Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Bäckarna behöver dig

Att avlägsna grenar och andra hinder, att gräva fram gammalt lekgrus eller lägga till nytt – med enkla åtgärder har fiske- och naturvårdsintresserade fått öringar att igen fortplanta sig i bäckar där de varit helt eller nästan försvunna.

Hagabäcken och Stickelbackabäcken i Helsingfors, Ingarskila å i Ingå och Byabäcken i Sibbo är exempel på små vattendrag där öringen nu leker tack vare att lekplatserna restaurerats. Restaureringen och uppföljningen av resultaten är konkret naturvårdsarbete som vem som helst kan delta i.
En som länge haft ett brinnande intresse för öringens och andra vandringsfiskar välbefinnande är Henrik Kettunen, verksamhetsledare för föreningen Vaelluskala. Han har varit med och lett otaliga bäckrestaureringar runtom i Finland.
– De flesta restaureringsprojekten har planerats och utförts av kunniga frivilliga. De få fiskexperterna vid NTM-centralerna och fiskerihushållningscentralerna har numera begränsat med tid och möjlighet att genomföra restaureringar, säger Kettunen.
 

Den som vill vara med och rädda en fiskförande bäck gör klokt att vända sig till någon av de många föreningar och andra frivillig-organisationer som sysslar med restaureringar. Länkar till ett antal sådana organisationers hemsidor finns på sajten vaelluskala.net. Här kan du också få tips om kommande restaureringstalkon.
Att restaurera en bäck som har potential som lekområde för öring kräver sakkunskap som finns i många av föreningarna. Det är till exempel inte självklart var man ska anlägga grusbäddarna där öringen kan leka.
– Ofta finns det gammalt fungerande lekgrus kvar som man får fram genom att ta bort sand, löv och andra växtdelar som täcker gruset. Då behöver man inte köra ut nytt grus i strömfåran.
Kettunen varnar för att anlägga grusbäddar där vattnet inte strömmar tillräckligt fort.
– På en fungerande lekplats ska vattnet strömma med 25–50 centimeter per sekund. Vattendjupet borde vara 1,5 gånger öringshonans höjd. För en stor hona kan det behövas 30 centimeter vatten.
Kettunen tipsar om att man kan hitta lekplatser genom att på hösten söka efter de gropar som öringshonorna gör i gruset då de lägger sin rom. Förekomst av yngel konstaterar man enklast på kvällen eller natten
genom att lysa med ficklampa.
– Ynglen blir inte rädda för ljuset och man kan studera dem på nära håll.


 

Lekgruset tenderar att med tiden bli täckt av sand och sediment. Små yngel som försöker gömma sig i gruset kvävs lätt om det finns mycket finkornig sand bland gruskornen. Enligt Henrik Kettunen är det lätt att rengöra lekgruset från sand genom att fylla ett ämbar med vatten från bäcken och hälla ut det över grusbädden. Gör man detta tillräckligt många gånger sköljs sanden bort. 
Öringen leker från början av oktober till mitten av november. Den bästa tiden för restaureringsåtgärder och rengöring av lekgruset är just nu, då årets yngel inte längre finns på lekplatserna.

Med ficklampa kan man söka och studera små öringsyngel utan att de blir rädda. Svartbäcken i östra Helsingfors. Foto Henrik Kettunen.

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019
Kommentarer (0)
Skriv siffran 9 med bokstäver:

Resultat för biologisk mångfald:

Bäckarna behöver dig

Att avlägsna grenar och andra hinder, att gräva fram gammalt lekgrus eller lägga till nytt – med enkla åtgärder har fiske- och naturvårdsintresserade fått öringar att igen fortplanta sig i bäckar där de varit helt eller nästan försvunna.

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.

Landhöjningsskärgård, skogar och myrar

Vår nya artikelserie om Svenskfinlands naturpärlor inleds i mellersta Österbotten. Tuija Warén, specialplanerare vid Forststyrelsens naturtjänster i Vasa, rekommenderar spännande utfärdsmål.

Kompostera mera

Matsvinnet i hushållen är ett allt mer uppmärksammat problem. Det kan motverkas genom gammal hederlig kompostering, som i slutändan ger prima mylla. En rätt skött kompost hålls igång hela vintern av egen kraft och om den ändå fryser går att få igång den igen på våren

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.

Under Antarktis is

Antarktis är inte bara höga isberg, pingviner och sälar på iskanten. På havsbottnen under isen finns en enorm biologisk mångfald i form av marina djur anpassade till den iskalla miljön. Men även här börjar klimatförändringen göra sig påmind.

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan?

Små kraftverk – stor skada för fisken

Små vattenkraftverk har marginell betydelse för landets energiförsörjning, men deras inverkan på vattendragens funktion som vandringsleder för fiskar är desto större. Miljöorganisationer föreslår nu en lagändring som skulle göra det möjligt att förpliktiga kraftverksbolagen till att bygga fisktrappor där detta är motiverat.

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.

Sista chansen för Svartåns musslor

I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla ännu segt kvar, men ingen föryngring har skett på många år. Nu ska musslorna få hjälp med att föröka sig.

Bakom galler

Runda små äppel eller ärter, kottar eller konstiga färgfläckar på bladen. De kallas galler och förorsakas av diverse insekter och andra småkryp som mat åt organismernas larvstadier.

Med vargen som granne

Det går att leva med vargen som granne. Men det innebär utmaningar för jägare med hund och för boskapsuppfödare. Det visar erfarenheter nu även i norra Tenala.

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”

Kalk skapar mångfald

”Vårt land är fattigt, skall så bli, För den, som kalk begär”

Myror ger mersmak

De håller sig med husdjur, sköter om sin drottning i vått och torrt, försvarar stacken mot inkräktare och använder mediciner mot sjukdomar. Myrorna är mycket mer än besvärliga småkryp som planlöst springer omkring på köksbordet.

Se och hör fåglarna bättre från tornen

Var du än bor i Svenskfinland är det aldrig speciellt långt till närmaste fågeltorn.

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.

Kina växer

Kina står inför många utmaningar för att kunna försörja den växande befolkningen. Det råder brist på odlingsmark, vattnet är förorenat och den biologiska mångfalden minskar.

Finlands myrskydd kompletteras

Finland är världens myrrikaste land, men skyddet av myrnaturen är bristfällig. Nu bereds ett kompletterande skyddsprogram med avsikt att förbättra myrskyddet speciellt i södra Finland.

Låt alla blommor blomma

– Betesmarken vid ån skulle vi sköta oberoende om vi fick miljöstöd eller inte, säger Maria Dentala.

Här går pungdjuren säkra

Att flytta friska djurpopulationer ut till fredade, isolerade öar är en lösning Australien gått in för när den ursprungliga faunan trängs tillbaka av introducerade rovdjur och sjukdomar.

Finlands rödlista under lupp

Finland gav som avslutning på biodiversitetsåret 2010 ut en uppdaterad version av den nationella rödlistan. Rödlistan bekräftade att vi trots goda föresatser inte lyckats stoppa minskningen av biodiversiteten.