, Alf hade varit där fyra och Joanna en gång tidigare. Redan år 2001 var Alf med och undersökte havsbottnen och dess djurvärld genom dykning på samma plats som 2017. 
Alf berättar att det krävs extremt mycket specialutrustning och olika säkerhetsarrangemang innan man kommer så långt att man kan sänka sig ned i det mörka hålet. 
– Kylan är det största problemet. Det finns alltid en risk att armar och fingrar stelnar eller att dykaggregatet slutar att fungera, berättar Alf.
Dykarna rör sig alltid i par och har varsin säkerhetslina med vilken de kan signalera till personalen uppe på isen och vid behov bli snabbt uppdragna. Uppe vid vakkanten är en reserv­dykare beredd att rycka ut om dykarna under isen får problem. 
– Har man otur kan en revirhävdande weddellsäl ockupera hålet i isen. Den flyttar inte på sig i första taget. Därför måste man alltid ha ett reserv­hål för uppstigningen.
Tack vare alla säkerhetsåtgärder råkade dykarna under Alfs och Joannas expedition inte ut för några värre tillbud. 
Under den tre meter tjocka isen finns bara 0,1 procent av solljuset kvar. 
– Först är det mörkt, men ögonen vänjer sig snabbt och man börjar se vad som finns omkring en. Tack vare att vattnet är kristallklart kan man se flera hundra meter omkring sig, säger Alf.



Alf och hans kolleger gjorde en spännande upptäckt redan under sin första dykning. Havsbottnen kryllade nu av liv i form av musslor, naken­snäckor, sjöstjärnor, sjöborrar och mängder av andra ryggradslösa marina djur. Vid dykningarna som de nyzeeländska kollegerna gjorde 2009 hade bottnen sett närmast livlös ut. Vad hade alltså hänt under de åtta år som förlöpt mellan dykningarna?
Alf Norkko förklarar:
– Vi har hittills uppfattat livsmiljöerna kring Antarktis som mycket stabila där inga stora ändringar sker från ett år till ett annat. Antarktis har varit som ett stort laboratorium där vi kunnat studera den marina biodiversiteten och hur den påverkas av isen under ostörda förhållanden. I Rosshavet har vi världens sydligaste marina ekosystem som är tillgängligt för forskarna. Det som hänt är att havsisen, som tidigare bröts upp kanske en gång per tio år, nu brutits upp tre–fyra år i rad. Då har solljuset kunnat tränga ned i vattenmiljön, vilket lett till kraftigare algblomningar än normalt. Då algerna dött har de sjunkit till bottnen och blivit föda för de bottenlevande djuren. Mer föda har lett till att djuren ökat i antal.
Det ligger nära till hands att uppfatta isens försvinnande som ett resultat av den globala klimatförändringen. Hittills har klimatförändringens effekter på Antarktis isar inte var entydiga, men nu finns tecken på att havsisens utbredning minskar och havsisarna urholkas underifrån närmast bottnen av varmare vatten. 
– Någon kan tycka att mera djur på havsbottnen inte borde vara problematiskt. Men man måste komma ihåg att detta område i Rosshavet är unikt genom att vattnet är naturligt mycket näringsfattigt. Nu finns risk att vissa nya arter, bland dem effektiva rovdjur, snabbt tar över bottendjurssamhället och att djurarter anpassade till näringsfattiga miljöer försvinner.

Det är alltså all orsak för forskarna att följa med vad som händer i Antarktis, trots att vistelsen där och transporterna dit är strapatsrika och mycket resurskrävande. Alf och Joanna Norkko flög med ett enormt militärt transportplan tillsammans med expeditionens övriga medlemmar från Christchurch i Nya Zeeland till McMurdo Sound, där planet kunde landa på havsisen. Nära ”flygfältet” ligger två forskningsstationer, den stora McMurdo Station och den betydligt mindre Scott Base. Baserna ägs av USA respektive Nya Zeeland. 
Från Scott Base bar det av över isen till undersökningsområdet i Rosshavet, en sträcka på 80 kilometer som tog åtta timmar att avverka med bandvagn. På isen byggde sedan expeditionsmedlemmarna, totalt nio personer, upp ett tältläger av den medhavda utrustningen.
– Vi uppskattade att vi hade med oss utrustning som vägde 33 ton, berättar Alf.
Här ingick allt från mat och köksutrustning till ett fältlaboratorium och den mycket omfattande dykarutrustningen.



Trots att Alf och Joanna har ett antal besök på Antarktis bakom sig vill de dit igen. De är fascinerade av kontinentens storlek och totala ödslighet. 
– När snöstormarna rasar kan man inget annat än ligga lågt i sitt tält och vänta på bättre väder, en väntan som kan ta flera dagar. Då känner man hur liten mänskan är inför naturens makter, säger Alf.
Han hoppas att vi bättre skulle förstå hur oerhört rikt, men också sårbart, livet i havet är vid Antarktis. Bestånden av krill och antarktisk torsk är hårt beskattade av fiskefartyg från olika länder. 
– I de känsliga arktiska vattnen, där många djur är extremt långlivade och förökar sig långsamt, är ett ekologiskt hållbart fiske mer eller mindre omöjligt.

 

Dykning i kristallklart vatten under Antarktis is. På bottnen finns upplysta kamrar där sedimentets syreförbrukning mäts. Foto: Science under the ice

 

 

”Har man otur kan en revirhävdande weddellsäl ockupera hålet i isen. Den flyttar inte på sig i första taget.”



 

Science Under the Ice

- Forskningsprojekt som är ett samarbete mellan det nyzeeländska havsforskningsinstitutet NIWA, universitet i Auckland och Helsingfors universitet 
- Inom projektet gjordes i oktober–november 2017 en expedition till Rosshavet vid den del av Antarktis som Nya Zeeland gör anspråk på
- Undersökningarna på havsbottnen 2017 visade att klorofyllhalten (ett mått på mängden alger) var 10 gånger större och syreförbrukningen (ett mått på mängden organiskt material) 3 gånger större än 2009. 
- Detta ses som ett resultat av ökad primärproduktion hos havets alger till följd av att isen under de senaste åren brutits upp och solljus trängt ned i vattnet mer än tidigare.
- Som ett resultat av den ökade tillgången på föda hade antalet djur på havsbottnen ökat dramatiskt sedan 2009
- Expeditionen hösten 2017 fick stor medial uppmärksamhet genom att Pata Degerman tillsammans med andra expeditionsmedlemmar fotograferade och videofilmade alla arbetsskeden och förmedlade dem till sociala medier i realtid.

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2017
Kommentarer (0)
Skriv siffran 8 med bokstäver:

Resultat för biologisk mångfald:

Bäckarna behöver dig

Att avlägsna grenar och andra hinder, att gräva fram gammalt lekgrus eller lägga till nytt – med enkla åtgärder har fiske- och naturvårdsintresserade fått öringar att igen fortplanta sig i bäckar där de varit helt eller nästan försvunna.

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.

Landhöjningsskärgård, skogar och myrar

Vår nya artikelserie om Svenskfinlands naturpärlor inleds i mellersta Österbotten. Tuija Warén, specialplanerare vid Forststyrelsens naturtjänster i Vasa, rekommenderar spännande utfärdsmål.

Kompostera mera

Matsvinnet i hushållen är ett allt mer uppmärksammat problem. Det kan motverkas genom gammal hederlig kompostering, som i slutändan ger prima mylla. En rätt skött kompost hålls igång hela vintern av egen kraft och om den ändå fryser går att få igång den igen på våren

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.

Under Antarktis is

Antarktis är inte bara höga isberg, pingviner och sälar på iskanten. På havsbottnen under isen finns en enorm biologisk mångfald i form av marina djur anpassade till den iskalla miljön. Men även här börjar klimatförändringen göra sig påmind.

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan?

Små kraftverk – stor skada för fisken

Små vattenkraftverk har marginell betydelse för landets energiförsörjning, men deras inverkan på vattendragens funktion som vandringsleder för fiskar är desto större. Miljöorganisationer föreslår nu en lagändring som skulle göra det möjligt att förpliktiga kraftverksbolagen till att bygga fisktrappor där detta är motiverat.

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.

Sista chansen för Svartåns musslor

I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla ännu segt kvar, men ingen föryngring har skett på många år. Nu ska musslorna få hjälp med att föröka sig.

Bakom galler

Runda små äppel eller ärter, kottar eller konstiga färgfläckar på bladen. De kallas galler och förorsakas av diverse insekter och andra småkryp som mat åt organismernas larvstadier.

Med vargen som granne

Det går att leva med vargen som granne. Men det innebär utmaningar för jägare med hund och för boskapsuppfödare. Det visar erfarenheter nu även i norra Tenala.

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”

Kalk skapar mångfald

”Vårt land är fattigt, skall så bli, För den, som kalk begär”

Myror ger mersmak

De håller sig med husdjur, sköter om sin drottning i vått och torrt, försvarar stacken mot inkräktare och använder mediciner mot sjukdomar. Myrorna är mycket mer än besvärliga småkryp som planlöst springer omkring på köksbordet.

Se och hör fåglarna bättre från tornen

Var du än bor i Svenskfinland är det aldrig speciellt långt till närmaste fågeltorn.

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.

Kina växer

Kina står inför många utmaningar för att kunna försörja den växande befolkningen. Det råder brist på odlingsmark, vattnet är förorenat och den biologiska mångfalden minskar.

Finlands myrskydd kompletteras

Finland är världens myrrikaste land, men skyddet av myrnaturen är bristfällig. Nu bereds ett kompletterande skyddsprogram med avsikt att förbättra myrskyddet speciellt i södra Finland.

Låt alla blommor blomma

– Betesmarken vid ån skulle vi sköta oberoende om vi fick miljöstöd eller inte, säger Maria Dentala.

Här går pungdjuren säkra

Att flytta friska djurpopulationer ut till fredade, isolerade öar är en lösning Australien gått in för när den ursprungliga faunan trängs tillbaka av introducerade rovdjur och sjukdomar.

Finlands rödlista under lupp

Finland gav som avslutning på biodiversitetsåret 2010 ut en uppdaterad version av den nationella rödlistan. Rödlistan bekräftade att vi trots goda föresatser inte lyckats stoppa minskningen av biodiversiteten.